Lok nr 2 Kloster id plåt. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster id plåt. Ref. 1
Hyttor och gruvor i Bergslagen
Med MC till Långshyttan, Ånglok
Text och bild Björn Bellander. Bilder aktuella 2014
Tillbaka Engelsk version Se också Olika verktyg
sedan 060105
Uppdaterad
2021-07-14
© Björn Bellander

 
Långshyttan började bygga järnväg 1889 efter att Stjärnsund hade införlivats i företaget. Detta för att kunna nå norra stambanan med transporter. I slutet av 1891 nådde man till en by Valla där en omlastningsstation byggdes till SJ. Hit kom man 1891. Namnet Valla var upptaget så man valde att kalla den för Byvalla. Bygget av denna järnvägslinje utfördes under ledning av schaktmästare Olof Härdner. Denna järnväg som användes ända fram till 1964 hade under sin tid 11 olika lok i arbete. Dessa redovisas nedan. med bilder och informationstext. Alla bilder fotograferade i ladans samlingsrum där Brukshistoriska klubben har sin fotoutställning.
Sommaren 2014 var det 50 år sedan BLJ epoken gick i graven. Det var vår lilla järnväg som tog avsked sedan det sista tåget ankom stationen den 31 juli 1964. I 73 år hade då tågen lämnat och ankommit till Långshyttan. Med denna lilla utställning vill Brukshistoriska föreningen minnas de 50 år, liksom hela järnvägen, vilken hade signaturen BLJ, Byvalla - Långshyttans Järnväg. 1891 invigdes järnvägen från Långshyttan, via Stjärnsund till Byvalla vid SJ:s norra stambana. 27 km med fyra stationer och sex hållplatser byggdes. Klosters AB som anlade den för sina transporter till och från järnbruken i Långshyttan, Stjärnsund och ut i vida världen.  (Avskrift från utställningen. Del 2 se sid 15.  Ref. 1/54)
Tillbaka

Sid 1

Lok Nr 1

Lok nr 1. Ref 1/54
Lok nr 1. Ref 1/54
Lok nr 1. Ref 1/54

Tillbaka

Sid 2

Lok Nr 2

Kloster nr 2 står inne i mulltimmerhyttan. Ref. 1/54
Kloster nr 2 står inne i mulltimmerhyttan. Ref. 1/54
Lok nr 2 Kloster i mulltimmerhyttan. Ref. 1/54
Lok nr 2 Kloster i mulltimmerhyttan. Ref. 1/54 Info Lok nr 2 Kloster. Ref. 1/54
Info Lok nr 2 Kloster. Ref. 1/54 Lok nr 2 Kloster i mulltimmerhyttan. ID plåt. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster i mulltimmerhyttan. ID plåt. Ref. 1 Lok nr 2 Kloster, förarplatsen. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster, förarplatsen. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster. Detalj. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster. Detalj. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster. Koppling. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster. Koppling. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster. Dragstänger. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster. Dragstänger. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster. Dragstänger. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster. Dragstänger. Ref. 1
Lok nr 2 Ref. 1/54

Lok nr 2 Kloster uppställd i mulltimmerhyttan. Ref. 1
Lok nr 2 Kloster uppställd i mulltimmerhyttan. Ref. 1

Loket Kloster. Ref. 1

Lok nr 2 Kloster. Dragstänger. Ref 1


Tillbaka

Sid 3
Byggandet av järnvägen startade i maj 1890. Arbetet leddes av schaktmästaren Olof Härdner, vilken tidigare byggt andra liknande banor. Man forcerade genom den lätta terrängen längs sjöarna Lången och Bysjön från Långshyttan till Stjärnsund och 1891 kunde denna del öppnas för trafik. I tidningsnotiser från maj detta år berättas att fyra turer i vardera riktningen går söckendagar på bestämda tider. Från Stjärnsund har man sedan att välja på två alternativa dragningar. Antingen norrut till den redan anlagda stationen Born, eller österut till Norra Stambanan hos SJ. Det senare blev beslutat och i slutet av 1891 nåddes stambanan och i byn Valla anlades en station för omlastning till SJ:s normalspåriga vagnar. Stationen kunde dock inte heta Valla då detta namn redan var upptaget. Valla låg dock i By socken och därför fick stationen heta Byvalla. Ref. 54

Tillbaka

Sid 4

Lok Nr 3

Lok nr 3 Stjernsund. Ref. 1/54
Lok nr 3 Stjernsund. Ref. 1/54
Lok nr 3 Stjernsund. Ref. 1/54

Tillbaka

Sid 5

Lok Nr 4

Lok nr 4 Långshyttan. Ref. 1/54
Lok nr 4 Långshyttan. Ref. 1/54
Lok nr 4 Långshyttan. Ref. 1/54

 Lok nr 4 Långshyttan. Ref. 1/54
Lok nr 4 Långshyttan. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 6
Stationer och anhalter.
Långshyttan.
Ett stationshus uppfördes i centrum av samhället av en i timmer nedmonterad mangårdsbyggnad. 1913-14 skedde tillbyggnad och i huset fick sitt slutliga utseende, som det har idag. Ett lokstall byggdes men blev snart för litet för verksamheten varför en om- och tillbyggnad skedde. Troligen år 1909 då det första av de större linjeloken inköptes. En större vändskiva om 12.5 m sattes då även in. Ett materialförråd med en vagnbod för personvagnarna byggdes intill lokstallet. Ett godsmagasin med vidbyggd lastkaj placerades intill stationshuset och en 20 tons vagnvåg på spår 3 beskrevs som "snabbvägande av system Stahtmos". Några större förändringar gjordes inte i Långshyttan förrän våren 1956-57 då en omfattande ombyggnad av vägtrafiken skedde. Genomfarten mot Hofors och Falun leddes därefter under bangården. Det blev ett mäktigt bygge med fyra järnvägsspår uppallade på trä och järnpelare medan schaktning, formsättning och gjutning av viadukten pågick. (forts)

Tillbaka
Sid 7

Lok Nr 5

Lok nr 5 Thor. Ref. 1/54
Lok nr 5 Thor. Ref. 1/54 Lok nr 5 Thor. Ref. 1/54
Lok nr 5 Thor. Ref. 1/54
Lok nr 5 Thor. Ref. 1/54

Lok nr 5 Thor. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 8

Lok Nr 6

Lok nr 6. Ref. 1/54
Lok nr 6. Ref. 1/54 Lok nr 6. Ref. 1/54
Lok nr 6. Ref. 1/54
Lok nr 6 har vält. Ref. 1/54
Lok nr 6 har vält. Ref. 1/54
Lok nr 6 Thors historia. Ref. 1/54
Lok nr 6 Thors historia. Ref. 1/54

Locomotive n:o 6. got no name. Ref. 1/54

Lok nr 6 har vält. Ref. 1/54


Tillbaka
Sid 9
Nordviken. En liten enkel plattform i trä fanns åren 1949 till 1952 för påstigande mot Stjärnsund och Byvalla. Inga övriga byggnader fanns på platsen.
Västerbyn.
Från starten av järnvägen uppstod en liten hållplats byggnad samt en enkel kort perrong. Håll platsen var obemannad.
Rörshyttan.
Liksom Västerbyn byggdes här en anhalt. Lik den i Västerbyn.
Stjärnsund.
Stationhuset vid Borns stationen efter linjen Falun Gävle och som utnyttjades i den kombinerade land och sjötransportleden flyttades till Stjärnsund. Det fick en lite annorlunda placering genom att gaveln ställdes mot spåren. Nivåskillnaden gjorde också att från planen framför huset ledde en trappa ner till perrongen vid spåren. Här inrättades samhällets postkontor liksom medikamentförråd eller apotek, som vi idag säger.
Villingen.
En liten anhalt fanns utan byggnader under några år efter banans tillkomst. Här fanns ingen övrig bebyggelse, som på de andra platserna. En ugn för bränning av kalkfanns med ett extra spår för lastning.
Dala-Åsbo.
Denna var en bemannad station. Här fanns förutom stationshuset även ett litet godsmagasin. Ett spår fanns för lastning och lossning av vagnar. Även särskilt spår anlades till den linbanestation för kalk som bröts i dagbrottet i Nordbäcksbo. (forts.)

Tillbaka
Sid 10

Lok Nr 7
Lok nr 7. Ref. 1/54
Lok nr 7. Ref. 1/54
Lok nr 7. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 11

Lok Nr 8
Lok nr 8 Sigbjörn. Ref. 1/54
Lok nr 8 Sigbjörn. Ref. 1/54
Lok nr 8 Sigbjörn. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 12
Lerhyttan. Likadan anhalt och byggnad fanns här som i Västerbyn och Rörshyttan.
Valla Gård. Ett par kilometer före Byvalla låg byn Valla och här uppfördes en plattform och en liten kur att skydda resande mot väder och vind.
Byvalla. Stationshuset byggdes av SJ liksom även ställverksbyggnad och magasin. Kloster AB lät dock uppföra ett mindre lokstall, en vändskiva samt ett vattentorn. Omlastningskajer samt senare även ett större skjul med travers för omlastningen. In i skjulet löpte från var sitt håll SJ:s normalspår coh BLJ:s smalspår. Ett par bostadshus för omlastningspersonal byggdes också. (slut Ref. 54)

Tillbaka
Sid 13

Lok Nr 9
Lok nr 9 Tallås. Ref. 1/54
Lok nr 9 Tallås. Ref. 1/54
Lok nr 9 Tallås. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 14

Lok Nr 10

Lok nr 10. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 15

Lok Nr 11

Lok nr 11. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 16

Växellok BLJ 1 BLJ nr 2 tillverkades 1929 och var exakt lika.
Info. Ref. 1/54
Info. Ref. 1/54
BLJ nr 1 Rölle. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 17
Motor Dressin

Manuel dressin
Info dressiner. Ref. 1/54
Info dressiner. Ref. 1/54
Dressin. Ref. 1
Dressin. Ref. 1
Dressin. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 18

Passagerarvagn nr 4
Gotlandståg har denna vagn med underreda från BLJ. Ref. 1/54
Gotlandståg har denna vagn med underreda från BLJ. Ref. 1/54
Passgerarvagn nr 4. Ref. 1/54

Tillbaka
Sid 19

Efter 2 år kom tågen även att medföra personvagnar efter allmänhetens påtryckningar att få resa. Byvalla Långshyttans Järnväg var en bruksbana med obetvingbar charm och är än idag en favorit bland svenska järnvägsentusiaster. Mycket av livet kring banan var primitivt och inga nymodigheter anskaffades. Endast i Rörshyttan fanns vägbommar men de vevades ner och upp av en i byn boende. Vid ett par vägkorsningar fanns vakter med röd flagga som stoppade biltrafiken. I övrigt var korsningarna obevakade. Lokpersonalen kunde inte bromsa annat än loket hur tungt lastade vagnarna än var eller hur många vagnar som fanns i tågen. Konduktören kunde bromsa sin passagerarvagn och på tågsätten medföljde på vissa vagnar bromsare, som efter lokpersonalens signaler bromsade sin vagn. Bromsaren satt helt öppet på sin vagn, sommar som vinter, klädd i sin vargskinnspäls- och mössa. (Avskrift från utställningen. Ref. 1/54)

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Karlskrona bilsportmuseum
Koping bilmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping Militarmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
Museumresan 2018
My ArtGlas samling
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster museum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt

Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 54: Brukshistoriska Långshyttan fotoutställning
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-