Flatenbergs hytta.
Avskrift från foto.

Flatenbergs hytta är en av de finaste bevarade hyttmiljöerna i Sverige. Byn omnämns redan på 1300-talet och den första hyttan byggdes här omkring år 1600.
I hyttans masugn smälte man järnmalm som bröts i gruvorna här i närheten: Humboberg, Håksberg, Nyberget och Gräsberg. Hyttans placering vid sjön Barken var noga genomtänkt eftersom vattnet var en viktig transportled. År 1795 blev Strömsholms kanal färdig och då kunde man frakta järnet härifrån ner till Mälaren och Stockholm.

Hyttelaget.
Flatenbergs hytta var en bergsmanshytta. Den har aldrig ägts av något bruk. Ägarna var hyttelaget, de bergsmän som bodde i trakten. Söder om hyttan finns fortfarande några fina bergsmansgårdar kvar.
Bergsmännen bröt själva sin malm och kolade sin ved. Alla hade egna kolhus och förråd. Tillsammans anställde man en masmästare som skötte driften av hyttan och i tur och ordning smälte man sitt järn. År 1907 var det 20 bergsmän i hyttelaget.

Hyttan
Den hytta som finns här idag byggdes kring 1870. Masugnspipan är fristående och elva meter hög. Några år tidigare hade man byggt rostugnen som står till vänster om skylten. Innan man kunde smälta järnet i masugnen var man nämligen tvungen att rosta malmen. Tidigare gjordes rostgropar som man eldade med ved och kol. Den nybyggda rostugnen eldades med gas som togs från masugnen. På så vis sparade man energi.
År 1870 grävde man Flatenbergs kanal. Vattnet fördes genom en tub ner till hyttan och in i en vattenturbin som drev maskinerna. Man installerade också en ångmaskin som användes när vattnet sinade. När det är visning kan du gå in i maskinhuset och se turbinen och både malmkrossen och blåsmaskinen som den drev. Här finns också olika spel för slaggbanan, malmbanan, kolbanan och rostugnsbanan och massor av redskap.

Tackjärn
Det man tillverkade i masugnarna var tackjärn. Det är ett järn som innehåller så mycket kol att det inte går att smida. För att järnet skall bli smidbart måste det omvandlas, färskas, i en hammarsmedja. Under en period hade Flatenberg en mindre smedja en bit längs upp med strömmen. Senare forslade man tackjärnet till andra hammare.
Ända till 1918 var Flatenbergs hytta i drift, men efter kriget minskade efterfrågan på järn och stål i Europa.
När hyttan var ny producerade man 20-30 ton järn om året. Mot slutet var man uppe i 3000 ton. Trots effektiviteten var hyttan omodern och lades ner.
År 1984 renoverades hyttan. Rådstugan och bryggan upp till rostugnen renoverades. Strax ovanför hyttan kan du se ruinerna efter ett av kolhusen.
Vandra längs slingan Blickpunkten. Med hjälp av de gamla fotografierna kan du se hur det såg ut vid Flatenbergs hytta för 70-90 år sedan.

 

Tillbaka