Gröndalsgruvans lave
Avskrift från foto

Under den här byggnadens torn finns en 352 m djupt uppfodringsschakt, som kallas Floras schakt. Det började sänkas på 1870-talet för att förbättra uppfodringen ur Gröndalsgruvan. År 1886 byggdes laven som står över schaktet och några år senare kompletterades byggnaden med ett maskinhus..

Vid den här tiden byggdes gruvlavar i timmer med inklädda överbyggnader. Storgruvans lave som ligger ett par 100 m härifrån och denna, är en av de enda existerande gruvlavarna i världen som är uppförda i slaggstensmaterial. Slaggstenen är tillverkad vid Nordansjö hytta i specialformar.

Inne i maskinhuset finns linspelet bevarat. Det är ett sk bobbinspel , med dubbel uppfodring tillverkat vid Norbergs Mekaniska verkstad, På 1930-talet byggdes det om till ett Koepespel  för att säkerheten skulle förbättras.

I maskinhuset installerades 1910-11 två svenska ångkompressorer av märket Atlas och luftledningar drogs ned i gruvorna. Maskinerna drevs med elektriska motorer. Tryckluften användes till de maskindrivna enmansborrarna, som hade börjat användas. Tidigare sköttes borrmaskinerna av två ibland tre man.

Klackberg är ett gruvfält med lång spännande historia. Redan på 1300-talet var platsen känd som järnberget. Järnmalmen här är lättbruten och har hög manganhalt. Här finns också kalk.

Kalkbrott
Kalken bröts i särskilda kalkbrott. Den behövdes som viktig beståndsdel i puts och murbruk. Man tillsatte också kalk i masugnarna när man smälte järnmalmen, eftersom kalken underlättar slaggbildningen.
Förr kallades kalk för lim, och det ordet finns i många platsnamn i området. Ett av kalkbrotten kallas t.ex. Klackbergs Limberg.
En kalkugn finns vid Klackbergsgården. Den användes en bit in på 1900 talet och restaurerades 1984.

Järnbrytning
I Granrotstollen kan man se spår efter gammal järnbrytningsteknik. Stollen, som är en horisontell gång i i berget anlades i slutet av 1700 talet. I taket kan man se att den är driven med tillmakning. Man eldade kraftigt intill bergets sidor. Berget blev sprött och det gick lätt att hacka loss malmen. Tillmakningen gav släta. Sotiga väggar.
Under 1800-talet ersattes eldarna med krut. Man började spränga loss malmen och brytningen gick snabbare. Krutladdningarna tändes med svaveltråd. När det var brist på svavel tände man med fnöske och olyckor var inte ovanliga.
På 1860-talet ersattes krut med dynamit som hade ännu större sprängkraft. På bergsväggarna kan man se spåren efter den nya tekniken. Krutet och dynamiten gjorde väggarna hackiga och ojämna.

Skräddning och vaskning.
När malmen kom upp ur gruvorna skulle den sorteras. Skrädningen och vaskningen sköttes av kvinnor och ungdomar och andra som inte arbetade under jord. Barnen började arbeta direkt efter skolan eller konfirmationen.
Från början sorterades malmen utomhus men senare byggdes skrädhus. Malmen stjälptes upp på rullande plockband och sorterades i olika kvaliteter.

Arbetarbostäder
Under hela 1800 talet ökade järnmalmsbrytningen i Klackberg. Från mitten av 1880 talet var produktionen den största i Norbergstrakten. År 1867 bröt man ca 9600 ton. Trettio år senare var man uppe i 45000 ton.
Den ökade brytningen krävde mer arbetskraft. För att arbetarna skulle ha någonstans att bo byggdes arbetarbostäder. Vid Gröndalslaven byggdes de första på 1870-talet. Söder om Klackens gård byggdes fyrfamiljshus i rött tegel på 1890 talet. Området kallades Uddevalla. Husen var med den tidens mått mycket gedigna och moderna.

Gruvlavarna.
De industribyggnader som finns i området är från åren 1880-1920. De båda runda gruvlavarna vid storgruvan och Gröndalsgruvan är byggda i slaggtegel. Materialet gör dem helt unika i sitt slag.
Båda lavarna står över schakt som är mer än 300 m djupa. Hissarna och spelen, som man tog upp malmen finns delvis kvar och kan demonstrationsköras. Från Lavarna gick sedan banor som transporterade malmen till skrädhusen för sortering.
På 1880-talet började man använda maskinborrar o gruvorna. De drevs av tryckluft och ledningarna för luften drogs genom schakten till brytningsplatserna.
Vid sekelskiftet övergick man till elektricitet. Lavarna byggdes till med maskinhus för de elektriska motorerna. Ända fram till 1967 bröt man malm i Klackberg.

Spännande botanik.
I Klackberg finn också mycket som är spännande ur botanisk synvinkel. Bland annat växer här en del ovanliga orkidéer t.ex. rödsyssla och tvålblad. Andra sällsynta växter är spalttistel och rödeld. Arterna trivs till stor del på grund av järn och kalkhanteringen.

Tillbaka