Klotenbanan med anslutning i Frövi-Ludvika Järnväg. Ref 1 Hyttor och gruvor i Bergslagen
Med MC till Klotens hytta
Text och bild Björn Bellander. Bilder 2009
Tillbaka English version
sedan 060105
Uppdaterad
2017-11-13
© Björn Bellander
Skapad 091020
web counter
web counter
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Ags hytta
Bispbergs gruva
Bjorndammens hytta
Dunshammar
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Grangshammars bruk
Hogfors
Klackberg
Karmansbo
Klenshyttan
Korsans smedja
Kloten
Lapphyttan
Langshyttan
Mellings hyttruin
Mossgruvan
Norns hytta
Ohs Bruk
Oljeon
Ombenning
Ostra Silvberg
Polhemshjulet
Sala Silvergruva
Svinryggen
Sura bruksmuseum
Skottvangs gruva
Trangfors
Ulfshyttan
Vintjarns gruva


Akers Styckebruk hytta
Roda Jorden
Stjarnsund
Kloster
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs hytta
Sala silvergruva
Nora veteran jvg
Falu koppargruva
Nora Veteranjärnväg
Grängesberg tågmuseum
Hillänget Ludvika
Ramnäs valsverk
Kratte masugn
Mojsen Grangesberg


Länkar

Fakta om BK Järnväg

Kloten Malingsbo historia

Sveriges Jarnvagsmuseum

Grangesbergs lokmuseum

Klicka för skärmutskrift. Ref 1

Klicka för skärmutskrift. Ref 1

Klicka för skärmutskrift. Ref 1

Samtliga bilder egna eller avfotograferade från anslagstavlor och ur boken om Kloten eller där annat anges. Fakta från TGOJ:s hemsida samt ur Ernst Wannedahls bok om TGOJ.
 

Allmänna bilvägen 2009 på den gamla järnvägsbanken. Ref 1 Kloten, ett mindre äldre industriområde 22 km österut från Kopparberg. Här bland underbara Slipers som ligger kvar från järnvägen 2009. Ref 1 små sjöar och bäckar som ger den orörda skogen möjlighet för de större  svenska vilda djuren en chans att överleva.
Här har svenska kungar under århundraden jagat framför allt älgen, skogens konung, i det fridlysta området Malingsbo.  I den lilla byn, Kloten, som från början tillhörde Ramsbergs socken. Idag en del i Lindesberg. Här hade de Den igenvuxna grunden till rostugnen. Ref 1 jord/skogsägande bildat en sammanslutning och byggt en hytta. Man hämtade sin malm
Platsen för träkolupplaget. Ref 1från Grängesberg, troligen, som ligger närmast, fram till 1877 genom att forsla den med häst och fora över sjöarna. På Långvattnet tuffade den lilla ångbåten Tärnan och drog malm, järn och trä på pråmar. Släkten Heijkenskiöld köpte hyttan 1822 och drev den vidare. 1872 organiserade en engelsk Bygget av stationsområdet. OBS att stationshuset fanns redan. Ref 1 affärsman, Cassel, som tillsammans med Liljevalch och Tham tog över ägandet och driften. Cassel var i Sverige i samband med järnvägsbygget Frövi - Ludvika. Det var vanligt på den tiden att engelsk expertis kom till Sverige för att leda dessa byggen och därmed investera mycket pengar. Man förstod att för att hyttan skulle drivas och generera pengar måste malmens transporter förbilligas. Dessa två herrar Tham och Cassel som var affärsmän i malm tog sig an att bygga en anslutning 1876 till linjen Frövi - Ludvika, Stationshuset i Bånghammar. Ref 1med föreningsstationen Bånghammar alldeles utanför Ljusnersberg. Nu kunde man få upp malmen billigare och dessutom transportera iväg allt virke som man fick fram från området i Kloten.
I Kloten bildades en kapitalstark firma
Utfart från Kloten med avstickare till hyttan. Notera kullen som fortfarande finns kvar 2009. Ref 1som kallades Klotenverken. Den användes som ett fadderbolag för att köpa upp Järvägsbanken där idag bilvägen finns mot Kölsjön. Ref 1gruvor i Grängesberg. Det var så att Grängesmalmen innehöll fosfor och man kunde ännu ej tillvarata den på ett bra sätt. Nu hade två engelsmän Thomas och Gilchrist tagit fram en metod att med koks rena den från fosfor. Nu blev det fart för att säkra tonnage till järnvägarna. Tham fick i uppgift att köpa upp alla små järnvägar i och med att Frövi Ludvika banan blev byggd. Först köptes Klotenverken av Frovi -  Ludvika järnväg och  dessutom genom Tham köptes gruvor i Grängesfältet där de största fyndigheterna fanns. Dessa samlades under namnet Grufvaktibolaget Grängesberg. Man lät allt detta administreras av Klotenverken AB som man köpt upp av släkten Heijkenskölds arvingar. Nu hade man försäkrat sig om att det fanns underlag för att transportera malm. Det fina stationshuset i Kloten var kontoret för Klotenverken,  därför blev det så stort.
Tills vidare fortsatte man med hyttan i Kloten. Den var belägen där dagens Klotens station med bangården. Ref 1fiskodling ligger. Vad man kan se idag är endast grunden till rostugnen samt Det gamla hyttområdet där idag en fiskodling finns. Ref 1en del byggnader som övertagits av dagens fiskodlare. Till skogsbruket

 
Vattenröret som idag leder ned till fiskodlingen. Använders troligen tidigare till hyttan. Ref 1 hade man sedan länge ordnat med flottningsleder för trävirket, som var en stor produkt i Kloten. Sjösystemet norr Kloten hade avrinning norrut. Kloten järnvägen upprätthölls ända fram till 1934 och man transporterade virke från Klotens ångsåg, som gick vidare till Oxelösund för transport till England och Tyskland. Någon export av järn förekom ej då det såldes endast i mindre poster, dessutom lades hyttan ned 1910. Det finns olika uppgifter om Det imponerande stora området med ångsågen och upplag. Ref 1Klotens verksamhet med trävaror, gruvor, masugnar och valsverk (Nyfors?) att malm exporterades, men kring 1880 kom en kraftig nedgång i konjunkturen och någon export kom ej till stånd över Oxelösund. Transporter inom området Kölsjöns stationshus från början av 1900-talet. Ref 1Kloten före försäljningen skedde på sjöarna norr Kloten. Här hade man en ångbåt Tärnan. Kölsjöns gamla stationshus 2009. Ref 1Dessa sjöar med den viktigaste Långvattnet hade avrinning norrut och transporterna gick då över Malingsbo och Hedströmmen.  Järnvägen till Kloten var därför mycket efterlängtad och hade sin föreningsstation i Bånghammar för anslutning till Frövi-Ludvika. Halvvägs till Kloten fanns stationen Kölsjön, där loket tankade vatten och hade ett eventuellt möte. Lokstallet i Kloten 2009. Ref 1Från Kölsjön till Kloten, 11 km, var det ej så mycket motlut för tågsättet. Man Klotenlok. Bild från Sverigen Järnvägsmuseum. Ref 31 hade 2 lok som båda var placerade i Bånghammar, där ett lokstall

 
Gammalbild av "Klotgeten" från en bildtavla i Kölsjön. Ref 1 fanns liksom en vändskiva. I kloten fanns ett (flera lok) parallellstall med 5 m vändskiva.
Loken kallades av befolkningen
för Klotgeten. De var treaxlade vilket var nödvändigt för de stora stigningarna från Bånghammar upp till Kölsjön. Det kunde vara mycket kraftiga lutningar. 1896 övertog Grufaktibolaget i Grängesberg Klotens AB koncession för brytning av malm och 1899 förstatligades Klotenverken. Järnväg  och industrianläggningarna togs över och  administrerades av Domänverket. Frövi - Ludvika, FLJ, skötte trafikeringen.  Kvar återstod nu ångsågen med dess produktion. 1910 lades hyttan ned och järnvägen upphörde 1934. Man öppnade senare en skogshögskola i Klotens stationshus.

Klotenbanan med anslutning i Frövi-Ludvika Järnväg. Ref 1 Samlade bilder om Kloten
Med MC till Klotens hytta
Text och bild Björn Bellander.
Tillbaka Bilder 2009. 36 bilder

sedan 060105


© Björn Bellander
Lokstallet. Ref. 1
Klotens lokstall 2009.
Vändskivan. Ref. 1
Rester av vändskivan utanför lokstallet. Den kunde ta 5 m.
Stationshuset. Ref. 1
Det färdigbyggda stationshuset, som dessutom var kontor för Klotenverken AB.
Stationshuset. Ref. 1
Gavel på stationshuset, med riktning mot Kölsjöns station.
Översiktskarta. Ref. 1
Översiktskarta för Klotenbanan.
Utskrift. Ref. 1
Förstora/klicka och läs
Bånghammar. Ref. 1
Stationshuset Bånghammar
Mot Kölsjön. ref. 1
Utfart för järnvägen mot Kölsjön.
Kolsjön station. Ref. 1
Kölsjöns station på tidigt 1990-tal.
Utskrift. ref. 1
Förstora/klicka och läs
Gamla järnvägsbaken. Ref. 1
Bilvägen utanför Klotens samhälle går på järnvägsbanken. 2009
Gamla Klotenvägen. Ref. 1
Gamla Klotenvägen.
Industriområdet. Ref. 1
Industriområdet med brädgård och ångsåg.
Kölsjön mot Kloten. Ref. 1
Bilden viser banans sträckning mot Kölsjön och sidospåret till hyttan.
Klotens kyrka. Ref. 1
Klotens kyrka.
Minnesplatta. Ref. 1
Kopparplatta på stations huset som talar om vad det använts till under åren. Idag 2009 ombyggt med lägenheter för äldre Klotenbor.
Stationshuset. Ref. 1
Visar byggnaden av bangården och stationshuset.

Utskrift. Ref. 1
Kloten stationsområde. Ref. 1
Situationsbild från stationsområdet.
Fiskodlingen. Ref. 1
Översiktsbild av fiskodlingen.
Kloten karta. Ref. 1
Karta över kloten.
Kloten område. Ref. 1
Bild från 2009 som visar till vänster järnvägens sträckning och till höger vägen ned till fiskodlingen. Kullen i mitten finns fortfarande kvar, dock lite mindre.
Gamla rostugnen. Ref. 1
Resterna av grunden till rostugnen. Huset nedanför användes av fiskodlingen och har säkert också delvis hört till hyttan.
Intag av vatten till fiskodlingen. Ref. 1
Vatten intag till fiskodlingen och nivågivare för sjön ovanför Kloten. Här togs kraften ut till hyttan.
Gamla träkolsupplaget. Ref. 1
Planen för dåvarande träkolsupplaget. Idag avstjälpningsplats för diverse skrot
Fiskodliingen. Ref. 1
Entren till fiskodlingen och nedre del av huset till rostugnen.
Ingen kommentar. Ref. 1
Gamla banvallen. Ref. 1
Rester av banvallen med kvarliggande slipers på planen framför kanotuthyrningen.
Kölsjöns station. Ref. 1
Kölsjöns station idag 2009.
Kölsköns bangård. Ref. 1
Kölsjöns gamla bangård.
Vattenled mot Kopparberg. Ref. 1
Man hade iordningställt vattenleder ned mot Kopparberg. Här har man nu ett mindre vattenverk.
Dammluckor i Kölsjön. Ref. 1
Dammluckorna vid Kölsjöns stations.
Foto från Kölsjön. Ref. 1
Utanför Kölsjöns stations fanns i ett skåp en TV-monitor där man säkert en gång visat gamla bilder. Idag ur funktion och bilderna uppsatta bredvid. Här ett arbetslag vid stationen.
Foto från Kölsjön. Ref. 1
Läs texten på bilden.
Foto från Kölsjön. Ref. 1
Fler jobbare vid stationen.
Foto från Kölsjön. Ref. 1
Bild som visar loket Klotgeten vintertid.
Foto från Kölsjön. Ref. 1
Ett av systerlok till Klotgeten..

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Karlskrona bilsportmuseum
Koping bilmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping Militarmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster museum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt

Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 31: ©Sveriges Järnvägsmuseum Rolf Sten
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-