Entrébiljett till 155  novån. Ref. 1 Hyttor och gruvor. Sala silvergruva 155 m.
Med MC till Sala silvergruva. Besök 60 m, 155 m.
Text och bild Björn Bellander. 46 bilder. Bilder aktuella 2009, 2014, 2016

Tillbaka  Officiell webbsida  English version
sedan 060105
Uppdaterad
2017-03-17
© Björn Bellander
web counter
web counter
 
Historisk oversikt, Besok på 155 m nivan, Gruvans vattensystem, Hur malm blev silver, geologiLankar  


Sid 1
Skapad 20161207
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Ags hytta
Bispbergs gruva
Bjorndammens hytta
Dunshammar
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Grangshammars bruk
Hogfors
Klackberg
Karmansbo
Klenshyttan
Korsans smedja
Kloten
Lapphyttan
Langshyttan
Mellings hyttruin
Mossgruvan
Norns hytta
Ohs Bruk
Oljeon
Ombenning
Ostra Silvberg
Polhemshjulet
Sala Silvergruva
Svinryggen
Sura bruksmuseum
Skottvangs gruva
Trangfors
Ulfshyttan
Vintjarns gruva


Akers Styckebruk
Roda Jorden
Stjarnsund
Kloster
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs hytta
Nora veteran jvg
Falu koppargruva
Hillänget Ludvika
Tykarpsgrottan
Pershyttan
Riddarhyttan koppar
Ramnäs valsverk
Kratte masugn
Mojsen Grangesber
g

Lankar

Alimak hissen

Pa djupet i Sala

Kristinastollen

Sala silvergruva

Popular historia

Schaktets dykplats

Sala gruva historia

Polhemshjulet

Karta över området. Ref. 1
Karta över området. Ref. 1 Gruvan i tvärsnitt. Ref. 1
Gruvan i tvärsnitt. Ref. 1 Olika prover på malm som säljs i receptionen. Ref. 1
Olika prover på malm som säljs i receptionen. Ref. 1 Tillverkning av blyhagel. Ref. 1
Tillverkning av blyhagel. Ref. 1 Utrustning för tillverkning av blyhagel. Ref. 1
Utrustning för tillverkning av blyhagel. Ref. 1 Smyckern gjorda av kristaller från gruvan. Ref. 1
Smycken gjorda av kristaller från gruvan. I mitten en stor kristall. Ref. 1
En stor droppkristall fån Schulerloch grottan i södra Tyskland. Ref. 1

En stor kristall från Schulerloch grottan i södra Tyskland. Ref. 1

 

 Receptionen och start för guidade besök. Ref. 1
Receptionen där alla guidade besök startar.  Ref. 1

Sala Silvergruva
Inledning

Sala Silvergruva med anor från järnåldern är en av den bäst bevarade och omhuldade gruva i Sverige. Här kan man ana brytning tillbaka till vikingatiden.

Men för den vanliga besökaren är ett besök vanligtvis i samband med en guiding och nedstigning till olika gruvnivårer. Idag 2016 har man iordningställt 2 nivårer. En tidmässigt kortare och en längre som går ned till det max djup man idag kan komma. 155 m. Dessutom har man visningar över jord med olika teman.

Gruvan när den var i bruk bröts ända ned till 318 m, men idag är gruvan vattenfylld upp till 155 m. Man säger att det är för att gruvan skall vara stabilt säker att denna del är vattenfylld. Dessutom erbjuder denna del möjligheter för avancerade grottdykare. Dessa kan dock inte dyka ner ett större djup än upp till ca 50 m utan särskild utrustning.

Något besök till det djup där Karl XI satte sig ned och vilade vid sitt besök är inte möjligt. Ingen kommer att kunna se den inskription som gjordes på platsen.

De flesta som blir guidade är numera besökare med äventyrslust och det spännande i att besöka en gruva. Med den avgift som dessa besökare lämnar får gruvan att leva vidare som turist attraktion. Under 2016 räknar man med att 30000 besökare kommer och besöker anläggningen genom att deltaga i vad man erbjuder.

Under början av 2000-talet har typen av besökare ändrats och arrangören har också styrt sin verksamhet mot familjer med barn. Detta utarmar ju förstås den tekniska nivån på den information som man ger vid guidning. Det blir en allt enklare typ av verksamhet. Upplägget ger nu en större vinkling på hur mycket de yngre är villiga att ta emot av information och kunskap hur gruvverksamhet gick till. De grupper som samlas och leds ned i gruvan blir allt större varvid kontakten med guidens förmedlade information blir allt mindre. Gruppen maximeras av vad hissen kan föra ned, dvs 26 personer.

För att tillfredställa de som vill ha större kunskap om gruvverksamhet, har man speciella gruvturer som varar under ca 3 timmar. Dessutom har man visningar över jord av de olika typerna av produktionsutrustningar, som vattenkanaler och gruvschakt. Man kan också beställa enskilt riktade informationsturer. Sala silvergruva förmedlar på detta sätt en betydande gruvkunskap. Jämför försvarets museer vilka endast erbjuder de utställda föremålen utan att ge ytterliggare kunskap annat än textad info.
Min webbsida antyder vad jag skulle tycka vara intressant. Det kan studeras i de olika delsidorna om Sala silvergruva.

Nackdelar vid gruppguidning.

Här skall jag försöka förmedla ett av mina besök i gruvan. Första gången var på den tiden jag ej hade kamera med mig och 155 m nivån ännu ej var öppnad för allmänna besökare.

Det var ned till 60 m nivån i Sofia Magdalena gruva. Då fick gruppen vandra ned i en spiraltrappa ned till botten. Denna gruvdel är idag moderniserad och besökarna får vandra genom ett gjutet trappsystem med lagom lutning. Man har olika varianter av turer. En kallas för gruvdrängsleden, vilket är en tur genom mörka gångar delvis med decimeter djupt vatten.

Detta är en spännande tur för vuxna och familjer. Vi följer gruvarbetarnas gamla nedstigningsväg närmare 370 trappsteg ned i berget. På vägen ser vi ned i det hisnande Christinaschaktet från 1600-talet som sträcker sig 257 meter ned i gruvan, samt flera stora salar. Det största rummet i hela visningsgruvan, baron Liljenbergs sal som är 50 meter i takhöjd, betraktar vi från flera nivåer. På 60 meter vandrar vi genom mörkret med ficklampor som enda belysning. Från lägsta nivån är alla lite trötta och uppstigningen sker med hiss i Knektschaktet.

Men de flesta tar idag på sig ryggsäcken och bär med sig de allra minsta även ned till 155 m. Då måste man välja rätt typ av gruvtur.

En gruva håller ju endast en temperatur kring +2 och +3 grader och den är konstant. Det gäller att ha varma rejäla kläder och raggsockor i stövlarna som bör ha en kraftig sula, då man går på ojämnt underlag. Hoppas att Silvergruvans guider stoppar alla som väljer lågskor eller sandaler.

Som det värsta jag varit med om var min vandring ned genom Samari ravinen på Kreta. Där kom en del Engelska turister med högklackade skor. Det glömmer jag aldrig. En gång vid mitt besök i Flogbergets gruva fick besöket avbrytas pga att flera i gruppen hade för lite kläder och hade med sig för små barn. Det är tråkigt för andra i gruppen, som får sin tur förstörd av deltagare som ej kan fullfölja.

Det bästa för en besökare är att komma i så god tid att man kan studera gruvmuseets upplägg med tidslinje, som är mycket pedagogiskt gjord. Efter det har man lite förkunskap och kan kan följa guidens information på ett bättre sätt. Egentligen får man det bästa utbytet av gruvturerna när man gått med åtminstone 2 till 3 gånger.

Vad vill jag säga med detta? Studera en alldeles utmärkt webbsida som talar om alla förutsättningar för de olika gruvturer man erbjuder.

Mina bilder från 155 m besöket.

Karl XI tunna vid transporten 1687. Ref. 1
När guiden tar över gruppen leds man till det yttre gruvmuseet där man samlat en del tyngre redskap. En del utrustning för eldbekämpning. Den sista hästvindans mekansika utrustning och Karl XI tunna i vilken han firades ned den 11 Augusti 1687 till 190 m nivån och gick därefter till dess djupaste del som då var 250 m. Det var här Kungen satte sig ned för att vila.

Det är ju så att de allra flesta har aldrig varit ned i gruvan. Nomralt är det så att de som kommer till gruvan har fått information från någon som varit där och nu har fått sina vänner eller familj att göra denna utflyckt. Alla är helt inställda på att få uppleva nedstigningen i gruvan.

Nu vandrar vi ned till Knecktschaktet. Här finns de ganska moderna byggnadshissarna, 2 st, som skall ta ned gruppen om max 26 i varje 155 m.

Det finns 2 hissar av säkerhetsskäl. Dessa kan om en får stopp av något slag docka den andra för att hämta över delatagarna. Sedan väntar en kortare promenad till en något djupare nivå.

Karl XI:s tunna.

Bland de kungliga besöken i Sala silvergruva är Karl XI:s utan tvivel det mest intressanta. Den 11 augusti 1687 steg kungen ned i en specialgjord tunna i Drottning Christinas schakt till 250 meters djup.

Tunnan hade en sittbräda så att kungen kunde sitta någorlunda bekvämt under nedfärden. När det kungliga sällskapet firats ner till schaktets botten på 190 meters djup fick karl XI se denna stora nivå. Därefter fortsatte den underjordiska resan till gruvans djupaste nivå. Fjärde botten låg på över 250 meters djup. Kungen fick där dricka en skål och hör psalmsång av bergsmännen. Besöket var uppenbarligen ansträngande, eftersom kungen satte sig ner för att vila. På platsen där Karl XI hade vilat höggs en kunglig krona in i berget som minne av den ovanliga nedstigningen. På kungens tunna finns också en inskription, med följande text.
Kung Karl XI:te har, på denna tunna farit,
I SALBERGS-Grufwa ned, där ingen förr har warit
Som Crono burit har, och SCEPTER i sin hand,
Och HIMLEN hafwer sändt, att styra Folk och Land:
Han som wår wälfärd är, och SVERIES högsta glädje,
På ett så skröplgt trä, och en osäker glädje,
I Sölfwergrufvan ned, med Grefwe WREDE for,
Som med sitt swåra djup hotar den wijda jor`,
Han öwerfor all rum, besåg der ett och annat,
Och intet har förrän på sidste bottnen stannat:
Der offrar han sin GUD, en ödmiuk bön och tack:
Der och bergsmännernas, lyckönskan sielfwer drack.
Förtror sig seen igen, på denne länk och bräden,
Med lyckosam återfärd, och frå de orter träder,
Så har GUD SMORDAN sin, på denna vägen skött
Att han sin färd ej har mot sten ell`klippa stött.

Sid 2
Tillbaka

Vår guide vid Karl XI tunna, vid besöket 2009 .Ref. 1
Min guide och Karl XI tunna, vid besöket 2009. Ref. 1 Översikts bild som konsnäten ser det. och hästvinda. Ref. 1
Översikt av rymningen, Herr Stens Botten?, som konstnären ser det. Konstgång, hästvinda. Ref. 1
Resterna av den sista hästvindan. Ref. 1
Resterna av den sista hästvindan som stod på torget. Ref. 1
 Skiss av Knektschaktet. Från Alimak webbsida. Ref. 1
Skiss av Alimak hissen i Knekt schaktet. Bild från Alimak webbsida. Ref. 1 I väntan på hissen. Från Alimak webbsida. Ref. 1
I väntan på hissen. Bild från Alimak webbsida. Ref. 1
Hästvinda vid Mossgruvan Norberg. Ref. 1
Hästvinda vid Mossgruvan Norberg. Ref. 1

Vandring till Knektschaktet för transport till 155. Ref. 1
Vandring till Knektschaktet hiss för att koma ned till 155 m.. Ref. 1
Mina bilder nedan är blandade från 3 besök. 2009, 2014, 2016. Alla bilder nedan är enl. Ref. 1 där ej annat anges.
Alla bilder förstoras genom att klicka på dem.

Joakim Nordlund vår utmärkta guide 2014. Ref. 1
Joakim Nordlund vår utmärkta guide 2014.

Gruppdeltagare 2009. Undrar hur det gick i de låga gruvgångarna när pappa böjde sig ned. Ref. 1
Pappa med lillen på ryggen. Den här bilden har jag för att demonstrera att det kan gå illa för lillen när pappa böjer sig ned i de låga gruvgångarna. Pappa har ju hjälm!

Vår guide 2009. Ref. 1
Vår guide 2009. Hon var lite vassare än Joakim. Jag tyckte det var bra att hon inte tillät att bli avbruten i ett kör, när hon pratade om något.
Guiden 2009. man kan se att var lite vassare och genom det gav rakare svar.
Guiden 2009. Man kan se att hon var lite vassare och genom det gav rakare svar.
På planen framför receptionen fins en silverförande malmkropp. Ref. 1
På planen framför receptionen finns en silverförande malmsten i vilken man kan se zinkblände. Detta innehöll  mellan 0,1 - 1 % silver. Svårt att åskådliggöra på foto. 2009.
Joakim underhåller gruppen. Notera den vackra form en grvgång får pga brytningen med tillmakning. Ref. 1
Joakim underhåller gruppen. Notera det vackra form valvet en gruvgång får pga brytningen med tillmakning. 2014.
Ibland blir man förvånad över vad som fastnar på bilden. Kan det var dåvarande justitieministern Beatrice Ask? Ref. 1
Långt efter när jag såg detta foto kan man undra om det inte är dåvarande justitieminister Beatrice Ask. Om så är det en kul grej. 2014.
Joakim pekar in i en avstångd gång. Där har taket rasat. Ref. 1
Joakim pekar in i en gruvgång som en gång rasat och knäkt sönder de stöttor man satt upp. Dessa orter kallades för bockorter. Man förstärkte då dessa med trästöttor. 2014.
Bilden skall vis bergets utseende, med ansydan till zinkblände malmen.Ref. 1
Bilden skall visa bergets utseende med antydan till zinkbländemalmen. Se också kabeln efter berget som är blå lysande. Ungefär som en julbelysning. 2014.
En ort som går upp i taket. Sådana är vanligtvis ventilationsschakt. Ref. 1
En ort upp genom gruvgångens tak. En sådan är vanligtvis ett ventilationsschakt. Lysslingan vänder där. Man har även tråd för att mobiltelefon skall fungera. 2014.
Den här bilden visar fel färg på bergväggen. Beror på Ref. 1
Den här bilden visar fel färg på bergväggen. Beror på för stark contrast. Blir så när blixtens ljus ej når fram. 2014.
Början på ett större bergrum. Ref. 1
Början på ett större bergrum. Fast egentligen vet jag inte. Någonting är på gång här. 2014..
Tittar man noggrant finns det ett namn ristat. Jag gissar på Gustav något. Ref. 1
 Se noga och du ser ett kungligt namnschiffer. Titta också på ficklampen som guiden håller. Sådana fick vi nästan alla låna. Nu vet jag att man skall ta med en modern diodlampa. 2014.
Här en installation av ett gruvarbets läger. Ref. 1
 Här visas en installation av ett gruvarbetar- läger. Arbetarna hade arbetstid från 7 till 5 och under dagen 1 timmes matrast nere i gruvan. 2014.
Vi har stnnat vid en typisk transportkärra. Den var lastad med silvermalm som väger betydligt mer än motsvarande sten av gråberg. Ref. 1
 Här vid rastlägret stod även en transsportkärra. Den var lastad med ett stycke silvermalm. Det vägde betydligt mer är motsvarande gråberg. 2014.
Det enkla instrument som gruvingenjören hade för att mäta riktning och avstånd. Ref. 1
 Det enkla mätinstrument som gruvingenjören hade för att mäta riktning och avstånd. Sedan räknade han på sitt kontor vad som gick att få ut. Det gröna uppstår pga reflex i zinkblände. 2009.
Den allra mesta tillmakningsvirket släpptes ned genom särkilda orten. De kläddes så här. Ref. 1
 Det allra mesta tillmakningsvirket lät man störta ned i särskilda schakt. På sina ställen var de klädda för att virket ej skulle fastna. Om det gjorde var det livsfarligt att bryta loss. 2009.
Se vilken underbart vacker formad gruvgång. 2009 fanns ej ljuslingan utan endas separata lampor. Ref. 1
 Se vilken underbart vackert formad gruvgång. 2009 fanns ej ljusslingan utan istället separata små lampor. 2009.

 Möjligen är vi här nere vid Christina sjön. Den plats där undervattens dykningarna har sin utgångspunkt. 2009.
Nere på 155 m finns ett flertal större salar. Här har man byggt upp olika scenarior. Ref. 1
 På 155 m nivån finns ett flertal olika "salar". Här har man byggt upp ett flertal olika scenarior. Här visar man hur en tillmakning ser ut färdig att användas. Till vänster visas hur man eldade när man sänkte ett hål. 2009.
Vi ser här Christina sjön som ligger i en stor öppning. Fotot visar färgsättningen i bergväggen. 2009.
 Ett foto som visar fägsättningen på bergväggen i Christina salen. Denna är mycket stor och högt i tak. Dock är salens yta ovanför vattennivån. Runt omkring finns liksom en strandpromenad dock inte så högt i tak. 2009.
En titt ut över Christina sjön från "strandpromenaden". Antydan till dyk ytrustning ser man i nedre vä hörnet. 2009.
 En titt ut över Christina sjön från "strandpromenaden". Antydan till dyk utrustning ser man i nedre vä hörnet. 2009.
En bra bild över Christina sjön. Ref. 1
En bra bild ut över Christina sjön. Vattnet i den var så klart att man kunde se flera meter ned, när man lyste med ficklampan. 2009.
En bild från strandremsan mot dykarnas plattform. Ref. 1
 En bild från strandremsan mot dykarnas brygga. 2009.
Här har jag tagit en bild rakt ned i vattnet. Ref. 1
Här har jag tagit en bild rakt ned i vattnet. 2009.
En plats där skadade gruvarbetare fick första hjälpen. Gruvbyn hade t.o.m. en man kunnig i kroppskador och sjukdomar. Här förbinds en benskadad. 2009.
En plats där skadade gruvarbetare fick första hjälpen. Gruvbyn hade t.o.m. en man kunnig i kroppskador och sjukdomar. Här förbinds en benskadad. 2014.
Hästens nattläger. Ref. 1
Hästens nattläger. Man kan fundera hur hästarna klarade den rökiga luften under det man eldade. Gruvarbetaren kunde ju lämna gruvan. Om hästskötaren stannade kvar är osäkert. 2014.
Stegen ni ser bilden ovan, gick till denna ventilationsgång?. Ref. 1
 Stegen ni ser på nästa bild, gick till denna ventillationsöppning?. 2009.
Efter Christina salen får vi se en annan imponerade sal.
 Efter Christina salen får vi se en annan imponerade sal. Kan det vara nära Billow. Men nu är vi på återväg och målet blir så småningom gruvsviten.

I Sala är zinkbländet rikt på järn vilket gör att det har en näst intill svart färg vilket med tiden blir brunaktigt..
I Sala är zinkbländet rikt på järn vilket gör att det har en näst intill svart färg. Den diamantlika glansen är iögonfallande och ett av mineralets främsta kännetecken. När mineralet vittrar bildar dock järnet en brunaktig, rostliknande yta och glansen ersätts av en tråkig matthet.

Vandring uppför den svaga lutningen mot Gruvsalen och hissarna. Ref. 1
 Vandring uppför den svaga lutningen mot Gruvsalen och hissarna. 2014.
Gruvsalen där bl.a. informatonsmöten och vigsel middagar hålls.Ref. 1
 Gruvsalen där bl.a. informatonsmöten och vigsel middagar hålls. 2009.
De nygiftas sängkammare. Notera den silverklädda stolen. Ref. 1
 De nygiftas sängkammare. Notera den silverklädda stolen. 2014.

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bispbergs gruva
Bugatti

Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping fordonsmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Sala Silvergruva
ScaniaVabis museum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt


Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Airmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina


Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
 
 
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-