Turistföreningens info skylt. Ref. 1
Foto av info skylt. Ref. 1
Hyttor och gruvor i Bergslagen
Med MC runt Silverringen till Östra Silvbergs gruva
Grangshammars bruk, Bispbergs gruva
, Ulfshyttan
Text och bild Björn Bellander. Bilder aktuella 2012, 2014

Tillbaka  English version
sedan 060105
Uppdaterad
2017-04-09
© Björn Bellander
web counter
web counter
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Ags hytta
Bispbergs gruva
Bjorndammens hytta
Dunshammar
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Grangshammars bruk
Hogfors
Klackberg
Karmansbo
Klenshyttan
Korsans smedja
Kloten
Lapphyttan
Langshyttan
Mellings hyttruin
Mossgruvan
Norns hytta
Ohs Bruk
Oljeon
Ombenning
Ostra Silvberg
Polhemshjulet
Sala Silvergruva
Svinryggen
Sura bruksmuseum
Skottvangs gruva
Trangfors
Ulfshyttan
Vintjarns gruva

Akers Styckebruk
Roda Jorden
Stjarnsund
Kloster
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs
Sala sikvergruva
Nora veteran jvg
Falu koppargruva
Hillänget Ludvika
Tykarpsgrottan
Pershyttan
Riddarhyttan koppar
Ramnäs valsverk
Kratte masugn
Mojsen Grangesberg

Medeltida illustration av arbetet i gruvan. Ref. 1
Medeltida illustration av arbete i gruvan. Ref. 1
Planritning av kapellet. Ref. 1
Planritning över Nicolai kapell. Ref. 1
Kvarvarande gravhäll. Ref. 1
Kvarvarande gravhäll i järn. Ref. 1
Kyrkorådets resta minnessten. Ref. 1

Kyrkorådets resta minnessten? Ref. 1
Gravvård. Ref. 1

Gravvård. Ref. 1

Länkar

Silvbergs gruva

Dykarna

Utforskat

You Tube

 

 



 

 

Östra Silvbergs gruva. Ref. 1
Östra Silvbergs gruva med ett djup av 220 m. Ref. 1

Östra Silvbergs gruva
Redigerad text från info tavlor.

Östra Silvberg är en av Sveriges äldsta gruvor. Den hade sin storhetstid redan under 1400-talet då mycket silver utvanns. Under åren har här funnits gruvkapell, Kungsgård och herrgårdar.
Rostbruna varphögar vittnar om livlig verksamhet.

Här låg en gång röken tät från tillmakningseldar och malmrostning. Gruvdrängar arbetade med hackor och spett för att bryta malmen ur berget. Foror kom med ved och proviant, malm kördes till hyttor för smältning. Ny odlingsbar mark röjdes runt hyttor och torp.

Fram till 1920 har gruvdrift pågått i varierande omfattning och med skiftande lönsamhet.
Nu vilar ödslighet över Silvberget, träden susar stillsamt och i Storgruvans vitriolblå vatten speglas himmel. berg och skog.

En särskild lockelse uppstod kring trakter där silver kunde finnas. I sann skattsökaranda drogs många människor till Bergslagens otillgängliga skogar. Rikets stormän, biskopar, knapar och bondebergsmän såg till att bli delägare i berg och hyttor.

Traktens inflytelserika bergsmän de sk silverknaparna tillhörde den obetitlade lågadeln, "knapadeln". De var rika, sägenomspunna män som hade rätt att bära vapen. Troddes rida silverskodda hästar och av folket ansågs ha mer att säga till om än självaste prästen.

I det medeltida Dalarna fanns en gång två silverberg, Östra Silvberg och Västra Silvberg i Norrbärke Ludvika.

Namnet Silvberg, "Silbergshena", nämns i ett privilegiebrev redan 1354. Det är oklart vilket av Silvbergen som avses, då de båda gruvorna förväxlats och blandats ihop i ett flertal gamla handlingar.

Med säkerhet vet vi dock att Östra Silvberg brukats från 1480-talet och redan då hade sin verkliga storhetstid. Gruvan gav betydande mängder silver.

Silvret utvanns ur silverhaltig blyglans och var starkt gyldiskt, guldhalten uppgick 10-15% av silvret. Smältningen försiggick bl a vid Jönshyttan och andra hyttor efter ån. I Jönshyttan finns en skylt där du kan läsa mer om detta.

Då Gustav Vasa kom till makten på 1500-talet blev gruvan alltmer en statlig egendom. Silvergruvor ansågs tillhöra Kronan.
Kungen som ägde stora kunskaper om det mesta, även gruvors skötsel, skrev mängder med brev och instruktioner om hur arbetet skulle bedrivas.

Målet var naturligtvis att få större kontroll över bergsmännens brytning och smältning och dessa ålades att överlämna allt silver till Kronan mot penningersättning.

Ekonomiskt gav järnet den högsta utdelningen, men silvret lämpade sig bättre att förvara i tackor i den kungliga skattgömmorna i Eskils gemak.

Medeltida gruvbrytning skedde främst i öppna dagbrott, med horisontella dagöppningar in i berget, så kallade stollar eller stollgångar.
Brytningen gjordes med hjälp av tillmakning. Meterlång ved restes mot bergväggen och tändes på. Elden hettade upp berget som blev skört och spack sönder. Därefter kunde stora stycken brytas loss ur berget med hjälp av spett och hackor.

Hälsovådliga förbränningsgaser spreds i de dåligt ventilerade gruvgångarna, där uselt klädda människor kämpade mot mörker, kyla, fukt och rädsla. Även hettan efter eldsättningen var svår, många brännskadades vid olyckor när berget skulle rensas.

Vid koppar och silvergruvorna fanns redan under medeltiden speciella yrkesarbetare, gruvdrängar. Det var svårt att få arbetskraft till detta riskfyllda och farliga arbete. Åtskilliga lockades genom befrielse från krigstjänst. Folk som dömts för lindrigare brott och lösdrivare åtnjöt amnesti (bergsfrid) om de arbetade vid bergen.

För att styra detta hårdföra släkte utfärdades order i kungliga brev om att endast bergsmännen fick bära vapen medan gruvdrängarna bara tilläts ha en matkniv på sin höjd. Vid mindre gruvor arbetade i regel bergsmännen med eget husfolk.

Omkring 1510 började man bryta malm i nyupptäckta Salberget, Sala silvergruva. Östra Silvberg omtalas härefter i kungliga skrivelser som det Gambla Sölffbergitt och kom att förlora sin betydelse.

1597 sägs Storgruvan vara utbruten. Driften fortsatte dock ännu i 150 år väster om denna. Vid senare undersökningar har man funnit att Storgruvan varit bruten ned till ca 220 meters djup.

Tillmakning användes ända in på 1700-talet och metoden brukades i Sala silvergruva så sent som på 1870-talet. Sprängning med krut tillämpades i Sverige från mitten av 1700-talet, därefter kom dynamiten i bruk omkring 1870.

Under 1700-talet och fram till mitten på 1800-talet bröts svavelkis i Östra Silvberg. Från 1870 och 100 år framåt tillverkades ansenliga mängder rödfärg av slaggresterna. Kapellets grundstenar användes att bygga en brännugn för framställningen. Vid 1800-talets slut upphörde verksamheten och gruvhålen vattenfylldes.

All verksamhet upphörde 1920 och linbanan revs 1931. Totalt framställdes under åren 1630 till 1920 endast 91,3 kg silver. Lönsamheten vid Östra Silvbergs fruvor blev aldrig mer så god som den en gång varit under gruvans storhetstid för nära 600 års sedan.

Entré till Nicolai kapell. Ref. 1
Entrén till medeltida Sankt Nicolai kapell. Ref. 1

Sankt Nicolai kapell
Redigerad text från info tavlor. En bred stenmur omgärdar kyrkogården där Östra Silvbergs gamla kapell en gång legat. Kapellet uppfördes förmodligen någon gång under 1400-talet.

Under 1500-talet byggdes kapellet om och kom att bli ett för sin tid imponerande Guds hus i gediget timmer, här där inga herremän byggde i sten. Rika knapar och bergsmän gjorde det möjligt att anskaffa dyrbara inventarier som krucifix, altarskåp och helgonbilder. Kapellet pryddes invändigt med figurmålningar enligt tidens sed.

1833 besöktes platsen av K N Iverus som tecknade av kapellet. Det var helt och hållet timrat  med grova stockar, vilka Iverus kallar "collosala träd, som visst icke finnas i Thuna - knappast i Särna..." Utvändigt var väggarna rödmålade och taket täckt av rödtjärat spån. På 1700-talet vitmålades kapellet invändigt.

År 1834 stod en ny kyrka färdig vid det nyligen anlagda bruket i Grängshammar.

1854 gavs tillstånd att riva det gamla kapellet då enligt Vitterhets- och Antikvitetsakademien "byggnaden icke anses ega någon märkvärdighet, att den förtjänar som, ålderdomsminnesmärke bibehållas." Byggnaden var då i så dåligt skick att den "hotade att med första storm nedfalla".

Innan kapellet revs och såldes på auktion gjordes uppmätningar och teckningar av A E Svedelius. Se illustrationen! Grundstenarna användes till att mura upp en rödfärgsugn, timret blev byggnadsvirke i gruvan. Av inventarierna finns triumfkrucifix och dopfunt i Silvbergs kyrka i Grängshammar, medan altarskåp och träskulpturer från 1400-talet förvaras i Dalarnas museum.

Den mest berömda skulpturen föreställer Sankt Göran och draken. Sankt Göran eller Sankt Örjan var starka symboler för frihet och självständighet och finns i flera krykor i Dalarna. Vid kopparberget i Falun instiftades Örjansgillet av bergsmännen.

Grunden för kapellet och den omgivande kyrkogårdsmuren restaurerades på 1940-talet. Gravkullarna och kapellgrunden rensades fram. Silvbergs kyrkoråd reste en minnessten över dem som levat och verkat under århundraden på denna plats.

Av de många gravhällar av järn som en gång funnits här finns bara en enda kvar i dag. När kyrkogården under en period var överväxt och förfallen togs många hällar bort för att användas till bakugnar och liknande.

Sommartid hålls friluftsgudstjänst på den gamla kapellplatsen.

Karta över Östra Silvbergs gruva. Ref. 1

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bispbergs gruva
Bugatti

Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping fordonsmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
ScaniaVabis museum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen
Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt
Till Salu


Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Airmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
 
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-