Grängshammars bruk. Ref. 1
Grängshammar. Ref. 1
Hyttor och gruvor i Bergslagen
Med MC runt Silverringen till Grängshammars bruk
Bispbergs gruva, Ostra Silvberg, Ulfshyttan

Text och bild Björn Bellander. Bilder aktuella 2012, 2014

Tillbaka  English version
sedan 060105
Uppdaterad
2017-04-09
© Björn Bellander
web counter
web counter
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Ags hytta
Bispbergs gruva
Bjorndammens hytta
Dunshammar
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Grangshammars bruk
Hogfors
Klackberg
Karmansbo
Klenshyttan
Korsans smedja
Kloten
Lapphyttan
Langshyttan
Mellings hyttruin
Mossgruvan
Norns hytta
Ohs Bruk
Oljeon
Ombenning
Ostra Silvberg
Polhemshjulet
Sala Silvergruva
Svinryggen
Sura bruksmuseum
Skottvangs gruva
Trangfors
Ulfshyttan
Vintjarns gruva


Akers Styckebruk
Roda Jorden
Stjarnsund
Kloster
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs
Sala sikvergruva
Nora veteran jvg
Falu koppargruva
Hillänget Ludvika
Tykarpsgrottan
Pershyttan
Riddarhyttan koppar
Ramnäs valsverk
Kratte masugn
Mojsen Grangesberg

Hammare vid Grängshammars bruk. Ref. 1
Hammare vid Grängshammars bruk. Ref. 1
Norra vägen vid Grängshammar. Ref. 1
Norra vägen vid Grängshammars Bruk. Ref. 1
Herrgården Grängshammars bruk. Ref. 1
Herrgården Grängshammar. Ref. 1
Slaggården Grängshammar. Ref. 1

Slaggården. Ref. 1
Vattnet genom smedjan som rinnar till Grängen. Ref. 1

Smeddammens vatten till Grängen. Ref. 1
Smeddammens utlopp till vänster mot sjön Grängen. Ref.1

Smeddammens utlopp till sjön Grängen. Ref. 1
Utsikt över smeddammen. Ref. 1

Utsikt över smeddammen. Ref. 1
Översikt över kyrkan byggnad. Ref. 1
Översikt över kyrkans byggnad. Ref. 1
Olfo Forsgren. Ref. 1

Olof Forsgren. Ref. 1
Kyrkans altare. Ref. 1

Kyrkans altare. Ref. 1
Sankt Nicolai/Örjan från Nicolai kapell. Ref. 1

Sankt Örjan från Nicolai kapell. Ref. 1
Orgelläktaren. Ref. 1

Orgelläktaren. Ref. 1

Länkar

Grängshammar

Grängeshyttan

Silverstråle

Olof Forsgren

Drottning Kristinas ridgrop

 

 



 

 

Karta över Grängshammar. Ref. 1
Turistföreningens karta över Grängshammar. Ref. 1

Grängshammars bruk
Redigerad text från info tavlor.

Gränghammrs bruk var från början troligen en silverhytta och hade en anläggning för smältning av järn, men blev senare mest känd som ett bruk för bearbetning av tackjärn. Den första ägaren hette Ambjörn och levde i början av 1500-talet.

Gustav Vasa förvärvade Grängeshyttan år 1550, men lönsamheten var inte så stor. Kungens inställning "var att han inte ämnade hålla någon järnbergsbrukning vid Grengeshyttan, med mindre än där fanns något silver eller kopparstreck". Masugnen lades ned i början av 1600-talet.

Vid de äldre hyttorna, som ägdes av flera bergsmän gemensamt, producerades tackjärn som under lång tid var Sveriges förnämsta exportvara. Tackjärnet var dock ett slags "halvfabrikat" och lönsamheten ökade betydligt om man kunde smida ut tackjärnet till stångjärn för export. Sverige tvingades dessutom att köpa in detta stångjärn för dyra penningar. Den framsynte Gustav Vasa hade redan insett detta och inrättat ett antal sk kronobruk bl a ett i Ludvika.

För att bygga upp den inhemska stångjärnshanteringen krävdes stora investeringar och bergsmännen var i detta fall inte tillräckligt kapitalstarka.

De nya ägarna, brukspatronerna, kom från borgarklass och adel och som finansiärer stod ofta  europeiska handelshus. Bondebergsmännen och staten förlorade alltmer sitt inflytande över bergsbruket. Under 1600-talet växte många brukssamhällen upp.

Bruken anlades efter ett särskilt mönster med industribyggnader, herrgård, smedbostäder, magasin, arbetarlängor och kyrka. Ofta användes centralperspektivet med en enda lång bruksgata i centrum. Skickliga smeder hämtades från Tyskland.

1624 köptes Grängeshyttan av landshövding Petter Kruse, en driftig man med sinne för affärer. Kruse kom ursprungligen från Lübeck och hade gjort stora förtjänster på handel.

En ny tid började, en hammarsmedja med tre hammare uppfördes, liksom en såg och en kvarn. Privilegier för dessa anläggningar samt en masugn utfärdades 1628.

Huvudsakligen tillverkades enklare plåtsmide. Masugnar byggdes vid Bråfall, Ulfshyttan och Norshyttan.

Grängeshyttan får nu namnet Grängshammar. Under Kruses tid besökte drottning Kristina platsen, bl a finns ännu "drottning Kristinas ridgrop" kvar i herrgårdsparken. Det sägs att den anlagts särskild för drottningens nöje, liksom en jakthydda ute på en holme.

Från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet ägdes bruket av ätten Silverstråle. Under deras tid fanns 2 stånghammare och 4 härdar. Familjen Silverstråle lät också bygga en stor herrgård med huvudbyggnad och två flyglar samt en parkanläggning.

Här i Grängshammar finner vi en av Dalarnas vackraste bruksmiljöer med stilrena
byggnader uppförda i skimrande slaggflis.

"Vid Grängshammars bruk finns några förträffliga planritningar realiserade. Det städade skick, som råder vid detta ställe, upphöjer dess skönhet, jemnte den liflighet, som är egen vid de större bruken". Så beskriver dalaresenären Sebastian von Unge bruket vid sitt besök 1826.

Det vi ser idag är främst spåren efter brukets sista blomstringsperiod under 1800-talet. Verksamheten leddes då av den skicklige Olof Forsgren, vars mycket speciella och vackra slagghus vi fortfarande kan njuta av.

Brukets sista storhetstid inleddes 1817 då ett bolag övertog verksamheten. Arbetet leddes af den skicklige kapten mechanicus Olof Forsgren. Mer om denne man och hans speciella metod att bygga vackra hus av slagg finns att läsa på en skylt i Silvbergs kyrka.

Den gamla räcksmedjan byggdes om, 1827  privilegier erhölls för en spik- och kniphammarsmedja som uppfördes vid strömmen. (Knipjärn är fyrkantjärn buntade i knippor om 7 i varje.) 1834 byggdes ett nytt kolhus. Dessutom uppfördes bl a "smedlängan," en brukslänga om fyra låga hus, magasin, "trösken" (trösklada) 1849 samt en ny kyrka 1834.

För att underlätta transporten av tackjärn från Ulfshyttan till Grängshammar lät Olof Forsgren bygga en kanal med två slussar mellan Dammtjärnen och stora Ulfsjön. Allt grävdes för hand. Pråmarna i vilka tackjärnet fraktades lastade 50 skeppspund dvs 9.7 ton. Vidare byggdes en ny väg mellan Grängshammar och Bondhyttan för transport till hamnen i Smedjebacken.

1855 under Forsgrens sista år, utsträcktes 714 ton stångjärn. vilket var en stor årsproduktion med enbart hantverksmässiga metoder.

Under 1860-talet blev det svåra tider för de små järnbruken. En ny metod med valsning av fyrkant- och rundjärn började användas. 1877 lades stångjärns- och knippsmidet ned.

År 1887 bildades Ulfshytte Jernverks Aktiebolag, som övertog Grängshammars bruk och flyttade all verksamhet till Ulfshyttan.

Grängshammars kyrka från 1834. Ref. 1
Silvbergs/Grängshammars kyrka från 1834. Ref. 1

Silvbergs kyrka
Redigerad text från info tavlor.

Silvbergs kyrka är skönt belägen på en lummig ås vid sjön Grängens strand. Denna originella, åttkantiga kyrka stod färdig 1834 och ersatte då Sankt Nicolai kapell, det medeltida gruvkapellet i Östra Silvberg. Revs 1854.

Genom Olof Forsgren donerade Grängshammars bruk 1829 den så kallade Frukullen att användas som tomt för den nya kyrkan. Även vid kyrkobygget var Forsgren starkt drivande kraft.

Kyrkan är uppförd efter ritningar av arkitekt S Enander. Som byggnadsmaterial nyttjades huvudsakligen slaggflis, men även vanligt tegel. Till skillnad från övriga Forsgrenska byggnader är väggarna här helt täckta av puts.

Ett flertal inventarier från det medeltida kapellet flyttades till den nya kyrkan. Av dessa kan nämnas triumfkrucifix och träskulptur av Sankt Örjan?, från 1400-talet, dopfunt från 1500-talet, ljuskrona från 1600-talet samt mässhaker av vilka de äldsta är från 1400 och 1500-talet.

Kyrksilvret är märkligt nog från 1700-talet, trots att silver brutits i Östra Silvberg redan under 1400-talet.

Det kyrksilver som ursprungligen fanns i silver knaparnas gamla kapell konfiskerades av Gustav Vasa. Man fick sedan i nära 200 år använda nattvardskärl av tenn, ett öde som delades med många andra församlingar.

Den nuvarande "Lill-klockan" gjuten av Hans Bierman, kommer den även från Nicolai kapell, där den 1683 sattes upp i en nyuppförd klockstapel.

Denna klockas klang ansågs förr ha rent magiska egenskaper. Den kunde fördriva troll och storskogens och gruvornas alla farliga väsen och gav kanske någon trygghet vid det riskfyllda arbetet i det gamla Silvbergets gruvor.

På en skylt i Östra Silvbergs kan mer läsas om Nicolai kapell och gruvans historia.

Note. Ordet knapare var den tidens lågadel. Många saker finns på Dalarnas museum.


Forsgrens slagghus i Grängshammar. Ref. 1
Bevarad kortsida av Ofof Forsgrens slagghus. Ref. 1
Olof Forsgrens coal yard
Redigerad text från info tavlor.

Kapten mechanicus Olof Forsgren var den skickliga man som ledde verksamheten vid Grängshammars bruk under dess sista storhetstid mellan åren 1817 och 1855.

Olof Forsgren föddes den 30 Januari 1774 på Öhns bruk, i Älvkarleby i Uppland och visade mycket tidigt särpräglad begåvning när det gällde byggenskap och mekaniska konstruktioner.

Detta uppmärksammades och stöddes tursamt nog av den dåvarande landshövdingen i Kopparbergslän, Johan af Nordin. Under en 10-årig anställning som bokhållare vid dennes bruk Forsbacka i Gästrikland uppmuntrades Forsgrens arbete och han kom att bli en känd bruksbyggmästare och konstruktör över hela Bergslagen. Se länk

När Olof Forsgren kom till Grängshammar var bruket i mycket dåligt skick. Här kunde Forsgren realisera drömmen om att bygga upp ett bruk efter eget huvud.

De fallfärdiga byggnaderna ersattes efterhand av de karakteristiska hus av slagg som är Forsgrens speciella kännemärke.

Slagg är en restprodukt som blir över när man smälter metall ur malm. Vanligast här är slagg från järnframställning i masugn. Vid processen skildes järn och slagg åt och tappades i flytande tillstånd var för sig ut ur ugnen. Järnet fylldes i formar och blev tackjärn.

Slaggen fick oftast bara rinna ut i sanden på hyttans golv och stelna till innan den slogs sönder och kördes ut på slaggvarpet. Denna sk slaggflis är byggnadsmaterialet i Forsgrens hus.

Flytande slagg kunde även gjutas direkt i formar och bli till slaggtegel, sk slaggostar. De murades upp med kalkbruk på samma vis som lertegel.

Slagg användes vid byggandet av såväl boningshus som ekonomibyggnader och inte minst masugnar.

Slagghusen blev typiska byggnader för Bergslagen först under senare delen av 1700-talet, men idén att bygga hus av slagg kom ursprungligen från England och Tyskland.

Träkol, ved för tillmakning och timmer för olika konstruktioner i gruvorna gick hårt åt Bergslagens skogar. Att hitta alternativa byggnadsmaterial var viktigt, dessutom var dessa hus mera eldsäkra.

Det speciella med Forsgrens hus var att han lät de av slaggflis murade väggarna förbli oputsade och den livfullt skimrande slaggen synlig. I Grångshammar finns exempel på detta, den sk "trösken" en trösklada uppförd 1849.

Den slagg som användes som byggnadsmaterial var av skiftande kvalité. Masugnslaggen är emaljartat blank och skiftar i färg i blå, grå, turkos och gröna nyanser. Dessutom innehåller den inslag av rostbrunt järn och små svarta kolbitar vilket ger väggfälten en livlig och omväxlande karaktär.

Kännetecknande av Forsgrens hus var att fasaderna dekorerades med vita putslister runt fönster och dörrar, i samtliga hörn och vid takfoten och ibland även som fältindelning. I gavelröstena  ser vi även annat material som faluröda bräder eller dekorativt rött lerstegel.

I vår tid är framställning av järn helt förändrad och denna typ av slagg förekommer inte som restprodukt. Något material att använda vid renovering av våra slagghus går därför inte att uppbringa.

Därför gäller det att vårda dem väl. De vackra byggnader vi har kvar som starkt vittnar om att sparsamhet och nyttjande av den egna traktens tillgångar kan ge något hållbart, stilrent, smakfullt och tilltalande i många generationer.



Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bispbergs gruva
Bugatti

Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping fordonsmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
ScaniaVabis museum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt
Till Salu


Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Airmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina


Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
 
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-