Översikt av Ågs Bruk. Ref 1 Hyttor och gruvor i Bergslagen
Med MC till  Ågs hytta
Text och bild Björn Bellander. Bilder aktuella 2012

Tillbaka  English version
sedan 060105
Uppdaterad
2017-05-17
© Björn Bellander
web counter
web counter
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Ags hytta
Bispbergs gruva
Bjorndammens hytta
Dunshammar
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Grangshammars bruk
Hogfors
Klackberg
Karmansbo
Klenshyttan
Korsans smedja
Kloten
Lapphyttan
Langshyttan
Mellings hyttruin
Mossgruvan
Norns hytta
Ohs Bruk
Oljeon
Ombenning
Ostra Silvberg
Polhemshjulet
Sala Silvergruva
Svinryggen
Sura bruksmuseum
Skottvangs gruva
Trangfors
Ulfshyttan
Vintjarns gruva


Akers Styckebruk
Roda Jorden
Stjarnsund
Kloster
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs
Sala sikvergruva
Nora veteran jvg
Falu koppargruva
Hillänget Ludvika
Tykarpsgrottan
Pershyttan
Riddarhyttan koppar
Ramnäs valsverk
Kratte masugn
Mojsen Grangesberg

Länkar

Ags bruk

Historik

Westmans rostugn

Ågs hytta översikt. Ref 1

Ågs hytta. Ref 1

Turistinfo. Ref 1

Sjöns reglering. Ref 1

Bruksmiljön. Ref 1

Karta över Ågsjön. Ref 1

Om Åg. Ref 1

  Sista taget till AG

Hyttan i Ag. Ref 1

Transportled utefter Islaån. Ref 1
Islaåns huvudfåra. Ref 1
Från klensmedjan på återvändadagen. Ref 1
På återvändardagen serverades kaffe, smörgås och bulle. Ref 1
Masugnsplan idag. Ref 1
Förvärmnings ugn med gas från hyttan. Ref 1.
Tömning av hyttan. Ref. 1
Trappan upp till kolplan. Ref 1
Dagens väg för kolet. Ref 1
Kolplan idag. Ref 1
Det som tillsattes masugnen påfylldes i bingar på masugnatoppen. Ref 1
Masugnens topp med de olika malmbingarna. Ref 1.
Masugnens topp idag. Ref 1.
Tranportbanan för kol. Ref 1
Toppen av masugnen med balansvågen för påfyllning. Ref 1
Inbjudan till järnets väg (återvändardagen). Ref 1
Vid Isalaån fanns det ett antal mindre forsar som var utlopp för Ågsjön. Här hade under tidens begynnelse byggts en bysåg av bönderna i Östansjö by. Dessutom låg här också en fäbod, kallad Gammelfäboden.

Grunderna fanns för ett litet samhälle. Falu Koppargruva investerade sina pengar i gruvnäring. De hade sedan länge startat Vintjärns gruva. Den gruvan skickade sin malm "Forvis" till Svartjärns hytta. Här färskades malmen.

Nu visade det sig att hyttan inte kunde ta emot all malm och det var ju på grund av att vattentillgången ej räckte att driva hyttan tillräckligt många dagar.

Det beslöts då att bygga en hytta till som skulle vara ett komplement till Svartnäs. Det blev Åg. Bygget blev klart 1828 och drevs där i 99 år fram till 1927.

Östansjö byalag sålde sin mark och allt därikring 1826 och en mindre hytta byggdes. All malm kom till Åg per hästfora vintertid från Vintjärn. All malm som färskades till tackjärn 1833 blev 1000 ton och fraktades sedan till Svartjärn som Åg man var underställt.

Det här var ju ett dyrbart och tidsödande sätt, men var det bästa med den lilla produktion man hade. I Åg hade man mer vatten än vad man gjorde av med och förslag kom upp att anlägga en hammare. Men istället gjorde man detta i Korså. Nu kunde man öka takten 1838 till 175 dygn per år och 1700 ton tackjärn 1850.

Nu hände ett avbräck i att med hyttan brann ned 1844. Man byggde dock upp den igen på ca ett år och passade då på att utveckla anläggningen. Bl.a. byggdes en ny rostung enligt Westmans typ. Gengas togs från masugnen.

Ännu en brand förstörde anläggningen 1869, men Åg återbyggdes genast. Nu satsade man på en bättre ledning, då en förvaltare anställdes. Dessutom uppfördes en skola för arbetarnas barn och församlingshus.

Det viktigaste för en hytta på den tiden var att den kunde köras året om. Det begränsades av vattentillgången. Nu höjde man vattennivån i Ågsjön och tillrinningen kontrollerades noggrant. Man satsade också på en järnväg från Vintjärn för att säkerställa tillgången på malm. Under varma vintrar kunde det hända att man inte fick någon malm alls. Hästfororna drogs mestadels på angränsande sjöar.

Detta visade sig var en bra investering. Hyttan kunde nu, modern som den var, köras hela 322 dag 1890 och produktionen kom upp till 4000 ton.
Nästa investering var en ny rosting som kunde ta finkrossad malm, slig, av Wiborgs konstruktion uppfördes 1910 och man nådde nu som mest 5900 ton 1913.

Detta blev maximum för denna typ av småskalig järnframställning som man kunde. I Europa utvecklades industrin snabbt och man krävde annan typ av järn samt i betydligt större mängder.
Under slutet av 1800-talet inträdde vad man kallade för "Bruksdöden".

Nya bruk som satsade på mer stordrift, vilken kan studeras när Avesta bruk byggdes upp och satsade  storskaligt i början av 1910.

Ågs lilla bruk kämpade dock på och ingen som arbetade där anade vad som var på gång. Efterfrågan på järn hölls hög mest på grund av de krig som utbröt i världen. Amerikanska frihetskriget, Fransk-Tyska kriget,och Boerkrigen samt WWI, till vilka Sverige levererade  järn. Utveckling gick ju att andra bruk, som låg tranportmässigt bättre till gjorde mer ton.

Ågs bruk stängdes 1927 till stor förvåning. För att ej orsaka spänningar beslöts att inget skulle rivas. Det var som att vi kör snart igen. Allt lämnades intakt och man har nu idag på 2000-talet ett intressant besöksmål där den tidens produktion av järn kan studeras.

De barn och barnbarn till arbetarna som fanns vid nedläggningen anordnar varje år en återvändande dag till Ågs Bruk. Då ställer många gamla bruksarbetare upp och berättare för oss intresserade.

Tackjärnsvågen. Ref 1
Utsikt från slagghögen. Ref 1
Lastning av hytthunden. Ref 1
Laddning av masugnen. Ref 1
Utslag från masugnen. Ref 1
Train trnsport fån Vittjärn eller transport av tackjärn till Falun. Ref. 1
Bana för malm upp till rostugnens topp. Ref 1
Malmlagret. Ref 1
Olika bingar för rostad malm. Ref 1
Tackjärnsleverans till Kårsåns smedja eller Falun. Ref 1
Utslag från masugnen. Ref 1
Utsikt från slagghögen. Ref 1
Laddning av masugnshunden. Ref 1
Lagerrum. Ref 1
Nedre del av rostugnen. Ref 1
Kvarlämnade transportredskap. Ref 1
Spettluckor i rostugnen. Ref 1
Rostugnen. Ref 1

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti

Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping fordonsmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
ScaniaVabis museum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt
Till Salu


Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Airmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
 
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-