Bosse, Uffe, Björn och Tord Fika på Mercedes museum.
Bosse, Uffe, Björn och Tord. Fika på Mercedes museum. Ref. 1
Museumresan 2018
Del 3 NSU motor cykelmuseum.
Text och bild Björn Bellander. Bilder aktuella 2018
Till startsida Officiell webbsida Engelsk version
Beta version

sedan 060110
Uppdaterad
2018-09-12
© Björn Bellander
web counter
web counter
Sökvägar till besökta museer.
Sinsheim museet, Porsche museet, NSU museet, Mercedes museet, Besök Otto Walz, Bugatti museet, Peugeot museet.
I serien om Museum resan 2018 till Sinsheim, Rogers Gasthaus, NSU, Porsche, Rogers Gasthaus, Mercedes, besök hos Otto Walz, Keller Gasthaus, Bugatti och Peugeot, Keller Gasthaus, resa till Frankfurt och flyg hem. Den genomfördes mellan 19/3 till 23/3 då vi åter landade på Arlanda. Här visar jag några få av de nästan 2000 bilder jag tog på alla museer. Mest fotograferat blev Bugatti med hela 642 bilder. Ett antal på deltagarna har jag fått av Tord.

Sid 1 är från början av resan. Sid 2 NSU museet, mc:s 1900-20, Sid 3 Wankel motor och bilar. Sid 4 Kettenrad och MC 1920-35. Sid 5 Tävlings mc. Sid 6 MC 1936-45. Sid 7 MC 1950-60. Sid 8 Entréhallen. Sid 9 Cyklar + hjälpmotorer. Sid 10 Andra mc märken.

Museumlänkar   Söklänkar i denna webbsida på t.ex. mc-märke/modell/år.

Sid 1

Skapad 20180425

Till startsida

Vår bokning av bor på Rogers resturang.
Frukosten första dagen tog vi detta bord och Bosse tyckte att det skall vi ha hädanefter. Ref. 1
Andra kvällen satt vi allstå här och ber för att schnitzeln skall vara god.
Andra kvällen satt vi vårt VIP bord och beställde schnitzel. Ref. 1
Schnitzeln såg lite tunn, till vi kom på att man kunde gå till det småvarma med grönsaker att fylla på.
Tallriken med schnitzeln såg lite tunn ut, tills vi kom på att man kunde gå till det småvarma med grönsaker, att fylla på. Ref. 1 Bosse och Uffe hade bestämmt att det var slut med öl. Nu skulle det vara husets rödvin.
Bosse och Uffe hade bestämmt att det var slut med öl. Nu skulle det vara husets rödvin. Jag var inte sämre och såg till att det blev glass till efterrätt. Ref. 1
Rogers entre lobby.
Gasthaus Roger var riktigt trevligt och låg några km utanför Löwenstein i ett vindistrikt. Enda udda var att dörren till badrummet var genomskinlig. Här blev vi väl emottagna och fick rum på första våningen. Ref. 1

Tord hade ordnat turen så bra att vi bara behövde övernatta på två olika Gasthaus. Två nätter på varje. Det första låg i en för Tyskland liten by/stad Löwenstein, strax utanför. Här skriv vi in oss på de förbeställda rummen på Gasthaus Roger. Vi kom i god tid då vi endast besökt ett museum som var Sinsheim. Med hjälp av den oförvitlige Tomtom blev vi guidade raka vägen till Löwenstein. Detta Gasthaus låg strax utanför byn/staden. Vi hade nog bara åkt ca 5 mil. från sinsheim.
Vi kom fram i så god tid att det fanns möjlighet till 45 minuters vila. Det är arbetssamt att gå på museum. Vi bestämde att träffas i resturangen.
Här slog vi oss ned vid ett lämpligt bort och började dividera över vad matsedeln innhöll.
Öl beställdes in genast. Säger man öl får man rätt, men Uffe skulle ha dunkel, vilket det dröjde en stund innan vi fann på ordet. I Tyskland är all mat "pork" både upp och ned. Det gäller bara att veta hur den är lagad. Vi tog det som var dyrast. För oss var det fest. Kanske kan man tycka att lite resonemang om Sinsheim museet borde ha kommit på tal, men jag minns ej det, efter två stora glas öl.
Här satt vi och pokulerade säkert i två timmar och lokalen började sakta bli tom, servitriserna gick omkring och plockade varför vi drog oss tillbaka till våra trevliga rum. Vi hade varit på benen sedan 03.00 på morgonen och nu var hon 20.00. All elektronik sattes på laddning och därefter somnade man ganska snabbt kring 2100.
Nästa dag skulle vi åka till NSU museet I Neckarsulm och Porsche i Stuttgart/Zuffenhausen.


Sid 2

Tillbaka

Besök på NSU Mc museum.

Lankar

Neckarsulm

Teutonic gruppen

Tvåtakts museet i Neckarsulm. Ref. 8
Zweirad museet i Neckarsulm. Den vita byggnaden är modernt tillbygge. Till höger det gamla slottet. Ref. 49

Förare

Gertrude Eisemann. Ref. 1
Gertrude Eisemann. Ref. 1
Martin Geiger. Ref. 1
Martin Geiger. Ref. 1
Alwin Boldt. Ref. 1
Alwin Boldt. Ref. 1

Christian Schmidt NSU founder

Heinrich Stoll NSU founder

NSU historia

Gottlob Banzhaf

Tyska kronprinsen

Neckarsulmer fabriken 1904. Ref.1
Neckarsulmer fabriken 1904. Ref. 1
Neckarsulmer fabriken 1925. Ref. 1
Neckarsulmer fabriken 1925. Ref. 1
NSU Werke AG. 1955. Ref. 1
NSU Werke AG 1955. Ref. 1
Huvudentren bakvägen till museets ingång.
Bild Ref. 1
Vi kom iväg från Rogers i god tid. Tomtom som redan hemma i Sverige var matad med information behövde bara anslutas till cigarettuttaget. Vi gled ut i strålande solsken åkte igenom Löwenstein där alla redan var på jobbet. Fastnade en stund bakom en renhållningsbil och en avstängd väg, men det löste sig. sedan över en vattendelare, berg i Tyskland. och ut på autobahn. Det var bara 5 mil totalt så vi kom fram till Nekarslum ganska snart. Nu gällde det att hitta fram till museet i staden med alla de smala gator. Vi hamnade på baksidan och fick en gratis parkering. Det var en park som vi gick igenom och på vägen fickjag prova med min bräckliga tyska genom att fråga några vägarbetare "Wo ist der Eingang das museum". Det förstod en och viftade med armen. Vi var alltså på baksidan och gick igenom enligt bilden den gamla slottsmuren med kanonportar samt allehande försvars anordningar.
Jodå på framsidan fanns den riktiga parkeringen men vi kom ju inte dit för anslutningsvägen var avstängd för vägarbete.
Nu började den där rusiga känslan att vi skulle få se något riktigt intressant igen. Biljetter löstes hos en snäll dam för 5€, som får anses var mycket billigt. Sinsheim kostade 19€.
Museet är delvis placerat i resterna av en gammal orden som heter Ordens Bröderna av Tyska huset Sant Mary. Här stod en borg på 1150-talet.

MC 1900 - 1919

Strickmaskin. Ref. 1
 En stickmaskin som tillverkades kring 1884
Mekanikern Christian Schmidt och Heinrich Stoll startade verkstad, för att producera stickmaskiner. Bild Ref. 1. Man höll först till i Riedlingen men flyttade snart till Neckarsulm, som man fann hade fördelar för deras produktion. Men Christian dog 1884. NSU började ca 1886 med att producera stickmaskiner.
Efterträdaren blev hans svåger Gottlob Banzhaf hade
andra ideer och man började med cyklar.
1901 köpte man från Zedel i Schweiz en 211 cc motor som monterades i en cykel och blev den första NSU. Under mellankrigsperioden var man Europas största MC tillverkare. Satsade under 50-talet på Wankel motorn. Bensinkris, detta kostade och försäljningen var dålig av prestige modellen Ro-80. Volkswagen köpte företaget 1969 och slogs samman med Audi. Efter det flyttade all tillverkning till Ingolstadt där Audi var koncentrerat.

NSU 1907 1/4  hk. Ref. 1
NSU 1902 1/4 hk. NSU började redan 1901 med serieproduktion av motorcyklar. Jfr en svensk mc Blomster 1902. Ref. 1
2,5 hk NSU 1905. Ref. 1
Den äldsta mc på museet med 2,5 hp. Modell Feldberg. 1901 hade man importerat motorer från Zedel i Schweiz. 1903 hade man sin egen motor färdig. Ref. 1
Feldber 1905. Ref. 1
Denna mc stod undanställd mellan åren 1908 till 1988 på en loge i Ellwangen. Ref. 1 
1905 3,5 hk motor i närbild. Ref. 1
1905. Neckarsulmer, Feldberg modellen sedd med närbild på motorn. Avgas entilen styrdes av två kamnockar, med en stötstång. Detta är Feldberg modellen. Se även nästa bild. Ref. 1
1905Neckarsulmer 2,5 hk. Ref. 1
1905 Neckarsulmer. Före man bytt namn till NSU. Modellen kallades för Feldberg. den blev först färdig 1903 med 2,5 hk. Modellen tillverkades under viss utveckling fram till 1910. Ref. 1
NSU 1907. Ref. 1
1907 NSU tävlingsmaskin. Körning i ovaler var populärt under första årtiondet. NSU levererade denna maskin för detta. NSU hjälpte även förare med tävlingsmaskiner. Ref. 1
1907 NSU närbild motor. Ref. 1
1907 NSU närbild motor. Vakuum styrt insug, 243 cc 2 hk. Ref. 1
1909 Neckarsulmer 2,5 hk. Ref. 1
1909 Neckarsulmer 2,5. Denna V2 model kom som svar på trenden med V2 motorer. Denna modell var avsedd för export till England. Ref. 1
NSU från 1909 6 hk. Ref. 1
Neckarsulmer 1909 kom denna 6 hk touring modell. Den hade fått förlängt hjulavstånd, teleskopisk verkande framgaffel. Pga V2 motorn kallades den för Doppelzylinder. Den förste ägaren var Kronprinsen Friedrich Wilhelm av Preussen. Se även nästa bild. Under hans exil i Holland var han trogen märket NSU. Ref. 1
Kronprins Friedrich Wilhelm von Preussen. Ref. 1
Denne man är Kronprinsen av Preussen och var den första ägaren. Han var Tysklands kejsare under WWI. Flydde efter WWI till Holland. Ref. 1
1912 NSU V2 3hk.Tillverkad 1911-1916.  Ref. 1
1912 NSU V2 3 hk.Tillverkad 1911-1916. Ref. 1
1912 Neckarsulmer 3,5 hk. Ref. 1
1912 Neckarsulmer 3,5 hk. Amerikanen William Stiff körde denna modell av från 1909 mellan Los Angeles och NewYork. Se nästa bild. Ref. 1
2 hk 1910. Ref. 1
1910 2 hk. Fanns även som V2. Ref. 1
1912 Neckarsulmer 3,5 hk. Ref. 1
1912 Neckarsulmer 3,5. Detalj bild av motorn. Notera snarkventil. Ref. 1
 1915 NSU 3,5 hk militär. Ref. 1
1915 NSU 3,5 hk militär. Kickstart, oljepump och framgaffel enl. amerikansk modell. Wanderer och NSU var de stora leverantörerna till Tyska krigsmakten under WWI. Ref. 1
NSU 1919 .Ref. 1
1919 NSU 4 hk. Efter WWI blev NSU huvudleverantör till Tyska krigsmakten. Denna mc utvecklades ur militärmodellen från kriget och levererades till polisen 1919. Därefter bjöds den ut på den civila marknaden.

Sid 3

Tillbaka

Bilar och Wankel motorer.

Lankar

NSU type 32

NSU Wankel Spider

NSU Ro 80

NSU 5/15

NSU 8/24

NSU Cars



Wankel motorer och bilar.

1954 hade Felix Wankel presterat sin idé om vridkolvmotorer för NSU. NSU startade  utveckling kring 1956 och 1963 hade man en färdig rotations kolvmotor för att montera i en bil. Det blev NSU Spider som hämtade sin grund från NSU Sport Prinz.  Karossen hade man låtit en karossfirma utforma. Motorn var på 500 cc och gav 50 hk. Motorn var placerad bak. Spider erbjöds på marknaden från 1954.

Wankel motorn erbjöds sedan på licens på marknaden och alla köpte en sådan utom BMW. NSU hade ju under börkan av 30-talet samarbetat med Porsche om ett folkbils projekt. Av detta visas ingenting på detta museum. Läs om det under Porsche museet. Istället togs idén upp på 50-talet med en bil försedd med wankel motor. ett projekt som skulle leda till att NSU kom på obestånd och såldes till Volkswagen och en VW med namnet K70 producerades.


Om wankelmotorn. Andra NSU bilar.

Princip Wankel motor. Ref. 1
OBS rotation moturs. Den sista delen  av avgaserna försvinner ut A. Svarta delen. Samtidigt börjar insugningen svart pil A. Ref. 1
Princip Wankel motor. Ref. 1
Insugningen pågår A under nästa slag. Samtidigt komprimeras gasen i B. Ref. 1
Princip Wankel motor. Ref. 1
Den komprimerade gasen tänds med två tändstift B. Det var i princip två cylinderrum. Ref. 1
Princip Wankel motor. Ref. 1
Gasen expanderar och tvingar rotorn runt C. Efterföljande slag börjar strax komprimera den nya gasen A. Osv. Ref. 1 
NSU Prinz motor 1965 -11967. Ref. 1
NSU Prinz TT motor 1965 -1967. 1085 cc 4 cyl. 55 hk 4 växlar. Ref. 1
4 cyl Prinz motor uppskuren. Ref. 1
4 cyl NSU TT 55 hk 1288 cc 65 hk 1972 motor uppskuren. Ref. 1
NSU Prinz III 1958 - 1961 2 cyl. 583 cc 23 hk. Ref. 1
NSU Prinz TT III 1958 - 1961 2 cyl. 583 cc 23 hk. Ref. 1
NSU Prototyp 1951 Wankel 251 OSL Prototyp. Ref. 1
 NSU första färdigutvecklade Wankel. Monterades i NSU Spider. Ref. 1
Spider motorn med en kammare, 500 cc och 50 hk. Ref. 1
Spider motorn med en kammare, 500 cc och 50 hk. Ref. 1
NSU Spider med wankel med en kammare på 500 cc. 1964 - 1967. Ref. 1
NSU Spider med wankel med en kammare på 500 cc. 1964 - 1967. Ref. 1
NSU Ro 80 motor med 2 kamare om 50 cc.1967 - 1977. Ref. 1
NSU Ro 80 motor med 2 kammare om 50 cc.1967 - 1977. Ref. 1
Ro 80 motorn uppskuren vid kammarna. Ref. 1
 Ro 80 motorn uppskuren vid kammarna. Ref. 1
2 cyl Prinz motor. Ref. 1
Den 2 cylindriga Prinz motorn. Det fanns två varianter. 23 och TT modellen med 55 hk. Ref.1 
Motorinstallation i Prinz. Ref. 1
Motorinstallation i Prinz. Ref. 1
En titt med i standard Prinz motorrum. Ref. 1
 En titt med i standard Prinz motorrum. OBS motorn är monterad bak. Ref. 1
NSU Prinz std. Ref. 1
NSU Prinz Std 23 hk som var placerad i entré hallen. Ref. 1 
NSU 1914. Ref. 1
NSU 1914 8/24. Byggdes mellan 1911-1925 och hade en 2.1 liters motor med 18-22 kw. Ref. 1 
NSU 1914. Ref. 1
NSU 1914 5/15. Byggdes mellan 1914 -1925 och hade en 1.23 liter motor. Levererades med olika karosser. Ref. 1 
Neckarsulmer design ikon 1967-1977 NSU Ro 80. Ref. 1
Neckarsulmers design ikon 1967-1977 NSU Ro 80. 2 rotorer med 497 cc vardera, 115 hk 180 km/tim. 37395 tillverkades. Ref. 1
 

Sid 4

Tillbaka

NSU Kettenrad

MC från efter 1920 - 1935.

NSU Kettenrad

Kettenrad

Kettenrad story

Walter Moore

Heinrich Kniepkamp. Ref 49
Heinrich Kniepkamp. Konstruktör av Kettenrad. Ref. 49

Ingenjörer på NSU

Otto Reitz. Ref. 1
Otto Reitz Ref 1
Walter Moore. Ref. 1
Walter Moore. Ref. 1
Albert Roder. Ref. 1
Albert Roder. Ref. 1
Ewald Praxl. Ref. 1
Ewald Praxl. Ref. 1


Ewald Praxl

Albert Roder

Otto Reitz
NSU Kettenrad. Ref. 1
NSU Kettenrad Ref. 1
NSU Kettenrad. 4 cyl, 1500 cc, 36 hk. Vanligast med en Opelmotor. Heinrich Kniepkamp utvecklade 1939 ett transportmedel, som dragfordon, för lättare laster, som maskingevär och ammunition mm. 1941 sattes den i serieproduktion vid 2 fabriker och tillverkades efter WW2 t.o.m. 1948 i 550 ex., 3 år efter krigets slut. Styrningen fungerade så att delvis styrde man med mc styrdes,den var också kopplat till en bromsfunktion på banden, som gjorde att det inre bandet i kurvan drev mer eller mindre beroende på styrutslaget. Enligt uppgift var den mycket användbar för lantbrukarna. Alla traktorer hade beslagtagits av Ryssarna efter kriget.

NSU:s inriktning på MC 1919 - 1939

NSU koncentrerade sig på tillverkning av konkurrens mässiga standard och tävlings motorcyklar. Det gick vägen då man hade tillgång till duktiga ingenjörer som skapade grunden för detta.
Ledare för detta ingenjörsgäng var Otto Reitz, som låg bakom tävlingsmodellen 250 cc från 1926. Till sin hjälp hade han Franz Islinger, Karl Scherrer, Paul Rüttchen m.fl.
Med det nya topplocket blev det en väg till segrar. Bakom Supersportmodellen fanns konstruktören Walter Moore som redan tidigare varit anställd hos Norton i England, skapade motorn för segrar. I soloklassen fanns NSU förarna Huth, Soenius, Steinbach. 1935 fick privatförarna även tillgång till SS modellen. 1938 kom det en SS modell med kompressor som togs fram av Walter Moore och Albert Roder.

MC 1920 - 1935

NSU 251 S 1928. En motor med överliggande ventiler och kamaxel. Ref. 1
NSU 251 S 1928. En motor med överliggande ventiler och kamaxel. Ref. 1
Denna motortyp blev alldeles för dyr för att kunna säljas i tillräckligt antal pga depressionen. Dock vannden lätt i på den tidens tävlingar. Ref. 1
Denna motortyp blev alldeles för dyr för att kunna säljas i tillräckligt antal pga depressionen. Dock vann den lätt på den tidens tävlingar. Ref. 1
NSU Block 1922 2 hk. Ref. 1
1922. Modellen kallades även för "pony". Den var enkelt byggd med rem drivning. Förgångare, medan man väntade på Otto Reitz nya cykel med blockmotor. Tvåväxlad. Ref. 1
1923. NSU 3 hk. Ref. 1
1923 NSU 3 hk. Detta var den första nykonstruktionen efter WWI. En enkel och robust maskin utan extravaganser. Avgaserna var riktade bakåt. Ny typ av remdrift samt kick. Ref. 1
1926. NSU Modell 502 S. Ref. 1
1926. En sportversion av 502 S. Ägare var en tävlings förare. Såldes dock som touringmaskin. OBS den nya typen av framgaffel med friktionsdämpare. Ref. 1
1927 NSU 502 T. Ref. 1
1927 hade 1919 år remdrivna mc fått kedja, men i övrigt mycket densamma. med denna mc avslutades serien med denna typ av V2 motorer. Ref. 1
1927 NSU 251 R. Ref.1
1927 NSU 251 R. Detta var en encylindrig modell. Ref. 1
1928 NSU 501S. Ref. 1
 1928 NSU 501S single cyl. 18 hk, block motor. Samma cykel fanns även som 251 cc. Ref. 1
1929 NSU 301 T. Ref. 1
1929 NSU 3101 T. Lyx modellen byggd i Nickel chrome ram. Ref. 1
1934 NSU 201 OSL. Ref. 1
1934 NSU 201 OSL. Från 1929 regerade Walter Moore som chefs konstruktör. Han var mycket inspirerad av engelska konstruktioner. Ref. 1

Mopedkonstverk på våning 1. Ref. 1
Mopedkonstverk en trappa upp. Ref. 1

Sid 5

Tillbaka

Historia om tävlings motorcyklar.

Lankar


Konigswellen motor

Förare

Gertrude Eusemann. Ref. 1
Gertrude Eisemann. Ref. 1
Franz Islinger. Ref 1
Franz Islinger. Ref. 1
Karl Sherrer. Ref. 1
Karl Scherrer. Ref 1
Paul Rütchen. Ref. 1
Paul Rüttchen. Ref. 1
Werner Huth. Ref. 1
Werner Huth. Ref. 1
Hans Soenius. Ref. 1
Hans Soenius. Ref. 1




Lite historia om tävlings motorcyklar.

Redan i början av NSU historia på Neckarsulm tiden, var man tävlingsaktiv i Tyskland och internationellt inom motorcykelsporten.
Från början erbjöd man tävlingsmodeller, som knappt skilde sig från standard cyklarna.
Man inriktade sig på modiga tillförlitlighetsförare, som körde så kallade bergsprov. Senare ingick också rundbanetävlingar.
Placering i det allra första Tourist Trophy 1907 blev 5:te plats. Gertrud Eisemann, som redan 1905 satte rekord på att köra den 600 km långa sträckan mellan Berlin och Eisenach.
Man hjälpte också förare i utlandet, som körde Brooklands i England, liksom i Frankrike, Italien och Ryssland. Även i USA stöddes tävlingar och NSU förare visde sina motstådare bakhjulet. Här var 1000 cc cyklarna vanligast.

Motorcyklar för bantävling.

1936 NSU 351 SS
1936 NSU 351 SS. Ett exemplar ur den Engelska skolan i Tyskland, framtagen av konstruktören Walter Moore, som kom från Norton och anställd vid NSU. Ref. 1
Königswelle. Ref. 1
Bild från Wikipedia visande NSU Königswellen motor från NSU. Ref. 49
1936 NSU motor med Königswellen top. Ref. 1
1936 motor för NSU 500 som var försedd med Königswellen motor enligt bild. Cyklarna kallades även för Six-Days Supersport. Dessa cyklar som var drömmaskiner på 30-talet fick också ett "ök namn" Bullus NSU. De kördes av fabriksföraren Tom Bullus som var Engelsman. Ref. 1
1935 - 1938 ökades volymen från 601 cc till 709 cc för Supersport modellen. Ref. 1
1935 - 1938 ökades volymen från 601 cc till 709 cc för Supersport modellen. För sidovagsklassen ökades motorns volym till 1000 cc. De kördes av Hans Schumann och Hermann Böhm. Ref. 1
1932 NSU 500 SS. Ref. 1
1932 NSU 500 SS. 22 hk ohc 130 km/tim, torrsump 4 växlad. Ref. 1
 1950 NSU kompressormaskin. Ref. 1
1950 NSU 500 cc 2 cyl. kompressor maskin. Fredsvillkoren bestämde att tyskar inte fick deltaga i motorcykeltävlingar förrän 1951. Denna maskin på 85 hk fick alltså bara tävla i Tyskland. Det gjordes som solo och sidvagns maskin. Ref. 1
1952 NSU Rennfox. Ref. 1
1952 NSU Rennfox. 1952 fick Tyskland åter deltaga i internationella mc tävlingar. Otto Dalker körde en NSU maskin 1952, som var byggd på en 4 cylindring motor en utveckling som förkastats. Med den blev han tysk mästare. Ref. 1
1954 NSU Rennfox "Blauwal".  Ref. 1
1954 NSU Rennfox "Blauwal" R11. I sin sista "vind" beklädnad. Helt klädd i aluminium, en speciell chrom molubden legering i ramen och motor enhet i elektron gjorde konkurenterna missmodiga. Med denna tog Rupert Hollaus världsmästartiteln 1954 och även den tyska mästartiteln. Ref. 1
1953 NSU Rennmax R22-5305. Ref. 1
1953 NSU Rennmax R22-5305 Delphin. Med denna vann Rupert Hollaus först världscup tävlingen 1954 i Floreffe/Belgien. De aerodynamiska problem man hade med Blauwal rättades också till med denna modell och topphastigheten steg med 10 km/tim. Ref. 1
Standard motorn till Max. Ref. 1
Standard motorn till modell Max. Studera motorn och konstatera att kammen ej drivs av en kendja utan liknar Mannerstedt excam. Ref. 1
Den 2 cyl dohc motorn. Ref. 1
 Före denna motor kom en med singel kam 1954 och ett helt inkapslat ventilsystem. Ref. 1
Den utvecklade tävlingsmotorn dohc. Ref. 1
Den utvecklade dohc motorn med dubla kammar. De ingenjörer som låg bakom denna konstruktion var Albert Roder och Ewald Praxl. Ref. 1
Hastighetsrekord gjordes av Wilhelm Her och Herman Böhm. Ref. 1
Herman Böhm och Wilhelm Herz slog hastighetsrekord med den nya tvin motorn i 350 och 500 cc. Ref. 1
1950 NSU Fox Rennmaschine. Ref. 1
1950 NSU Fox Rennmaschine. 98 cc 7.5 hk 100 km/tim. 1 cyl 4-takt
ohc, stålpressad ram. Det fanns 2 modeller. Junior hade ej ohc. Ref. 1
1956 NSU Geländemax. Ref. 1
1956 NSU Geländemax, som innebär en crosscykel. Cykeln utvecklades av tävlingsavdelningens Supermax till Geländemax. Ref. 1
Rekord maskiner. 1954. Ref. 1
1954. Rekordmaskiner i hastighet. NSU Baumm. De var utrustade så att föraren låg raklång. det fanns 3 storlekar. Motor på 50 cc, 100 cc, 125 cc singel cyl 10 hk, 15,5 hk, 20 hk, 10000, 11000, 11000 rpm. Topphast. var 196, 222, 243 km/tim. Sista körningen 1955 då  kraschade Baumm och dog. Ref. 1






Sid 6

Tillbaka

Motorcyklar 1936 - 1945




Länkar

NSU Quick 98

Motorcyklar 1936 - 1945

1936 NSU 201 ZD Pony. Ref. 1
1936 NSU 201 ZD Pony. På denna tid fick man ut fler hk om man valde tvåtakt. Jfr motsv. 201 1935. Denna kunde tävla emot 4-takts maskinerna och kostade bara hälften. Ref. 1
1938 NSU-D Pony 100. Ref. 1
1938 NSU-D Pony 100. En hoj som var lätt att hantera  hade kick- start och passade folkets motorisering. Notera insuget på sidan av cylindern. Ref. 1
1936 NSU Quick 3 hk. Ref. 1
1936 NSU Quick 3 hk, 98 cc, max 55 km/tim och 0,18/mil, kedja i oljebad. Denna volym cykel var i produktion fram till 1953. Ca 250000 st tillverkades.
NSU Quick motor 1936. Ref. 1
Denna motor från 1936 monterades i 250000 cyklar fram till 1953. Liknar mycket Husqvarnas 98 -118 cc motorer. Ref. 1
1937 NSU OSL 601. Ref. 1
1937 NSU OSL 601.En cyl, 4-takt, 24 hk, 80 km/tim. Tillverkades mellan 1938 till 1941. Denna cykel var förlagan till militärmodellen.
1951 NSU Prototyp 251 OSL. Ref. 1
1951 NSU prototyp 251 OSL. 242 cc singel cyl, 4-takt, 10,5 hk 100 km/tim. Denna motor var utrustad med hydrostatiskt ventilsystem. Som hydrauliska ventiler på en bilmotor. Det kom inte i serie produktion. Ref. 1 
     

Sid 7

Tillbaka

MC 1950 - 1960

Motorcyklar
 



Motorcyklar 1950 - 1960

1949-1954 NSU Fox 98 cc. Ref. 1
Volym maskinen var denna från 1939-1954 NSU Fox 98cc 6 hk, 85 km/tim. Albert Roder hade tagit fram den ram man gjorde genom att pressa 2 plåtar som svetsades ihop. Detta kunde bli storserie produktion.  Notera framgaffeln. En typ som Huskvarna senare kom med. Ref. 1
1951 NSU Konsul 350 cc. Ref. 1
1951 NSU Konsul 350 cc 4-takt 18 hk, 110 km/tim, stötstänger. Utvecklingen gick i paralella banor för olika utföranden. Notera framgaffeln på denna. Redan nu hade man block motorer, medan i England separata växellådor höll sig kvar många år. Ref. 1
1947-1952 NSU 251 OSL. 242 cc singel cyl, 4-takt 10.5 hk 100 m/tim. Ref. 1
1947-1952 NSU 251 OSL. 242 cc singel cyl, 4-takt 10.5 hk 100 km/tim. Med denna förkrigskonstruktion började man efter kriget med tillverkning fram till 1952. Ref. 1
1957-1964 NSU Maxi 174 cc. Ref. 1
1957-1964 NSU Maxi. 174 cc singel cyl, 4-takt. 12.5 hk 110 km/tim. Maxi var en förenklad Supermaxi och vägde betydligt mindre. På denna typ ingick oljefilter. Sitsen var början till en soffa. Notera också framgaffelns utveckling. Rörram var helt ur tiden. Ref. 1
1954-1956 NSU Specialmax. Ref. 1
1954-1956 NSU Specialmax. 247 cc 4-takt 17 hk, 126 km/tim. Max fick nu heta Specialmax pga alla uppdateringar som gjordes. Bromsar förbättrades med ingjutning i aluminium, 14 liters bensintank Man kunde också få flera olika färger. Ref. 1
 






Sid 8

Tillbaka

NSU entréhall

Freiherr von Drais


NSU museets entréhall bestod av 2 delar. Första där man betalar den modesta avgiften om 5€. Sedan syns  omedelbart 2 cyklar, en gammal bil, NSU Prinz, några motorcyklar som delvis står uppställda på transportbackar samt moderna cyklar med hjälp- motorer. Här går vi runt och tittar. Man har ju i kroppen att det måste finnas mycket mer, men inget syns. Inom sig blir man sakta lite missmodig. "Är det inte mer". Men det fanns en utgång...och nog var det så.

Entré hallen. En skattkammare, innan man kommer in i det riktiga museet.

En sparkcykel. Ref. 1
En sparkcykel. Denna var von Drais idé, men blev en konstruktion  utan fortsättning. Inte förrän den 1873 grundade mekaniska verkstaden för tillverkning av stickmaskiner, kom denna produkt igång 1886, utvecklad helt i trä som en modern cykel. Se nästa bild. Ref. 1
 
 En cykel helt gjord i trä. Ref. 1
En cykel helt gjord i trä som blev en sidoprodukt hos stickmaskintillverkaren NSU 1886. Den byggdes helt i trä. 1909 hade man kommit så långt med cyklar att dess slutliga teknik var klar. Cykeln blev dock för den vanliga medborgaren ej möjlig att äga, pengar och vägar förhindrade det. Först efter WWI kom en massfabrikation igång och cykeln erövrade det tyskafolket. Ref. 1

 Friherre von Drais
 Freiherr Karl von Drais. En uppfinnare av den tidens tekniska saker. Dock vidareutvecklade han inte sin sparkcykel. Han dog bortglömd, utfattig och ensam, 1851 i Karlsruhe. Närmare kunskaper om von Drais har man inte. Ref. 1
Dressin. Ref. 1
En dressin med namnet Condor från 1900. Utveckling baserade sig på behovet under järnvägarnas uppbyggnad och då kunde man sälja dressiner. Bröderna Scheffer som härstammade från Frankrike hade en firma som var underleverantör till urindustrin började med motorcyklar och senare denna dressin. Svensken Erikssons motor som såldes i flera ex monterades i en dressin. Jfr Erikssons dressin på Scania. Ref. 1
Cykel med ett speciellt bakhjul. Ref. 1
 Cykel med ett speciellt bakhjul. Ref. 1
Bakhjulet med blaekrarna. Ref. 1
Bladekrarna i bakhjulet. Jag har sett ett liknade på Falköpings mc museum. Ref. 1
Motorn som var dold på de andra bilderna. Ref. 1
Först trodde jag att det bara var bladekrarna som var det märkliga, men på andra sidan avslöjades drivning i form av en tvåtakt Sach hjälpmotor 1987, snyggt utformad och monterad. En motor som i sitt första utförande hade stor påverkan på hjälp motorns utveckling efter WW2.  Jfr historien om Saxonet från 1936. Ref. 1
Cykel med el. hjälpmotor. Ref. 1
Cykel med el. hjälpmotor. Elcykeln fungerade så att draghjälp kopplades till när pedalerna arbetade och slog ifrån vid hastigheter över 20 km/tim. Hela el  drivsystemet var av Japansk kontruktion från Sanyo. Ref. 1
Bakhjulet med el motorn. Ref. 1
Denna typ av konstruktion fanns först i Japan. Togs upp i Schweiz 1982 och togs upp av Sachs 1992, som producerade Saxonette och Elektra. Batteriet var den moderna nickel cadmium typen.





Sid 9

 Tillbaka

Cyklar med hjälpmotor.
 
Länkar

BMW museum

Hugo Ruppe

Schnuerle scavenging

Cyclemaster story

Hjorteds moped museum

Cyklar med hjälpmotor.

1931 NSU Motosulm. Ref. 1
1931 NSU Motosulm. Detta var NSU:s bidrag att motorisera Tyskland. Påbyggnadsmotorn kostade 228 Riksmark och en arbetare tjänade 140 Rm/mån. Motorn såldes 1931 till 9000 köpare. Största konkurrenten var Fichtel&Sachs. Ref. 1
Opel hjälp motor. Ref. 1
1922. På trappväggen finns ett antal hjälpmotorer. Här en Opel singel cyl, 4 takt, 140 cc, 1.6 hk 45 km/tim. Motorn monterades i pedalcentrum och drev med ytterliggare en kedja. Ref. 1
Gnom hjälp motor. Ref. 1
1921. Gnom den franska motortillverkaren av rotationsmotorer under WWI tillverkade denna motor med singel cyl, 4-takt, 62,5 cc 1 hk. Motorn monterades under pedalcentrum. Notera snarkventilen. Ref. 1
1924 Austro Motorette. Ref. 1
1924. Austro Motorette hjälpmotor. 2 cyl, 2-takt, 144 cc, 2.5 hk, 2 växlar. Osäkert om denna motor användes som hjälpmotor på cyklar. Det är 2 cyl ,då man kan se 2 tändstift. Ref. 1
1914. Hjälpmotor med drivhjul mot däcket. Ref. 1
Hjälpmotor med drivhjul mot däcket, sk däcknötare. Kom första gången 1893 med ursprung från italienaren Enrico Bernadi. Licenstagare blev sedan Engelska  Wall Auto Wheel 1909. Den köptes senare av USA firman som blev Briggs & Stratton. Ref. 1
Den tyska däcknötar motorn. Ref. 1
Däcknötar drivningen som först kom 1893 och avändes av minst 2 tillverkare 1914 och 1920. Liknande konstruktion hade Hugo Ruppe på sin cykel
Flottweg cykel med hjälpmotor. Ref. 1
1922 singel cyl, 4-takt 106 cc 1 hk 50 km/tim. Flottweg hjälpmotor. Här träffar vi på något intressant. Han som uppfann 4-takts motorn, Nicolaus Otto, hans son Gustav Otto startade 1911 Gustav Otto  Flugmachinen werke. Detta blev senare BMW 1916. Vid slutet av WWI startade han Otto Werke GMBH. Här såg 1922 denna moped med namnet Flottweg, dagens ljus. Ramen blev senare kallad damram. Den drev mot framhjulet över en kedja. Se länkar. Ref. 1
Sach Saxonette. Ref. 1
1936 Sach Saxonette från Fichtel & Sachs. Här träffar vi ytterliggare på intressanta kopplingar. Det var i denna motor man utnyttjade Adolf Schnuerles princip om portarnas placering. Detta hade Hugo Ruppe arbetat med under sin anställning hos DKW. Det höjde motorns effekt. Se länk. Utifrån detta konstruerade företaget Sach denna i bakhjulet inbyggda motor. Den hade 60 cc, 1,2 hk och räckte för 30 km/tim. Den sålde mycket bra. Licenser gick till flera tillverkare bl.a. Wanderer. DKW tog fram en egen modell, men kom ej till produktion pga WW2 och blev liggande. (forts.)
Saxonette motorn från 1940. Ref. 1
Saxonette motorn från 1940.
Saxonette motorn från 1940. Ref. 1
Denna motor blev efter kriget intressant för lommisionen för uppbyggande av de av Tyskland ockuperade länderna. Man överlät konstruktionen till ett företag i Holland. Men det gick trögt. I Holland blev det Berini, på omvägar, i England Cyclemaster och i Tyskland Rubineck. Läs i länken om Cyclemaster. Ref. 1
   

En skolklass på besök. Ref.1
När vi skulle upp på andra våningen hamnade vi i detta pigga gäng. Ref. 1

Sid 10

Tillbaka

Andra motorcykel märken
 
Länkar

Brough Superior

Torsångs museum

Opel i Ziegenhagen

Gnome & Rhône

A.B.C.

Andra motorcykelmärken på NSU museet.

rough Superior 1939. Ref. 1
 1939 Brough Superior. Detta är motorcyklarnas Rolls Royce. Den producerades utan hänsyn till kostnader. Den mest kända ägaren var T.E. Lawerence of Arabia 1935. Ref. 1
1974 Münch 4. Ref. 1
Friedel Münch (1927-2014) byggde av en NSU Prinz TT motor en motorcykel. Den byggdes under pågående utveckling i liten serie och hade i början 55 hk och slutade med 88 hk. Ref. 1
1928 Böhmerland. Ref. 1
1928 Böhmerland. 603 cc singel cyl. 4-takt 16 hk 95 km/tim. Den längsta av alla kända motorcyklar. 3 sitsig version. Det fanns också en modell för 4 personer. Endast 1000 st tillverkades mellan 1924 0ch 1939. Ref. 1
Mars MA 1000 Sport. Ref. 1
1928 Mars MA 1000 Sport. 948 cc boxer 7.5 hk. Ref. 1
Mars 1000 Sport. Ref. 1
1928 Mars MA 1000 Sport. Lådram med Maybach motor. Ref. 1
1914 pope. Ref. 2
1914 Pope 998 cc 4-takt 15 hk 120 km/tim. Amerikansk. Läs om Överste Pope i länken Torsång. Ref. 1
Moto Major 350. Ref. 1
1948 WW2 Moto Major 350. Det fanns många ingenjörer med erfarenhet från flygplans konstruktioner efterWW2. I detta fall från Italien och ingenjör Angelo Blatto. Många företag letade efter lämpliga nya ideer. På våning 3 finns flera försök till detta. Cykeln hade inte en framgaffel av normalt snitt utan svängde i navet. Ref. 1
Moto Major 350. Ref. 1
Denna bild visar även styrsystemet. Moto Major 350. Ref. 1
Denna cykel hade en konstruktör som var med om att ta fram fjädringsystem på flygplan. Ref. 1
Moto Major 350. Ref. 1
Detta ledde till hjul med en gummiring som gjorde bådadera. Det var Pirelli och Fiat som stötte idéerna. Aerodynamik var också på modet och typiska karosser av detta slag byggdes. Man hade ju inte tillgång till plaster för att forma den så begränsningen styrdes av materialet al. och plåt. Testerna bekräftade inte denna konstruktions fördelar. Ref. 1
Okänt namn men troligen Moto Major. Ref. 1
Denna mc har jag inget namn på men framgaffels styrning är samma typ som Moto Major. Motorn är troligen samma 350 cc 4-takt på 14 hk. Ref. 1
Framgaffeln styrning enligt Moto Major. Ref. 1
Jämför denna styrning med Moto Major, med skillnad av fjädringen som liknar dagens stötdämpare. Dessutom är det ju ekerfälgar. Ref. 1
1923 Schmid 175. Ref. 1
Carl Schmid hade säkert funderat över allt som en mc förare utsattes för. Vind, regn och smuts från vägbanan. May 1923 lämnade han i Schweiz in en patentansökan på en mc byggd av plåt och självbärande. Den godkändes i December och Carl byggde sin mc. Den åkte han i många år med utan problem till och från sitt arbete. Ref. 1
Schmid 175. Ref. 1
  Framgaffeln på Schmid med dess styrning och dämpning. Hans ideer kom långt senare till användning av NSU. Ref. 1
1928 Ascot Pullin. Ref. 1
1928 Ascot Pullin singel cyl, 4-takt 497 cc 20 hk. Cyrill Pullin var en konstruktör som omättligt arbetade med nya ideer. Denna cykel byggdes med mängder av utrustning som senare blev standard. Han fortsatte med att konstruera en helikopter som provflögs 1937. Ref. 1
1909 FN. Ref. 1
1909 FN. 4 cyl, 4-takt 496 cc 4 hk kardan. Den Belgiska firman FN, Fabrique Nationale låg i Herstal och grundades 1889. Här tillverkade man mest krigsmaterial. Dessutom bilar och motorcyklar. 1911 producerades 2600 mc som exporterades till hela världen. Ref. 1
1910 Wilkinson GB model 4. Ref. 1
1910 Wilkinson  model 4 (GB). 4 cyl, halvtop, 676 cc 6 hk, 3 växlad. 75 jm/tim. En idag märklig mc som tillverkadees för att fånga nya kunder. Dock var nog inte vägsystemet moget för detta försök. Ref. 1
1928 Windhof (De). Ref. 1
1928 Windhoff (De). 4 cyl 748 cc, 22 hk, oljekylning. Systemet med kylning och smörjning behövde 6 liter olja. Windhoff var, innan man började med mc, ett företag som tillverkade kylare. Ref. 1
Ludwig Rüb. Ref. 1
1894-1897. Ludwig Rüb var skomakare och arbetade ihop med Alois Wolfmüller och Heinrich Hildebrand. Ludwig lärde känna en ritare Haab. Av honom förstod han att Wolfmüllers ide med glödrör för tändning ej var bra och gick istället över till ett elektriskt tändsystem. Med detta skulle man 1896 bli de första som tillverkade en mc seriemässigt. Bosch utvecklade sedan detta tändsystem. Ref. 1
1929 Opel Motoclub. Ref. 1
1929 Opel Motoclub. Singel cyl 4-takt, 496 cc, 16 hk, 135 km/tim. 1928 fick Opel licens att tillverka en av Ernst Neumann-Neander tillverkad mc med stålram. Man gjorde en enhetsram i vilken olika storlekar på motorer kunde monteras från 150 - 1000 cc. I Ziegenhagen har jag sett en liknande Opel mc. Ref. 1
 1903 Adler 2 hk. Ref. 1
1903 Adler 2 hk. 1888 hade Heinrich Kleyer, som handlat med höghjulingar och gasmotorer, kommit igång med mc tillverkning. Det var vanligt då i slutet av 1800 talet att också starta symaskins tillverkning, cyklar och skrivmaskiner. Det sista sedan man köpt en licens från USA. Se länken om Torsång. Ref. 1
1932/33 Gnome&Rhône CV2. Ref. 1
1932/33 Gnome & Rhône. Firman bestod av det tyska bolaget Gnome som hade spritmotorer tillverkades i Frankrike 1900. Efter WWI slogs det ihop med det franska bolget Rhône 1919 och man sökte nu en ny inskomstkälla i motorcyklar. Man hade en licens från A.B.C. i England att tillverka en boxer motor som användes i MC:n. Läs länken A.B.C. Ref. 1
1923 Ner-a-Car (US). Ref. 1
1923 Ner-a-Car. 1921-1926. Amerikanen J. Neracher byggde en mc med självbärande plåtram. Motorn var en 293 cc två-takt och hade friktionsdrivning till bakhjulet. Den byggdes sedan på licens i England i olika versioner. En med Blackurn 4-takt 347 cc. Den hade inte så bra vägegenskaper. De Engelskbyggda var kedjedrivna och en utvecklad framgaffel. Den visade mc:n användes fram till 1954. Ref. 1
1922 Megola. Ref. 1
1922 Megola. 1921-1925. En riktigt udda konstruktion, byggd i 300 ex, i München. Den hade en 5 cylindrig stjärnmotor monterad i framhjulet, så utformad att 4-takts topplocket kunde demonteras utan att ta bort ekrar. Namnet Megola består av 3 personers första 2 bokstäver i deras namn. Meixner, C(g)ocerell och Landgraf. Start gordes genom att antingen knuffa eller att man kickade på en eker i framhjlet när den stod på sitt stöd. Man hade framgångar i tävlingar pga dess topp hastighet 136 km/tim. Ref. 1
 
Stock R 119. Ref. 1
Stock R 119. 1924-1933. Singel cyl, 119 cc, 1,5 hk, 50 km/tim.Om de flesta mindre mc:s täckte cylindervolymer  från 119-298cc. Modellerna 173 till 298 kom 1929. Motorn var tvåtakt av egen design med 3 portar och kardandrift. 119 cc 1925 hade licensbyggd motor från Evans och kilrepsdrift. Ref. 1

Andra museer i denna webbsida
Tillbaka

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Karlskrona bilsportmuseum
Koping bilmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping Militarmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
Museumresan 2018
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster museum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt

Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Tillbaka

Söklänkar på namn (t.ex mc-märke/år/modell):

Gertrude Eisemann, Martin Geiger, Alwin Boldt, Stickmaskinen,
NSU 1902, NSU Feldberg, NSU 1905, NSU 1907, Fabriken 1904, Fabriken 1925, Fabriken 1955,
NSU 1907, NSU 1909, NSU 1909,
Kronprinsen av Preussen, NSU 1910, NSU 1912, NSU 1912 militär, NSU 1912 det,
NSU 1915, NSU 1919,
Wankel motor princip,
NSU Prinz TT 2 cyl motor, NSU Prinz TT 4 cyl. motor ,NSU Prinz III motor, Första wankel motorn, Spider motorn, Spider motorrum, Spider med Wankel, NSU Ro80, Ro 80 motor, 2 cyl Prinz motor, Installation 2 cyl motor, Motorrum 2 cyl, NSU Prinz std, NSU bil 1914, NSU bil 1914, NSU Ro80, NSU MC militär 1915, Kettenrad, Heinrich Kniepkamp,
Otto Reritz, Walter Moore, NSU 251S 1928, NSU Pony 1922, NSU 1923,
Albert Roder, Ewald Praxl, NSU 502S 1926, NSU V2 1927, NSU 251R 1927, NSU 501S 1928, NSU 3101 1929, NSU 201 OSL 1934,
Gertude Eisemann, Franz Islinger, Karl Scherer, NSU 351 SS 1936, NSU Königswellen motor, NSU 500 1936, NSU 500 SS 1932, NSU 500 1950,
Paul Rüttchen, Werner Huth, NSU RennFox 1952, NSU Rennfox 1954, NSU Rennfox 1953,
Hans Soenius, NSU Max Std motor, NSU Max singel kam, NSU Max DOHC, Herman Böhm Speed record, NSUFK Rennm. 1950, NSU Cross 1956, Rekord maskiner,
NSU 201ZD Pony 1936, NSU-D Pony 100 1938, NSU quick 1936, Motor 1936, NSU OSL601 1951, NSU Prototyp 251 OSK 1951,
NSU Fox 1939-54, NSU Konsul 1951, NSU 251 OSL 1947-52, NSU Max 1957-64, NSU Specialmax 1954-56,
von Drais sparkcykel, Cykel helt i trä, Karl von Drais,
Dressin Condor, Cykel med bladekrar, Sachs hjälpmotor, Cykel med elmotor, Cykel med elmotor,
NSU Motosulm 1931, Opel hjälpmotor 1922, Gnom hjälpmotor 1921, Austro Motorette 1924, Monterad hjälpmotor, Monterad hjälpmotor det.,
Monterad hjälpmotor Flottweg, Sachs Saxonette 1936, Sachs Saxonette 1936 Det.,
Brough Superior 1939, Friedal Münch, Böhmerland 1928, Mors MA 1000 1928, Mors MA 1000 det., Pope 1914,
Moto Major 350, MotoMajor det., Moto Major framhjul, Moto Major variant, Moto Major variant det., Carl Schmid 1923,
Carls Schmid framgaffel, Ascot Pullin 1928, FN 1909, Wilkinson 1910, Windhoff 1928, Hildebrand Wolfmüller 1896,
Opel Motoclub 1929, Adler 1903, Gnome Rhône 1932-33, Ner-a-Car 1923, Megola 1922, Stock R119 1924-55.

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: ©Björn Bellander bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 2: ©Foundation Prestige Bugatti Paul Kestler
Referens 3: ©Auto-Salon-Singen www.auto-salon-singen.de
Referens 4: ©Sinsheim Auto Museum www.museum-sinsheim.de
Referens 5: ©Classiccar Collection www.carclassic.com
Referens 6: ©Mercedes Benz www.mercedes-benz.se

Referens 49: ©Bild från Wikipedia
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-