Museum entre.
Munktell museets entré. Ref. 1
Eskilstuna museer
Munktellsmuseet locomobiler, ång-, dieselmotorer.
Text och bild Björn Bellander. Bilder aktuella 2004, 2012, 2016
Till startsida Officiell webbsida English version
Se även Angmaskinhallen, Flygmotorer.

sedan 060110
Uppdaterad
2017-07-14
© Björn Bellander
web counter
web counter
Forstlingen, Jarnvagsutrustning, Angmaskiner, Anglokomobiler, Traktorer, Dieselmotorer, Links.
J. Theofron Munktell var fjärde barn vid Kärrbo komministergård till blivande prosten i Sevalla som i sin tur gift sig med Christina Nohrborg. Han föddes 20/3 1805 och dog 1887 vid 82 års ålder. Han fick sin utbildning av fadern i hemmet.

Tidigt visade han mekaniska anlag. Hans första jobb var hos en instrumentmakare i Västerås. Som 17 åring blev han antagen som elev hos bergsrådent Gustaf Broling som vid myntverket i Stockholm. Här fick han uppdrag att ta fram verktyg för mynttillverkningen.

Genom goda insatser blev han sedan verkmästare. Genom sina insatser gjorde han sig uppmärksammad och fick ett stipendium för att resa till England och där studera gjutstålsberedning. Resultatet av den resan blev ett bättre gjutstål, men då efterfrågan i Sverige var för liten lades den vereksamheten ned. 1833 flyttade Munktell sin verksamhet till Eskiltuna där han startade Eskilstuna Mekaniska Werkstad.

Här skulle många nya typer av maskiner komma fram. Theofron intresserade sig mest för att rationalisera jordbruket. Nu hade man genom Samuel Owen och Niclas Edelcrantz tillgång till kunskap om ångmaskiner.
Traktorer och skördemaskiner i många olika utföranden konstruerades. En produkt som gav Munktells en bra start var tillverkning av lokomotiv från 1847 fram till 1870-talet. Detta hörde dock inte till Munktells intresse.

Han gick istället över till lokomobiler. Dessa stod på var sin sida om åkern och med wires drog multiplogar. Senare kom traktorer av vilka den första 1913 var råoljedriven och kunde dra 5 plogar.

Under senare delen av 1850-talet tillverkades flera stora ångmaskiner av vilka en kan ses på Tekniska museet i Stockholm och en modernare variant på Munktellsmuseet. För att kunna åstadkomma så många nykonstruktioner hade Theofron duktiga medhjälpare av vilka 1 var Thearmenius som konstruerade tröskverk, ett märke som senare tillverkades på Arvikaverken.

Munktells Mekaniska Werkstad. slog sig senare ihop med Jens Bolinder och blev Bolinder&Munktell, B/M eller Munktells Mekaniska Werkstad AB 1879.

Theofron drog sig nu tillbaka från att aktivt delataga i ledningen. Istället tog hans systerson Theofron Boberg över den tekniska ledningen.

Sid 1

Skapad 20160228

Till startsida

Forstlingern II

English version
 

Räls
Den rälstyp man använde 1854. Ref. 1
Hjul.

Detalj av hjul. Ref. 1
Info.

Id skylt. Ref. 1
Drivstång.

Detalj av länkanslutning. Ref. 1
Koppling.

Detalj av kraftuttag på ångcylinder. Ref. 1
Passgerare.

Förstlingen visad på Ekeby marknad 2008. Ref. 1

Lankar


Forstlingen story


Forstlingen 2008

Forstlingen.
Förstlingen. Kopia av Sverigen första lokomotiv. Notera att det står på svensk standard räls.
 
Sveriges första inhemskt byggda ånglok har samband med byggandet av järnvägen mellan Norberg-Ängelsberg för att vara ett byggnadslok och när banan var klar frakta malm.

Loket färdigställdes redan 1853 medan järnvägen var klar först 1856. Norbergsbanan gick i konkurs redan 1853 och loket gick tillbaka till Munktell och byggdes om till 1453 samt såldes till Nora Ervalla Jvg 1855. Pga av att bron över Järleån rasade blev det en nästan 3 årig försening. På detta sätt kom Norberg Ängelsberg igång före Nora och blev Sveriges första lokdragna jvg.

Loket fick alltså bli ett arbetslok vid byggandet. Beställning gick till Munktells mekaniska verkstad där Fredrik Sundler beställde och Harald Asplund konstruerade ett lok med 891 mm spårvidd. Loket provkördes 2 juni 1853.

Loket orkade dra 16 ton last och vägde 17 ton själv. Under byggandet av järnvägen användes det flitigt. Bolaget gick dock i konkurs och loket gick tillbaka till Munktells. Nu byggdes loket om till 1435 mm och såldes till Nora Ervalla Jvg. Detta är svensk normalspårvidd.
Loket användes fram till 1869 då man konstaterade att det var helt utslitet. Lång tid försökte man sälja loket och till sist 1871 köptes det av Halldins verkstad i Örebro för 800 kr varvid det skrotades 1882.

Ändå kunde man spåra några delar när föreningen skulle rekonstruera loket. En ramsida, cylinder och ett hjul. Ångpannan såldes på 1870-talet till Mosebacke att användas som värmepanna. Några av dessa delar finns i dag förvarade på Järnvägsmuseet i Gävle.

Det nya loket Förstlingen II färdigställdes 2004 och kördes i samband med Svenska Järnvägars 150 års jubileum. i Gävle. Här en lycklig passagerare/lokförare på Eskilstunamarknaden 2008.

Note. I Norberg fick man mer pengar redan 1854 och ett nytt lok beställdes från Munktells. Detta blev ett sk. Fryckstad typ och blev det tredje tillverkade av 10 st från Munktells. Totalt byggdes 31 ånglok av Munktells konstruktion. Det andra som levererades till Fryckstad finns bevarat på Järnvägs museet i Gävle.

Ritning.
Originalritning till förstlingen. Ref. 1

Sid 2

Tillbaka

English version

Ångvagn


Räls.

En gammaldags rälstyp som köptes från England. Ref. 1
Info.
Museum info om ångvagnen. Ref. 1
Motorlucka.

Bilden visar del av vevaxel i golvets öppning. Ref. 1

Lankar

Åkvagn.
Transportvagn med inbyggd ångmaskin som drivning.

När järnvägarna kom igång, visade det sig att persontransporterna var små, men den lokala transporten av arbetskraft desto viktigare. Det var därför denna typ av självgående vagnar kom till. Det blev för dyrt att ha ett lok med vagnar för den lilla mängd passagerare.

Just denna vagn kommer från Växjö - Alvesta Järnväg. Totalt byggdes 7 st ångvagnar av vilka 2 st hade tre hjulaxlar.

Vagn har serienummer 5 (från 1887) eller 2. Olika uppgifter i Munktells bok om museet.

Munktells samarbetade med OFWJ och byggde maskineriet med panna eldstad och ångmaskin till vilket OFWJ den rullande delen.
Ångmaskin.
Ångpannan inuti vagnen. Ref. 1 

Sid 3

Tillbaka

English version

Ångmaskinen Sven 1899

 

Info.
Info 1899 års ångmaskin. Red. 1

Lankar


Ångmaskin.
Det riktiga skrytprojektet i museet är denna renoverade ångmaskin från 1899, som gav hela 400 hk. Den demonstrartionskörs med tryckluft. En tidigare och större finns på Tekniska museet Stockholm. Ref. 1

Denna maskin har ett visst samband med att Sverige förlorade Finland till Ryssland. Ett av de svenska gevärsfaktorierna låg då i Söderhamn vilket var för nära den Ryska gränsen efter freden i Kalix.

Ett nytt faktori startades då 1813 i Eskilstuna. Detta kallades för Carl Gustafs gevärsfaktori. För kraft till denna tillverkning byggde man ett vattenhjul i Eskilstuna ån.

Under andra halvan av 1800-talet startade Eskilstuna Mekaniska (1832) Verkstad, som sedan genom sammanslagninger blev Munktell industrier  i staden ca 1880.

 

Man tog också ut kraft ur Eskilstuna ån med turbiner. Emellertid var ju gevärsfaktoriet statligt och när vatten nivån var låg fick inte Munktell utnyttja den kraften.

Det beslutades då att bygga 5 st ångmaskiner för att generera el. 1899. 2 st installerades hos Munktells och var i gång fram till 1951, då den ena skrotades och den andra såldes till Näsviken fabriker utanför Åmål. Här kördes den i 15 år, då den ställdes av och överläts på hemgyggdsföreningen. Här stod den i 35 år innan hela den 25 ton tunga maskinen monterades ned och sändes till Eskiltuna 2001.

Ångmaskinen fick namnet Sven då han var en av enstusiasterna som ledde uppbyggnaden i Munktells museet.


Historik ånglokomobiler.
Redan 1853 började Theofron Munktell med tillverkning av ånglokomobiler vid verkstaden i Eskilstuna. Denna tillverkning utvecklades vidare av Munktells Mek. Verkstads AB, till att omfatta alla storlekar upp till 400 hk.
Dessa var kända för att vara enkla och lättskötta med hög verkningsgrad och ett prydligt utseende: De fick ett allmänt erkännande bl.a. utmärkelsen "Grand Prix" vid en internationell utställning 1912.
Den utställda ånglokomobilen med tillverkningsnummer 5375, som under åren 2009-2011 blivit renoverad av veteranmekaniker vid Munktellsmuseet. Den är vintertid deponerad vid Munktellmuseet av Madesjö Hembygdsförening, Madesjö.
Sid 4

Tillbaka

English version

Ånglokomobiler

INfo.
Museum info SK-4. Ref. 1
Info.
Museum info SK-4. Ref. 1
Info.
Museum info SK-4. Ref. 1
Eldplats.
Eldplats SK-4. Ref. 1
kraftuttag.
Kraftuttag ångcylinder. Ref. 1
Info.

Servicedatum. Ref. 1


 

Locomobile.
Självgående ånglokomobil SK-4.
Självgående lokomobil SK-2
Text efter museum info.

Denna lokomobil levererades till Wisselfjädra Södra Ångtröskförening den 21 Nov. 1916. Ångtröskan friköptes vid föreningens upphörande 1940 av maskinisten, som själv fortsatte att använda den fram till 1957 för hans egen gårds behov.

Efter hans död stod den placerade utomhus, utsatt för väder och vind. Det var många som ville köpa loss den som skrot, men de efterlevande hade ett löfte till brodern, att inte skrota den varvid den fick stå kvar.

Lokomobil och traktorsamlaren Ruben Blom hittade maskinen i början av 1970-talet var det med hjälp av P.O. Karlsson Blåningsmåla kvarn, som hade god kontaktkännedom om lokomobilerna i Blekinge och Södra Småland. När syskonen förstod att maskinen skulle bevaras på museum möjliggjordes en försäljning.

Den visas i orenoverat skick och är i nuläget ej körbar men i gott skick. SK-2 tillverkades i 35 exemplar och denna maskin är idag en av två bevarade med tillverkningsnummer 5668.

Ägare idag är Rubens Maskinhistoriska Samlingar Götene.
Självgående lokomobil SK-4
Text efter museum info.

SK-4 var den mellersta storleken och var den mest sålda typen av 3. Den tillverkades i 120 exemplar. Den visade levererades till C.J. Törnkvist, Rinkeby Smedby 22 Juli 1915. Den köptes sedan av Östingstorp-Sjöbo Tröskförening. Maskinisten och lantbrukaren Ragnar Andersson, Sjöbo, som vid tröskföreningens upplösning övertog maskinen.

Han avled sedan 1972, och hade då avtalat önskemål om att lokomobilen skulle skänkas till den lokala hembygdsföreningen, som hetter Madesjö Hembygdsförening. 1972 skedde den formella överlämningen via dödsboets respresentant George Petersson. Ett formellt gåvobrev skrevs 1991, då föreningen även fick tillhörande tröskverk, halmpress och trossvagn. Maskinen förvaras på hembygdsföreningen Kristvall Gamla Prästgård, där den visats vid midsommarfiranden.

Sedan 2011 vårdas lokomobilen av Munktellmuseet i Eskilstuna på vintrarna. Den har också renoverats. På sommaren sändes den tillbaka till Kristvalla.

Sid 5

Tillbaka

English version

Traktorer
Här viss endast några av dem som finns i museet.


Traktor.

En Lanz traktor på en liten gård i södra Tyskland som jag besökte 2003. Ref. 1


Links

Tändkulemotor
 
Traktor.
Munktells mod. 30-40 1913. 2 cyl. 2 takt tändkula 30-40 hk. Kunde dra en 5 stjärnig plog och gjorde samma arbete som 16 hästar och 8 man.  Den första traktorn med en längd av 5,8 m och 3,3 m höjd. En gigant på den tiden. Såldes till Gimo bruk i Uppland 1913 och kostade 16625 en stor summa på den tiden. 1927 såldes den till Skåne. 1954 köptes den till baka till Munktells och renoverades. 31 st byggdes. Ref. 1
Drivning.
  Bilden visar drivningen. Det var farligt att fastna på åkern. Vid övrbelastning kunde då kugghjulet lätt gå sönder. Ref. 1
Styrning.
Snäckutväxlingen till styrningen. Ref. 1
Traktor.
Den mindre modell 30 1917. Var gjord för 3 skärs plog, med 1 cyl 2 takt 20-24 hk.
Tändkula.
Den glödande tändkulan vid förarens fötter. Ref. 1
Traktor.
Munktells 20-24. 1930, 2 cyl 2 takt 22-26 hk brännolja. Första traktormodellen som har hittat sin moderna utformning. Motor, växellåda och bakvagn sammanbyggda. Alla rörliga delar tillverkade av svenskt nickelstål. totalt tillverkades 1579 st och kostade 5225:-. Den klarade en 2 skärs plog samt användes för drivning av tröskverk.
Traktor.
Munktells BM2 1939, 2 cyl 2 takt tändkula, 32 hk. Det var en moderniserad typ 25 med pedaler istället för spakar. Konverterades under kriget md gengasaggregat, som var relativt kostsam. Kunde bara dra 2 skärs plog, så den ersattes snart av BM3. Byggdes i 473 ex., medan BM3 kom med endast 55.
Traktor.
BM 20 1944, 2 cyl 2 takt tändkula och 41 hk. Den kunde ta en 3 skärs plog. Nu börjar man även mäta hur styv jorden är. I detta fall gäller medelstyv jord. Den hade gummihjul och högre transporthastighet och till och med bra bromsar. Blev även användbar i skogsbruket. Man hade nu samarbetat med Volvo under hela kriget och den fick i Volvo versionen en Hesselmanmotor som fick namnet T43. 3400 st tillverkades för 13110:-.
Traktor.
T43:an med Hesselmanmotor i Volvo utförande. 1946, 4 cyl 4 takts motorolja eller fotogen och 48 hk. Klarade en 3 skärs plog och 6 fots tröska. Konkurrerade med BM20 men är annars en BM20. Användes fram till 1975 då den gick tillbaka till Munktellsuseet. 1600 tillverkades för 12900:-
Traktor.
 Volvo T21, 1946. Volvo 4 cyl fotogen 22.5 hk, kom direkt efter kriget och köptes av de små gårdarna. Grundmodellen T20 tillverkades i 1800 ex. 20-serien tillverkades fram till 1959 i 30000 ex.!! Det var nu man använde en slogan om att "ingen vet hur gammal en Volvo kan bli". Den visade tillverkades 1946.
Traktor.
BM10 konkurrerade med T21:an, men hade 2 cyl 2 takt tändkula med 23 hk. Klarade 2 skärs plog, som var hydrauliskt upphängd. Den goda sikten gjorde den användbar för radodlade grödor. Avgasröret var först riktat bakåt men ändrades snabbt till uppåtriktad med gnistsläckare. Det var en tysk ingenjör som kom till Eskiltuna under kriget och konstruerade denna traktor. BM10 har stora likheter med förkrigs tyska Lanz. 6400 tillverkades för 8690:-
Traktor.
BM230 Victor 1955. 2 cyl. diesel 33 hk. En modell som blev mycket poplär och var lantbrukarens "allt i allo". Den blev utgångsmodellen för skogstraktorn BM230. Hela 15905 ex. tillverkade till ett pris av 13500.
Traktor.
Detta är den sista av Volvo utvecklade traktorn. Den fick öknamnet Krabat, medan BM versionen fick heta Terrier. Typen hette Volvo T425 och var utrustad med en B16 motor på 32 hk och gick på bensin 1957. Totalt såldes 11193 ex.
Traktor.
Reklambild för BM Victor. Man satsade på att även kvinnor kunde köra dem.

Sid 6

Tillbaka

English version

Motorer
Här visas endast ett fåtal av dem som finns i museet.

Links

Tändkule motor






 
Motor
En Bolinders motor från 1953. Den är en 4 takts diesel somger 11 hk. Motorn användes i mindre båtar för flottning och i fritidsbåtar. Typen är 1051 BR och utvecklades ur traktormotor 1053. 105 avser cylinderdiamter och siffra 1 antal cylindrar. 
Motor
Främst en fiskebåts motor WA30M21122. 2 cylinders 2 takts tändkula som ger 156 hk. Den har en cylindervolym av hela 58 liter. Notera centralsmörjningen av ÅSSAs tillverkning. Startades med tryckluft. Motorn monteraes i en trålare i Lysekil som sedan åldes till Norge 1965.
Motor.
En Bolinders W7 S6, 6 cylinders 2 takts tändkula som gav 180 hk. Normalt kopplad till en generator. I detta fall Asea. Såldes mest till marinen och fanns i mindre minsvepare i dubbelmontage. Just detta ex.var monterat som reservkraft i Bodens fästning och som sådan ersatte kraft från Harsprånget.
Motor.
 Bolinders W7 M15. En tvåtakts encylinders råoljemotor kring 1920. Den gav 25 hk och var vanligast under 30, 40-talet. Såldes först till Gotland med hamnade sedan i Karlstad för montering i en båt. Detta blev aldrig av och efter 7 år köpte museet den.
Motor.
  På Munktells arbetade en ingenjör Rundlöf. Han utvecklade denna 2 cylinders råolje motor 1915 med tändkula som gav 20 hk. Såldes under 40-talet. Användes både som stationär drivkälla och i båtar. Modellen fanns i 1, 2, 4 cylinders utföranden. Med denna typ var det lätt att göra direkt omkastning av rotationen.
Motor.
 En tvåcylinders motor med backslag. Inga närmare uppgifter.
Motor.
 I Nacka fanns firman J.A. Svensson som började med motorer för fotogendrift. Man är mest känd för motorn till Sveriges första ubåt Hajen 1904 till vilken man levererade en fotogenmotor som drev en generator. Andra mindre motorer kallades för Avance och såldes som Kerosene motorer över hela världen, men främst till Ryssland. När J.A.Svensson upphörde köpte Munktells tillverkningen, som från 1910 drevs med råolja. Det fanns upp till 4 cylindrar och 360 hk. Tillverkningen upphörde på 30-talet.
Motor.
 En Bolinders Colombia motor av med råoljedrift. Tillverkad 1910 och gav 9 hk och något så enkelt som droppsmörjning. Namnet kommer sig av att ganska många exporterades till Colombia. En besökare berättade om en som pumpade vatten långt in på 2000-talet.
Motor.
En Colombia motor som vanligtvis var monterade på en vagn med 4 hjul. Känns igen på den lilla cylinder som styrde  insugningsluften blandat med bränslet. Alla var tvåtakt med tändkula och gav ca 9 hk.


 

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Karlskrona bilsportmuseum
Koping bilmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping Militarmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster museum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt

Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander 
bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 49: ©Bild från Wikipedia
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-