Avfart Nya Lapphyttan. Ref. 1
Avfart Nya Lapphyttan. Ref. 1
Krylbo - Norberg järnväg KNJ
Bilder tagna vid besök på Lapphyttan 2009
Text och bild Björn Bellander

Antal bilder 70. Bildmuseet sköts av Myhrbergs Vänner
Tillbaka Officiell webbsida Engelsk version
sedan 060105
Uppdaterad
2017-03-16
© Björn Bellander
web counter
web counter
På området Lapphyttan strax utanför Norberg efter gamla vägen till Fagersta finns ett litet bildmuseum som visar samlade bilder från KNJ:s verksamhet. Till området har man även flyttat och byggt upp en gamal stationsbyggnaden. Dessutom en gammal järnvägsvagn byggd av Atlas verkstäder 1875. För att komma åt att titta på detta måste man kontakta Myhrbergs Verkstadssällskap som ansvarar för detta lilla museeum och dessutom utnyttjar Myhrbergs Verkstad som också har byggt upp, flyttats, hit.
Krylbo - Norbergs (KNJ) järnväg tycks ha varit ett mycket löst sammansatt företag. Det bildades 1874. En ny anslutning från Kärrgrufvan byggdes då man inte ville använda Norbergs Nya Jvg sträckning med spårvidd 1188 över Trättsbo. KNJ använde 1435. Dock gick linjen till Snyten liksom Norbergs Jvg. Den ändrades 1876 till 1435 och fick en nyare sträckning och SWB övetog driften av Norbergs Järnväg (NJ) och drev verksamheten. 1922 övetog SWB ägandet av NJ och bolaget likviderades. Sista turen med KNJ genomfördes 1958. 1944 köpte SJ upp de flesta mindre järnvägslinjer.
Länkar: Norbergs Jarnvag, Krylbo-Norbergs jarnvag, Krylbo station, Engelsberg-Norberg jarnvag
Info 1 om Lapphyttan. Ref. 1
Info Lappyttan 1. Ref. 1
Info 2 Lappyttan. Ref. 1
Info Lappyttan 2. Ref. 1
Förstlingen II föreviss på Eskilstuna marknaden 2008. Ref. 1
Sveriges första inhemskt byggda ånglok har samband med byggandet av järnvägen mellan Nora - Ervalla och Norbergsbanan för att frakta malm. Loket färdigställdes redan 1853 medan järnvägen var klar först 1863. Loket levererades först till banan Norberg Ängelsberg och med sin hjulbred 863 blev det ett arbetslok för byggandet.
Beyer, Peacock lok från England. Ref. 1
Ett Beyer Peacock lok tillverkat i England på besök vid KNJ1 banan. Loket har en påmålad KNJ identifiering. Ett sådan lok finns på Järnvägsmuseet i Gävle.  Det loket har en förarhytt som är mindre ombonad. Se nästa bild
Beyer Peacock loket på Järnsvägsmuseet. Ref. 1
Peacock loket på Järmvägsmuseet i Gävle. OBS den enklare förarhytten och hjulkonfigureringen. Första modellen som kom till Sverige fick namnet Prins August. De dubbla drivna hjulen var bättre än föregående modell som endast hade en drivaxel, som ofta tappade greppet.
KNJ Stationshus som museibyggnad i Lapphyttan. Ref. 1
Här en bild av stationen fotograferad 2017
Den gamala stationen som är flyttad till Lapphyttan. Ref. 1
Detalj av den gamla stationsbyggnaden som flyttats till området Lapphyttan.
 Info om stationshuset i Kärrgruvan. Ref. 1
Info om stationsbyggnaden från Kärrgruvan..
 Kärrgruvans stationsområde. Ref. 1
Kärrgruvans stationsområde.
 Kärrgruvans stationshus från 1906. Ref. 1
Kärrgruvans stationshus från 1906.
 Norbergs stationshus. Finns delvis kvar men i ombyggt skick. Ref. 1
Norbergs stationshus. Finns delvis kvar men i ombyggt skick.
 Godsvagn vid Lapphyttan tillhörig KNJ. Ref. 1
En KNJ godsvagn som står uppställd på Lapphyttan.
 Godsvagnen tillverkad av Atlas om låg i Stockholm. Ref.1
Godsvagnen tillverkades i Ekenberghs verkstad i Södertälje efter det att Wallenberg 1871 köpte anläggningen och överförde delar av tillverkningen till Atlas verkstäder i Stockholm.
 Det svår angripna fjäderpaketet. Ref. 1
Det av rost svårt angripna fjäderpaketet. Ref. 1
 Nivåritning över Krylbo Norbergs Bergslags JVG. Ref. 1
Nivåritning över Krylbo Norbergs järnvägssträckning.
 Den typ av räslprofil som användes på den första smalspåriga järnvägen. Ref. 1
Rälsprofil som användes på den första smalpåriga banbygget. Nedan en utsliten rälsdel. på vilken KNJ vagnen står.
Rälsen svårt rostskadad. Ref. 1
 Aktiebrev Krylbo Norbergs Järnväg AB. Ref. 1
Aktiebrev i Krylbo Norbergs Järnväg AB.
 Locomotivstall Kärrgruvan. Ref. 1
Ritning på Kärrgruvans Locomotivstall. Ref. 1
Kärrgrufvan banområde. Ref. 1
Kärrgrufvans banområde. Ref. 1
Kallmora hållplats. Ref. 1
Kallmora hållplats. Ref. 1
Stripåsens hållplats. Ref. 1
Stripåsens hållplats. Ref. 1
Andersbenings station. Ref. 1
Andersbennings station. Ref. 1

Länkar som jag använt för att skriva nedanstående.
Norbergs Gruvjarnvag, Om Forstlingen 1, Fagersta C, Om Forstlingen 2, Fredrik Sundler, Harald Asplund, Hogfors Hyttruin, Forstlingen 3,
Snyten station, JVG Forum KNJ, Norbergs jvg, Krylbo station, Karrgruvan miljo, ENJ jvg, Norberg arkiv, JVG Forum Krylbo Norberg, KNJ 2,
Forstlingen 1853, Google Map Krylbo, Västanfors station, Munktells bok om Munktells museum Eskilstuna. Forstlingen på Ekeby marknad 2008.

Om järnvägens byggande i Norberg. 

Man kan dela upp byggandet av järnvägen från Norberg till Ängelsberg i flera delar. När beslutet kom att bygga en järnvägs mellan Kärrgruvan och Ängelsbergs lastningsstation. Den ändstationen planerades vid badplatsen i Ängelsberg på andra sidan viken mittemot dagens järnvägsstation.

Jag har varit där på udden och letat efter lämningar men inte funnit något som antyder platsen där malmen fördes över till pråmar. Platsen kallas för Framnäs.

Dragningen av järnvägen med utgångspunkt Kärrgruvan blev under tiden Högfors - Snyten - Ängelsberg.

Det var Norberg Järnvägs AB som ekonomiskt låg bakom. För jobbet anlitade man en entreprenör Fredrik Sundler som gjort sig känd för att kunna genomföra ett sådant projekt. I hans planering låg att ta fram ett lok, som skulle användes som arbetslok vid bygget. Han beställde ett sådant från Munktells i Eskilstuna 1848. Det var det första av de 31 lok som byggdes av Munktell.

Theodor Munktell var ledaren för konstruktionen medan Harald Asplund var konstruktören. Detta lok fick namnet Förstlingen i senare tid. Loket beställdes för smalspår (891 mm) och levererades 1853. Det tog två månader att transportera det till Norberg.

Beställaren Norbergs Järnvägs AB, som bestod av ett antal ledande personer i Norberg kunde dock inte ställa tillräckligt stort arbetskapital till Sundlers förfogande för bygget av banan. Första delsträckan blev Kärrgruvan - Trättsbo. Under denna tid uppkom diskussioner om hur man skulle förbilliga byggkostnaden. Två förenklingar genomfördes. Den första var att köpa en billigare räls, som beställdes från England. Den andra som blev katastrofal var att slipers slulle läggas i rälsens längdriktning. Detta gjorde att spårvidden för loket låg ej fast.

Fredrik Sundler som kom från Vårgårda åtog sig flera uppdrag under 1850-talet. Detta gjorde naturligtvis att andra fick sköta bygget i Norberg. Detta var säker den dåliga finansieringen. Jag har endast hittat ett namn som skulle ha varit inblandat och det är hemmansägare Henrik Dahlin i Norberg. Vad han gjorde är dock okänt. Allt detta tillsamman gjorde att bolaget gick i konkurs och Sundler försvann hem till Vårgårda. Han tog istället uppdrag vid Nora - Ervalla Jvg.

Då Munktells inte fick betalt för sitt lok tog man det tillbaka och istället såldes det till bygget Nora Ervalla järnväg. För detta ändamål byggdes loket om till normalspår 1435 mm och levererades 1855. 1856 levererade man Frykstadsloket till Frykstad i Värmland. Detta lok finns bevarat på Järnvägsmuseum.

Efter konkursen verkar det som om det blev ordning på Norbergs Nya Järnvägs AB och bygget kom igång ordentligt. 1856 byggdes banan färdig med nya spårvidden 1188 och ett nytt lok levererades. Det var ett lok av Fryckstads modell. 1876 togs beslut att konvertera banan till 1435. Den anslöt också till SWB:s linje från Västerås.

En liten utredning om järnvägarna Kärrgruvan - Snyten - Ängelsberg - Krylbo - Tillberga - Surahammar - Kolbäck.

Kärrguvan - Norberg - Ängelsberg byggdes i två etapper, med början 1852. Första etappen var ett testbygge till Trättsbo med spårvidd på 891 mm. På grund av gruvbolagets dåliga finansiering gjordes ett antal felaktiga beslut. Ett var hur slipers användes för att bära den billigare räls man beställt. Sliperna lades längs rälsen. Förstlingen fick arbeta knappt ett år.
Detta gjorde att Norbergs järnväg gjorde konkurs 1853. Munktells tog tillbaka Förstlingen och sålde den istället till Nora Ervalla järnväg efter ombyggnad till 1453 mm. I Norberg startade man om med Norbergs Nya Jvg.

Norbergs Nya Järnväg ändrade till ny spårvidd 1188 med ny koncesion och byggde om första sträckan till Trättsbo och fortsatte med byggandet till Ängelsberg, där järnvägen slutade vid malmhamnen på Framnäs.

Två nya stationer förbereddes på vägen. Snyten och Högfors innan den kom fram till Ängelsberg. Denna sträckning var klar 1856. Två lok kom till denna bansträckning. Ett modell Frykstadslok tillverkat av Munktell som fick namnet Norberg, samt en annan lokmodell dock med dubbla drivaxlar som fick namnet Åmänningen. Denna bandel behölls till 1876 då den stängdes och byggdes om till spårvidd 1453 med delvis ny sträckning.

Från Kärrgruvan användes ett sidospår under sent 1990-tal upp till ett stenbrott för makadam tillverkning, som användes under transport av makadam. Denna stenfyllning anvädes till banvallar. Om man följer sidospåret är det imponerande att ett tågsätt kunde ta sig upp för den stor lutningen. Visserligen utan last. Här finns också ett mindre flygfällt.

Sidospår från Kärrgrufvan till Klackberg. Ref. 1Behovet av en anslutning till Klackbergsgruvan och Spännarhyttan uppstod som bibanor mellan 1907 - 1919.



När stambanan under Nils Ericsson ledning drogs söder om Mälaren upstod fler behov av järnvägsförbindelser norr om Mälaren. En var järnväg Kärrgruvan till Krylbo. Denna järnväg planerades att gå över Snyten där Lokomotivet KNJ 2.riktning ändrades till norrut mot Stripåsen - Kallbäck - Anders-Benning och Krylbo och öppnades 1874. Här anslöts den till stambanan från Stockholm. Då KNJ ej köpte några egna lok förrän 1890-91. Vid dessa årtal köpte man två lok Bjurfors (KNJ2)och Casimir Petr (KNJ1). Fram till dess lät man troligen SWB hyra in sig och sköta driften av järnvägen. 1958 kördes sista officiella tåget i KNJ:s namn.

Station Snyten blev en viktig sambandsstation. Här kunde tåg växlas mot Karbenning och Krylbo eller mot Fagersta. En förbindelse från Ängelsberg direkt mot Västanfors byggdes också senare. Den kallar jag för södra anslutningen Ängelsberg Västanfors. Fagersta station var ej färdig förrän 1910, medan Västanfors var klar 1900. Snyten tog också anslutning från Norberg. Den användes av KNJ. Att överhuvudtaget KNJ kom till stånd måste ha berott på att Norbergs Nya Jvg hade spårvidden 1188 och fick inte 1435 förrän 1876. KNJ startade 1874. Därför fick KNJ en annan sträckning från Kärrgrufvan. Norra stambanan som anslöt i Krylbo hade ju 1435 från början.

Nu väntade man bara på anslutning söderut mot Ramnäs. Denna del byggdes 1876 med spårvidd 1435 och anslöt vid Tillberga med SWB, Stockholm Västerås Bergslagens järnväg. Nu fick också Virsbo och Seglingsberg hållplatser. Kvar nu var en anslutning från Ramnäs till Surahammar och Kolbäck där man gick på linjen SWB mot Västerås och Köping. Denna del var klar till Surahammer 1899.

Denna lilla utredning var beräknad att bli ganska kort, men som alltid blir det inte vad man tror.

Nedan samlade bilder från KNJ utställningen.

Stationsinspektör Ref. 1
Lokförare Per F. Lindqvist. Ref. 1
Lokförare Landqvist. Ref. 1
Lokförare Waldemar Landqvist. Ref. 1
Kärrgrufvans personal. Ref. 1
Kärrgrufvans personal. Ref. 1
Trafikchefen vid KNJ. Ref. 1
Trafikchefen vid KNJ. Ref. 1
Infart till Krylbo stationsområde. Ref. 1
Infart till Krylbo stationsområde. Ref. 1
Sexkopplat tanklok i Krylbo. Ref. 1
 Sexkopplat tanklok i Krylbo. Ref. 1
Ved för att elda loket. Ref. 1
Ved för att elda loket hämtas. Ref. 1
Lokstallet i Krylbo. Ref. 1
 Lokstallet i Krylbo. Ref. 1
Personal i Krylbo. Ref. 1
 Personal i Krylbo. Ref. 1
Banläggning. Ref. 1
Banläggnig. Ref. 1
Personal och lokstallet i Krylbo. Ref. 1
 Personal och lokstallet i Krylbo. Ref. 1
Lok i lokstallet. Notera vedtraven. Ref. 1
Lok i lokstallet Krylbo. Notera vedtraven. Ref. 1
Sexkopplat tanklok på väg från Krylbo. Ref. 1
 Sexkopplat tanklok på väg från Krylbo. Ref. 1
Banvaktare i Kallmora. Ref. 1
Banvaktare vid Kallmora hållplats. Ref. 1
Banvaktare vid hållplats. Ref. 1
 Banvaktare vid Stripåsens hållplats. Ref. 1
Vinterbild. Rf. 1
 Vinterbild. Ref. 1
Typisk malmvagn från Södertälje Verkstäder. Ref. 1
Typisk malmvagn från Södertälje Verkstäder. Ref. 1
Dotter Anna postar tåget. Ref. 1
 Dotter Anna postar tåget. Ref. 1
Stationsfamiljen. Ref. 1
Stationsfamiljen. Ref. 1 
KNJ tanklok. Ref. 1
KNJ tanklok med frontliggande ångcylinder. Ref. 1
Transportvagn. Ref. 1
 Transportvagn. Ref. 1
Sexaxlat tanklok med ångcylinder under loket. Ref. 1
Sexaxlat lok med frontliggande ångcylinder under loket. Ref. 1
Lokeldare. Ref. 1
 Lokeldare. Man skilde lokförare och eldare. Ref. 1
Kolfyllning i Krylbo. Ref. 1
Kolfyllning i Krylbo. Ref. 1 
KNJ personvagn. Ref. 1
 KNJ Personvagn. Ref. 1
Sexaxlat lok med ångsylinder underloket. Ref. 1
Sexaxlat lok med ångcylinder under loket. Ref. 1
Sexaxlatlok med frontliggande ångcylinder. Ref. 1
 Sexaxlat lok med frontliggande ångcylinder. Ref. 1
Demonterade vagnskorgar i Kärrgrufvan. Ref. 1
Demonterade vagnskorgar vid Kärrgrufvan. Ref. 1
KNJ vagnar lagrade vid Kärrgrufvan. Ref. 1
 Personvagnar lagrade vid Kärrgrufvan. Ref. 1
Demonterade KNJ vagnskorgar vid Kärrgrufvan. Ref. 1
Demonterade vagnskorgar vid Kärrgrufvan. Ref. 1
Tidens förfall. Ref. 1
 Tidens förfall. Ref. 1
Tidens förfall. Ref. 1
 Tidens förfall. Ref. 1
Tidens förfall. Ref. 1
Tidens förfall. Ref. 1 
Sista tåget i Kallmora. Ref. 1
 Sista tåget i Kallmora. Ref. 1
Sista tåget i Kallmora. Ref. 1
 Sista tåget i Kallmora. Ref. 1


Nedan texter från händelser vid KNJ.
 
Bild 20090928_058
 Ingen länk

   Bilder 20090928_059, 60. Ref. 1
Specifikation från tillvekare av personvagnar.
Länk för renskriven text
20090928-073A. Taxeuppgifter. Ref. 1
 Bild 20090928-073A
Taxa uppgifter
Länk för renskriven text
20090928_072
 20090928_072 Norbergsepisteln
Länk för renskriven text
20080510_0077 Jarnvagstation. Ref. 1
 20080510_0077 Jarnvagstation
Länk för renskriven text

 

Nedan flera samlade bilder från KNJ utställningen.

Lokpersonal i samspråk. Ref. 1
Lokpersonal i samspråk. Ref. 1
Lok för sista gången i Krylbo. Ref. 1
Lokomotivet KNJ 2 Bjurfors levererades 1891 och körde sista gången 1958. Kan nu ses hos Nora järnvägsstall. Ref. 1
Förslag till sexaclat tanklok. Ref. 1
Förslag till sexaxlat tanklok. Ref. 1
Tillverkare av tankloket. Ref. 1
Tillverkare av tankloket. Ref. 1
Data för tankloket. Ref. 1
Data för tankloket. Ref. 1
KNJ livstid. Köptes dock 1922 av SWB och övergick i SWB. Ref. 1
KNJ livstid. Köptes dock 1922 av SWB och övergick i SWB. Ref. 1

Drift rapport vi Krylbo Norbergs järnväg. Ref. 1
Drift rapport vid Krylbo Norbergs järnväg. Ref. 1

 

 

 

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt

Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp Museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dalenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norberg jarnvag
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping fordonsmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmö Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt
Till Salu


Sveriges Järnvägsmuseum
VasterasFlygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com

Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-