Detta vattenfall gav Husqvarna kraften till produktionen. Ref. Wikipedia Huskvarna museum historia
Text och bild Björn Bellander. Bilder aktuella 2007 2008.
Huskvarna officiella webbsida
sedan 060110
Uppdaterad
2017-03-16
© Björn Bellander
web counter
web counter

 Titta också i mina andra webbsidor om Huskvarna museum
Huskvarna 50-tal Huskvarna 98cc moped Huskvarna motorer Huskvarna oldtimer Huskvarna race

Sid 1

Skapad 121128

Till startsida

English Version

Dunkehallafallet. Bild från Wikipedia.
Dunkehalla vattenfall

Huskvarna ån ca 1700. Bild från Wikipedia.
Huskvarna vattenfall även kallat Ådalen

Om Smedjegatan 1

Om Smedjegatan 2

Om pipberedaren

Om borraren

Om tågaren

Om vällare

Jönköpings gevärs faktori

Klerebo vattenkraft station idag

Domneåns vattenkraft station idag

Svensk Crosshistoria

Huskvarna MC 1903-1988

Sheldons Huskvarna MC

Huskvarna MC

Herman Hjorton

Kurt Grimlund

Fabriken under storhetstiden. Ref. 42.

 

 

 

 

 

Huskvarnaån ca 1680. Bild från Wikipedia.
 
"Ska du ha en sippa"
var den stående frågan på eftermiddagen under det sista arbetspasset.
Sippa var ett uppiggningsmedel precis som Red Bull är idag på 2000 talet. Skillnaden är att idag är det mest skolungdom som dricker Red Bull på lunchen. Sippa var ett pulver som piggade upp och gav nya krafter vid arbetsplatsen i början av 1910-talet. Det kallades för Dr. Hjortons pulver och såldes receptfritt på apotek. Hjorton var en läkare i Huskvarna som hade blandat till denna. Först och främst var det mot värk. Jmf Alvedon. Det visade sig dock att användningen var alltför stor så man förstörde levern i kroppen. Det gällde dock att kunna visa påverkan av Dr Hjorton's pulver, genom en undersökning. Fabrikens läkare Grimlund gjorde detta. Han hade upptäckt att det var mest män som arbetade i fabriken och som råkade ut för detta. Man tog en "sippa" för att bli pigg och hålla uppe ackordet i arbetet. Efter det att  medlet dragits in tog det lång tid innan besvären hade ebbat ut. Dagens ungdom förstör istället tarmens ludd med energidrycker och mister på så sätt en del av förmågan för kroppen att tillgodogöra sig näring.

Rumblaborgs hus.
I Huskvarna finns det en å som avvattnar högplatån Hakarp med vatten till Vättern. Här bildades ett antal vattenfall. I dem byggde markägarnas herrar kvarnar för att kunna mala sin säd. Dessa byggnader kallades för hus och platsen fick alltså namnet Husqvarna. På platsen finns en husgrund som minner om en borg. Någon betydande industriell verksamhet blev det inte i det stora vattenfallet förrän 1599 då Kronan byggde en såg i vattenfallet. Man skulle ha virke till slottsbygget i Jönköping. Huskvarna fick stadsprivilegier redan 1284 av Magnus Ladulås. Senare byggdes en Valkekvarn som hördes stampa. I den tillverkades i första hand kläder till kungens soldater.

Men hur kom det sig att industrin kom till.
I Huskvarna ån, som har haft många namn, började det långt tidigare. Redan på 1200-talet, och före det, började man utnyttja kraften i vattenfallen för att mala säd. Med hjälp av stora trähjul som roterade pga vattenkraften kunde man få runda sandstenar att rotera mot varandra. Innan dess fick varje gårds slavar göra detta arbete. Vattenkraften var mycket effektivare. Detta var början till slaveriets försvinnande i Sverige. Under 1200, 1300, 1400 och 1500-talen hade inte Sverige någon industri. Med industri menades platser där en serie produktion upprätthölls. Främst uppstod förstås tillverkning för militära ändamål. Det var just detta behov som drev fram industriproduktionen.

Vidare utbyggnad i Humblaruma å.
Från 1630 utnyttjades denna kvarn sedan  för att producera krut. Samtidigt med krut tillverkningen byggde man upp ett faktori (tillverkningsbyggnad) för att framställa gevär och pistoler. Meningen var också att man ville försöka samla alla smeder runt om i bygden för att tillverka vapen och för att göra tillverkningen mer rationell på ett ställe. Det gick ju inte förstås då dessa inte ville lämna ifrån sig sin frihet. Dock köpte Jonköpings faktori upp vapnen. Smederna höll till i de mindre åarna där vattentillgången var dålig, som Dunkehalla och Dummeån. Det passade dock bra då de delade sin tid med att vara bönder. Jönköping blev viktigt då man stationerade ett fältartilleriregemente här. Det blev på vår tid A6 och som lades ned i slutet av 1990-talet. Jag som webbskrivare har gjort "lumpen" på A6 åren 1960-61.
Att tillverka krut var en farlig utvinning. Med jämna mellanrum exploderade kruthuset. Man visste inte då vad det berodde på. Först i våra dagar har man löst detta. Krutet exploderade pga damm elektricitet. Dvs statisk elektricitet.

Huskvarna krut och vapentillverkning.
Karl XI tröttnade på ordningen och förbjöd smederna att ha egen tillverkning. Allt till ingen nytta. När behovet från den stående armén i Sverige blev större än vad som tillverkades och att vapenutvecklingen drog igång, behövde man mer kraft.

Den fanns i Huskvarna ån. 1689 kom order från kungen att bygga borrverk i Huskvarna. Detta gjordes av den duglige faktorn Bengt Larsson Billing. I verkligheten hade han med egna pengar börjat med tillverkning i Huskvarna redan 1681 av vapen. I medeltal tillverkades 2000 lunt-, flint- och dragon-musköter, 150 hjullåskarbiner och flint pistoler per år.

Nu byggdes i början av 1700-talet bostäder åt smederna och dessa delades upp i olika kategorier. Vällare, borrare, slipare, beredare och tågare. De som behövde kraft från ån till sliphjulen var borrare och slipare. För dessa byggdes 3 st överfallshjul i ån.

Idag är Huskvarna ån helt tämjd och man kan, om orken finns, vandra i den gamla strömfåran och beundra de stora håligheterna som roterande stenar grävt ur i sandstenen.

Själv har jag som författare till detta, en avlägsen kontakt med Huskvarna, genom Amiralen Siöbladh som hade uppdrag från Karl XI att få fart på Huskvarnas tillverkning. Han var en gång ägare till Torpa Stenhus. Hit vandrade min farfars farfars farfar Sven Andersson f. 1711 från Lergered i Dannike och gjorde dagsverken.

Huskvarnas utveckling har under åren 1600-1900 skedde i steg. Beroende på tiderna och den ledare som tillsats har fabriken gått framåt med stormsteg eller halkat bakåt till djup misär. Efter Karl XII:s krig sjönk tillverkningen  katastrofalt. Sverige behövde ej längre varken krut eller skjutvapen. Man satsade på andra produkter vilket naturligtvis inte betalade sig så bra. T.ex. kom spisar och kaminer. Detta var saker som behövdes i alla bostäder, som på den tiden ej hade annan uppvärmning än öppen spis i vilken allt gjordes och som slukade mycket ved. Vid denna tid var det månget staket som försvann in i "smedhusen" för att hålla stugan varm.

Utveckling

Många var arbetslösa och trots egen tillverkning lyckades man inte få in pengar till mat för dagen. Då infördes, att man kunde låna pengar vilket ju endast var en tillfällig hjälp. Detta var då staten sålde hela faktoriet till familjen Ehrenpreus. I samband med detta satsade man på ny teknik genom att installera en ny hammare för att kunna använda sig av sänksmide. Nu blev alla detaljer lättare att tillverka och både billigare och mer eller mindre utbytbara. Smederna ville dock inte släppa sin frihet att själva kontrollera tillverkningen. Detta sammanföll dock med en lågkonjunktur. Det var lika med att inget krig var på gång.

Svergies första strejk 1759

Privatiseringen var helt i linje med den tidens svenska ledande parti, Hattarnas önskemål. Det blev strejk och smederna lyckades hålla ihop. Man reste även upp till Stockholm för att klaga, men blev bara hemskickade med fångtransport. Deras problem engagerade den självlärde advokaten Höppener som förde saken till Riksdagen och där pläderade för Huskvarnas smeder. Efter 2 år beviljades "i nåder" hantverkarna en summa av 25324 daler. Höppener lade dock beslag på halva summan.
Jämför gärna hur det går till idag på 2000-talet.

Ny ägare.

Nu tog familjen Tham över driften av faktoriet och Huskvarna reste sig sakta ur misären, med nya produkter som behövdes i Sverige. Man fick snart användning för sina kunskaper i smide och gjutning för att tillverka hushållsföremål, långt in på 1900-talet. Dock var vapentillverkningen fortfarande en viktig del.

Rumblaborg. Bild från Wikipedia
Rumbla borg


Sid 2

Skapad 121128

Till startsida

English Version

Huskvarna produkter

Cross motorcykel. Ref. 1.

Moped med namnet Autoped med kilremsdrift. Ref. 1.

Militär mc. Ref. 1.

Lättviktare 1938. Ref. 1.

Huskvarna mc. Ref. 1.

Excam motor. Ref. 1.

Spis. Bild från Wikipedia.

Utombordsmotor. Bild från Wikipedia.

Svensk tillverkad AK4. Bild från Wikipedia

Svensk armepisto av finsk typ. Bild från Wikipedia.

Motorsåg. Bild från Wikipedia.

Sista modellen av symaskin. Bild från Wikipedia.

Elkokare
Diskmaskiner
Kylskåp
Mikrovågsugnar
Operationsutrustning

Försök till tillverkning av småbil. Foto  från museet. Ref. 1.
Bilprototyp

Flera motorcyklar

Huskvarna MC Story

Huskvarna fabriksanläggning. Ref. Wikipedia
Huskvarna industrier idag
 
Början till Huskvarnas expansion.

Nu gick det framåt för tillverkningen. Man fick faktorer som styrde och utvecklade tillverkningen. Dock skall sägas att en del var sämre, men de flesta kunde få bruket att gå framåt. I början var man ju mycket beroende av militära produkter. Under lång tid härskade familjen Tham som med den tidens kunskap drev bruket med säker och fast hand. I Sverige började ju en fredsperiod som varar än idag i början av 1800-talet. Man var nu tvungen att hitta andra produkter. Det fanns sådana. Främst tillverkade man den tidens hushållprodukter. Under 1800-talet började man producera symaskiner. Denna produkt tillverkades i över 5 millioner ex. Den består ju av en mängd mindre delar, som passade precis för den yrkeskunskap man hade. Naturligtvis kom cykeln att tillverkas, liksom i början av 1900-talet cyklar med motor.
En stor produkt var gjutjärnsspisarna. De var nödvändiga under den tidens hushåll och sparade mycket ved då man tidigare endast haft öppna eldstäder.

Den moderna tillverkningen.

Den största produkten blev motorcyklar. Här hade man ett produktsortiment som täckte alla typer. Den näst största, som ersatte motorcyklar blev motorsågar. Huskvarna är världsledande vilket man fortfarande är, även om tillverkningen idag är global.
Vapentillverkningen av 1945 års kulsprutepistol pågick i stor skala under kriget och senare. Den sista produkten var AK4 som avslutades ca 1980.
Stor tillverkning hade man också av utombordsmotorer. Produkten hade övertagits från Monark som bytte till sig cyklar.

Huskvarna hade förmågan

att samla begåvade innovatörer kring sig. Detta berodde på att man hade så många produkter.
Symaskinen utvecklades till en högteknologisk enhet som var data styrd. Den kunde ställas in att sy nästan vilket mönster som helt.

Man satsade en gång hårt på mikrovågsugnar.

Men här var man för tidigt ute. Jag som skriver detta arbetade då på Gustavsbergs fabriker och konstruerade produktionsutrustning. Ett försök gjordes med en anläggning för torkning av nyformade tallrikar. Det gick lika dåligt för mig som för Huskvarnas mikrovågsugn. "Lerfaten" exploderade när vattnet började koka i dem. Idag har ju utvecklingen av magnetronens styrning kommit mycket längre.

I slutet av 40-talet försökte man sig på att ta fram en liten bil. Det kom så långt som till en rudimentär prototyp med DKW-motor och hjul från Fiat 500. Några dörrar hade man inte. Ledningen stoppade dock detta som ett alltför ambitiöst projekt som skulle kosta mer än man hade råd till i utveckling. Både Volvo och Saab höll ju på att ta fram bilar efter kriget.

Dagens museum

är nu fördelat till olika byggnader. Motorcyklar och symaskiner är de enda som är kvar i de första museilokalerna. Dock tillverkas inget av detta längre. Gevär har man flyttat till en annan lokal. Jag besökte museet en gång på 80-talet. Då fanns alla produkterna kvar inom samma byggnad. Främst var jag imponerad att man hade byggt upp tablåer med operationslokaler.

Sista rundan för Huskvarna.

I början av 1900-talet blomstrade nya produkter som t.ex. symaskinen. alla sorters hushållsapparater. T.ex. köttkvarnen, cykeln började tillverkas och med elektriciteten kom strykjärn och elspisar.

Naturligtvis skulle det komma en lågkonjunktur och bruket köptes upp av Elektrolux, som satsade på kylskåp och liknande produkter. De kända produkterna cyklar, mopeder och motorcyklar försvann och Huskvarna rättade in sig i den nya globaliserade tiden med samtillverkning med andra länders tillverkare.

...och där är vi idag.

Foto av bild från museet. Ref 1
Industrilokal 1900 vid Huskvarna


Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt

Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp Museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norbergs jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping fordonsmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt
Till Salu


Trainmuseum Sweden
VasterasAirmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Kunskap om Huskvarnas historia kan fås om man köper boken:
300 år med sikte på framtiden. Den sälj på dagens museum.
Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:

Referens 1: © Björn Bellander 
bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 48: ©Allmänt förekommande på webbsidor.
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1280x1024. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-