Anders Arnesson museets ägare. Ref 1 Björkenäs museum motorcyklar
Text och bilder Björn Bellander. Bilder aktuella 2013. 2015
Officiell hemsida  Tillbaka

English version  12 sidor
sedan 060105
Uppdaterad
2017-04-15

© Björn Bellander
web counter
web counter
Se även mina webbsidor om Björkenäs Mopeder mopeder gallerimotorcyklar galleri.
SilverpilenDrombagenRodqvarnaKattungenParillaLattviktareCarfieldAlbin M/42Rumi sportTWNNSUWall Auto WheelLinks
sid 1

skapad 131201

Tillbaka

English version

Huskvarna Silverpilen

Husqvarna Gulddpilen 200  cc. Ref 1

Länkar

Silverpilen

Sixten Sason

50-tal på Huskvarna museet

Husqvarna Silverpil exportmodellen. Ref 1 
 
Husqvarna Silverpil

Silverpilen är en motorcykelmodell från Husqvarna designad av Sixten Sason. Silverpilen såldes 1955-1965.

Den hade en tvåtaktsmotor på 175 kubikcentimeter och 9,5 hk, med en tjänstevikt understigande 75 kg.

Den låga tjänstevikten innebar att den på 1950 och 60-talet räknades som lätt motorcykel och fick köras av 16-åringar.

Silverpilens cylinder är av aluminium med hårdförkromat cylinderlopp, precis som Puchs moped motor. Ramlagren får sin smörjning av växellådans olja.

Tvåtaktsmotorn arbetar med vändspolsystem av typ Schnurle och har en kolv med flat topp. Cylindern lutar 15 grader framåt, vidare är dess centrum förskjutet 3,5 mm framåt från vevaxelns centrum.

Silverpilen har bara tre växlar, pedalen sitter på höger sida om motorn. En liten visare indikerar vilken växel som lagts in.

På samma sida som växeln sitter elsystemet av fabrikat Bosch. Under svänghjulet sitter en platta med spolar, som alstrar ström för både tändning och direkt belysning med växelström.

Förgasaren kommer från Bing i Tyskland och är av dubbeltyp. I det ovala huset löper två trottlar i var sin kanal.

När man drar på gas öppnar först den vänstra trotteln. Vid fortsatt pådrag följer sedan den högra med.

Tillverkningen fortgick fram till 1965. Då hade den tillverkats i över 11 000 exemplar och priset var 2675 kr.

Ramen är konstruerad av lätta krommolybdenrör som svetsats samman utan muffar.

Fjäderbenen bak är inkapslade med fjädrar och oljedämpning. Framgaffeln är av enkel modell med grova gummiband som fjädrande medium. För att hålla nere vikten användes lättmetall i bland annat skärmar, fälgar och nav.

Modellen hade en tjänstevikt under 75 kg och var därmed anpassad till den tidens lagstiftning för lätta motorcyklar och blev den stora önskedrömmen för de flesta 16-17-åringar.

Priset för en Silverpil år 1955 var 1890 kr. 1959 kom exportmodellen 282E med ny insvängd tank, ny sadel, nytt styre samt svänghjul av stål. Priset var 2190 kr.

Under 1962 kom Guldpilen, men såldes endast i 380 exemplar i hela norden.  Husqvarnas prognos var på 800 st för 1963 vilket skars ner till 100.

Guldpilen slutade säljas på myndigheternas begäran då den ansågs vara för farlig.
Text hämtad från Wikipedia

Det berättas om en Silverpil på Husqvarna museet som kördes mycket långt. Torsten Ljunggren köpte 1962 en Silverpil mc som skulle bli hans följeslagare livet ut. Tillsammans avverkade han drygt 65000 mil. Han körde dagligen i ur och skur från sitt hem 1.5 mil öster om Ystad de 4 milen till Tomelilla. På vintern hade han vid behov motorcykelskidor. Detta berättar hans syster Margaretha Mattsson.

Mopeden på bild är den sk exportmodellen. Den känns igen på urtaget i tanken.


sid 2

Tillbaka

English version

Husqvarna 281 Drömbågen Sport ca 1953

Drömbågen i alternativt utförande. Ref 1



Länkar

Husqvarna mc:s

Om Husqvarna mc:s sid. 8

50-tal på Huskvarna museet

Monark Drömbågen. Ref 1 
 
Husqvarna Drömbågen från 1953

1952 gick Husqvarna ut i pressen och presenterade sin nya modell Drömbågen. Den fick mycket arvegod från 118 cc motorn, men fick en motor på  175 cc.

Konstruktörerna hade tagit fram en ny motor och ram. Många saker känns igen från alla äldre modeller med 118 cc motor. T.ex Rödkvarna med gummifjädring eller modellerna 28, 30 och 31. Fjädringen hade förbättrats och man kan se att målet var ett göra en kraftig mc till billigast möjliga pris.

Framgaffeln hade fått en omarbetat bottenlänk fjädring av swing typ. Den var upphängd i 2 gummiband. Genom gummits självhämmande egenskaper ansåg man att någon stötdämpare ej behövdes. Erfarenhet fanns ju. För genomslag hade man garderat sig med ett gummistopp.

Motorn hade en cylinder men var försedd med två utlopp till avgasrören. Även ett avgasrörs utförande erbjöds.

Bakhjulsupphängningen var av svängarmstyp som arbetade ihop med en spiralfjäder. På fjädern var en gummihylsa påträngd.

Av samma orsak som i framgaffeln utnyttjade man här gummits självhämmande egenskaper, varvid någon dämpare ej behövdes.

Flera olika modeller  på samma grundtyp erbjöds. T.ex. upplagda avgasrör, limpa eller det mest extrema om man ville köra cross och på så vis ej skulle registrera cykeln. Då slapp man även strålkastare och en del andra för registreringen nödvändiga saker.

1953 skulle cykeln börja saluföras hos återförsäljarna. Man räknade med att det skulle bli rusning efter denna modell. Produktionen var preliminärt satt till 10000 cyklar.

Cykelmodellen känns igen på den egenartade utformningen av framgaffeln.


sid 3

Tillbaka

English version


Husqvarna modell 30 1952

Rödqvarna, Svartkvarna och Änglavingen

Huskvarna Svartkvarna. Billighetsmodell från 1950-52. Ref 1

Änglavingen. Ref 1

Länkar


50-tal på Huskvarna museet


 

Husqvarna mod 30, Rödkvarna. Ref 1
 
Huskvarna modell 30

Det är inte konstigt att MC delen hos Björkenäs museum har så många Husqvarna. fabriken låg ju bar ca 2 mil bort.

På museet står 7 st olika modeller och den äldsta syns längst till höger på stora bilden. Observera att den är försedd med den vanliga parallellgaffeln. Den avfjädras med spiralfjädrar.

En av de storsäljande modellerna var modell 28 och 30 med 118 cc motor.

Den cykeltypen var utrustade med den för tiden mycket avancerade gummifjädringen i framgaffeln. Den skulle ju gå i arv till drömbågen.

Det alldeles speciella var att växellådan med 3 växlar hanterades med en spak fastsatt på vänster sida av tanken.

Detta indikerade att cykeln var avsedd som vardagsmaskin att användas till och från jobbet.

Svartqvarna hade 1949 118 cc tvärspolad 3 växlad motor. Huskvarna som under kriget var fullt sysselsatt med vapentillverkning, ställde efter kriget snabbt om för massproduktion till bruksmc, för en marknad som hade ett skriande behov av billiga transportmedel. Under åren 1946 till 1949 tillverkades 30000 Svartqvarnor.

Rödqvarna 118 cc Lyx, 1950, vändspolad 3 växlad. Lyx innebar förkromade tanksidor till extrakost. om 50:-. Huskvarna museet berättar att en snickare använde denna modell året om på sina uppdrag.

Verktygslådan innehöll alla hans verktyg. Användes fram till 1965. Byttes sedan till en moped.


sid 4

Tillbaka

English version

Husqvarna 250 cc 1929

Husqvarna. Ref 1

Husqvarna "Kattungen". Ref. 1
175cc 1928 Jap

Länkar






 


 

Husqvarna 250 "Kattungen" 1929. Ref 1
 
Husqvarna 175/250 cc

När Husqvarna kom med denna modell som var nr. 20 och 25, döptes den om till "Kattungen" av köparna.

Det var ett öknamn som ingen vet var det har kommit ifrån. 1927 släpptes de första cyklarna.

Den hade då en 175 cc sidventilsmotor från JAP, men fick senare 250 cc.

Husqvarna gjorde som många tillverkare. Man gjorde bara ramen själva och köpte resten från andra tillverkare.

Växellåda köpte man från Sturmey-Archer, förgasaren från AMAC, magneten från Bosch. Framgaffeln vet man inte men vissa påstår att det är en DRUID-gaffel vilket den mycket liknar. Skillnaden var att man hade dragfjäder.

För att säkra för fjäderbrott infördes 1928 2 st. Sadeln kom med all sannolikhet från Brooks i England.

Kattungens motor gav 5,5 hk med sin konventionella sidventilare. 


sid 5

Tillbaka

English version

Parilla scooter

Parilla annons av Husqvarna. Hämtad från Teknk för alla.
Länkar


MC98 Motor Show
MC Motor Show


Parilla story

Parilla test av Teknik för alla
 


 

Parilla scooter. Ref 1
 
Husqvarna Parilla scooter.

Produktion 1955-1959. Scootern hade stora hjul med mittmonterad motor. Man fick chassin från Italien i vilket man monterade Huskvarna 118 cc motor.

Huskvarna Parilla är i mycket en kopia av Lambretta på sina ställen. Framför allt i motorns design.

Den fick ros för de viktigaste egenskaperna och lite gnäll för en del placering av reglage

Bra saker var broms och väghållning. Fjädringen var väl anpassad för en passagerare.

Framhjulsfjädringen kunde med svårighet slå i botten. Scootern var försedd med dubbla dämpare vilket gav ett lagom högt ljud.

Klagomål hade man på gaswire och signalhornsknappen placering. Den var försedd med Huskvarnas egen motor på 118 cc och 4.3 hk.


sid 6

Tillbaka

English version


Lättviktare 98 cc 1939 -1951

Info Lättviktare. Ref 1

2 st lättviktare. Gripen och okänd.. Ref 1
 

Länkar

Husqvarna lättviktare

MC98 Motor Show


 


 

Husqvarna 98 cc lättviktsmotorcykel. Ref 1
 
Husqvarna Lättviktare

Det sas att "lättviktaren" var en motvikt mot inaveln på landsbygden. "Drängmoped", kallades den. Eller "Skallspräckaren". Ett fräckare smeknamn var "Pittvärmaren".

Det sista uttrycket har sin grund i att många av de tidiga lättviktarna hade motorn placerad högt upp på ramen, nära skrevet på föraren, som nästan alltid var en grabb.

Det var på 1930-talet lättviktaren slog igenom. Folkhemstanken hade börjat bryta ned de värsta klasskillnaderna och industri- och jordbruksarbetare kunde äntligen köpa något utöver det absolut livsnödvändiga.

Bil eller riktig motorcykel var inte att tänka på. Men lättviktsmotorcykeln, lättviktaren, kunde göras billig.

En vanlig cykelram med breda ballongdäck, på med ett motorpaket inklusive bensintank från exempelvis tyska Sachs, ILO eller svenska Husqvarna.

Dessutom ett växelhandtag, ett handtag som liknade en pinne att gasa med, ett annat

handtag för kopplingen och ett så kallad pyshandtag - egentligen ett dekompressions handtag.

Bromsa gjorde man på de tidiga modellerna med tramporna, på samma sätt som en vanlig cykel. Och i tuffa backar och vid motorhaverier gick det att ta hjälp av tramporna. Hela "konceptet" var enkelt och flärdfritt. Det krävdes inga större kunskaper för att börja tillverka lättviktare.

De stora märkena Monark, Husqvarna och Rex kompletterades av uppemot hundratalet små lokala märken som Gripen, Svalan, Örnen, Hinden, Sverker, Snapp-hanen, Rusch, Nordstjernan, Gösta Berling från Sunne och många andra.

Tyska NSU och DKW var utländska konkurrenter, liksom tjeckiska Jawa och franska Peugeot.

I slutet av 1930-talet fanns det 75 000 lättviktare i landet.

En given fördel var att lättviktaren inte krävde körkort. Den var dessutom befriad från skatt och andra avgifter. Enda kravet var att föraren fyllt 16 år.
Text från Ny Teknik


sid 7

Tillbaka

English version

Carfield



Carfield det. av motor. Ref 1

Carfield annons. Ref hämtad en hemsida.


Länkar

Carfield MC
 



 

Carfield. Ref 1
 
Carfield 1919-1927

Företaget startades av 2 personer. Carter och Field. Därför var namnet givet.

Tillverkningen var lokaliserad till en ort utanför Birmingham. Först köptes 269 cc Villiers tvåtaktsmotorer för montage i cykeln.

Carfield var direktdriven av rem eller en 2 växlad Albion som drev bakhjulet över en kilrem.

Man köpte motorer där det var billigast och cyklarna utrustades med motorer som Villiers, JAP och Coventry-Victor.

Framgaffeln var av Druid typ.
 
Man hade en utvecklingstid när olika leverantörer provades. Detta pågick fram till ca 1925 efter det man hade kommit ut med en modell som sålde bra. Det var Carfield Baby som var utrustad med antingen 172 eller 247 cc Villiers motor.

Trots att det gick bra med Villiers gick man under de två sista åren över till JAP och 2-takt AZA motorer

Den sista modellen var en kedjedriven 175 cc AZA tvåtaktare. Företaget gick i konkurs troligen 1927. Antal tillverkade är okänt.


>
sid 8

Tillbaka

English version

Albin M/42

Info Albin M/42. Ref 1
 

Länkar

Eds mc museum

Ivars museum Hoting

Union



 


 

Armé mc m/42

Tillverkades av Monark/Albin. Ca 3000 cyklar tillverkades, inga kom ut på cirka marknaden.
Motor 500 cc. 19,6 hk. Cylinderdiameter 79 mm. slaglängd 101,2. Torrsump. 3 växlad låda. Fotväxelspaken kombinerad med kopplingen.

Handväxelspak när skidor användes.
Fram och bakhjul skiftbara.
Ställbara hydrauliska stötdämpare inbyggda i en parallellfjädrad framgaffel.

Bakfjädring av plunger typ.
Elsystem Bosch, senare SEN med magnetgenerator.

Som drivmedel användes 1942-45 en sprit-bensin blandning som kallades motyl.

En särskild startspruta innehöll bensin för lättare start vid kall motor.

Motorn blev senare en förlaga till den tänkta och senare nedlagda prototypen som togs fram av NV. Även Birger Berggrens skapelse Union tog idéer från dessa två.


sid 9

Tillbaka

English version

Rumi Sport 1953

Rumi. Ref. 1

Rumi motor. Ref. 1

 


Länkar

Rumi Classic

Rumi wikipedia



 

Rumi Sport. Ref 1
 
Rumi 1940-slutet av 1960.

Från början var Rumi ett gjuteri för detaljer till textilindustrin.

Under WWII fick man jobb till undervattensbåtar och torpeder. När kriget var över, beslöt man sig att börja tillverka mindre motorcyklar 1950.

Motorn skulle ha2 cylindrar och vara två takt på 125 cc. Detta passade också bra till den då populära scootern.

Under 1960-talet kom man i ekonomiska svårigheter och företaget gick i likvidation.

Ägaren Donnino Rumi återgick till det han älskade mest, att vara skulptör.


sid 10

Tillbaka

English version

TWN


 


Länkar

TWN aus Nürnberg

TWN

Dubbelkolvs motor

Bilder

TWN info. Ref. 1

 


 

TWN. Ref 1
 
TWN, Triumph 1885-1957

Triumph härstammar egentligen från en tysk köpman, Sigfried Bettmann, som invandrade 1884 till England från det Tyska Kejsardömet.

Här öppnade han en import och exportfirma 1886, som döptes om till Triumph Cycle Company.

Fabriken placerades i industristaden Coventry. 1902 producerades den första motorcykeln med Belgisk motor. Han startade också TWN i Tyskland 1896, med tillverkningsstart 1903.

TWN är egentligen en förkortning av Triumph Werk Nürnberg. Detta startades av Sigfried Bettman på initiativ av hans långivare i början av 1900-talet, för att tillverka Triumph MC i Tyskland. Motorn var tillverkad av Triumph Werke och var en  tvåtakt dubbelkolvs motor. Cylinderdiameter var 2x53 mm, slaglängd 38 mm, cylindervolym 344 cc, kompression 6,1:1, motoreffekt 16 hk. Toppfart angavs till 45 km/tim, vikt 177 kg.

1929 skiljde man mellan de två bolagen. Bilden visar en TWN Boss 1953.

Bromsar var trummor på 160 mm fullnav och hydrauliska. Svensk agent var Ab Motorkraft och priset var 3150:- 1953.

Triumph har en mycket brokig historia och gick bl. a i konkurs under mellankrigsperioden. Bettman försvann ur styrelsen 1933 och Jack Sangster köpte bolaget 1936.

1956 slogs Nürnberg fabriken ihop med Adler fabriken i Tyskland och tillverkade skrivmaskinen Trumpf-Adler av ägaren Max Grundig. MC produktionen lades ned.

Trots statliga pengar och sammanslagningar lyckades man inte hålla produktionen uppe i England. Som sista spik i kistan vägrade de engelska fackföreningarna att låta företaget slå samman sin produktion och företaget Triump-Norton-Willers gick i konkurs 1983.

Då märket Triumph blev kvar i privat ägo kunde nytillverkning återupptas 1990.

Märket TWN hade försvunnit redan 1956.

sid 11

Tillbaka

English version


NSU Super Fox
200cc 1955
 

NSU Lux 200 cc 1955. Ref 1

Länkar

NSU Bison


 

NSU Super Fox. Ref 1
 
NSU

På 1930-talet var NSU Europas största tillverkare av motorcyklar. Dock började man år 1900 i det dåvarande företaget Neckarsulm Strickmachinen Union att utveckla motorcyklar.

Det gamla namnet blev först Neckarsulm Fahrradwerke, men det ansåg vara lika dåligt som strickmachin varianten. Det blev alltså NSU. Jämför Yamaha som från början var ett företag som tillverkade musikinstrument. Suzuki var ett textilföretag.

Under mellankrigsperioden tillverkade man en motorcykelliknande bandvagn försedd med Opel motor. Det var den som alldeles efter kriget hjälpte bönderna på åkrarna att bärga skörden, då traktorerna hade konfiskerats av ryska militären.

Se Sinsheim militar. I början använde man Zedel V-twin motorer men tyckte inte de var bra så man gjorde sin egen.

På 50-talet var man mycket inblandad i tävlings och rekordslagning och byggde speciella modeller för detta. Dessutom producerade man sin egen scooter och licensbyggde Lambretta och Vespa.

På 60-talet skaffade man sig licens på Wankel motorn vilken man utvecklade och producerade i MC.s och bilar med detta koncept. Detta kostade NSU massor med pengar och var den direkta orsaken till att NSU kom på obestånd och VW-Porsche köpte upp företaget.

Idag är de ärevördiga fabrikslokalerna, som klarade sig genom kriget ganska bra, delvis ett av de finaste museerna. Dessutom är lokalerna bostäder.


sid 12

Tillbaka

English version

Wall Auto Wheel


Det. Wall Auto Wheel. Ref 1




Länkar

Autowheel,

Briggs Stratton,

Hjorted mopedmuseum

 

Wall Auto Wheel. Ref 1
 
Hjälphjulet på cykeln är en separat konstruktion som hette Wall Auto Wheel.
A.O. Smith i USA övertog tillverkningsrätten och med tiden uppstod flera olika modeller från  Briggs&Stratton och Johnsson.
Cykeln kunde lika gärna ha varit ett annat märke.

 


Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt

Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp Museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dalenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norbergs jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping fordonsmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmö Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt
Till Salu


Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:   
Referens 1:
©Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 48:
Hämtad från webbsida

Referens 49: ©Bild från Wikipedia
Webbsida som avhandlar Björkenäs Mopedmuseum
omfattar 12 sidor.

© Copyright Björn Bellander 2006-