Entré biljett till museet. Ref 1 Björkenäs museum mopeder
Text och bilder Björn Bellander. Bilder aktuella 2013, 2015
Officiell hemsida  Tillbaka

English version  Mopeder 20 sidor
sedan 060105
Uppdaterad
2017-04-15

© Björn Bellander
web counter
web counter

Se även mina webbsidor med Motorcyklar, Mopeder galleri, Motorcyklar galleri.
Jag har tagit fram en bok på 36 sidor med bilder och text om Bjorkenas museum.

Husqvarna Novolette  Husqvarna Populär  Husqvarna Roulette Lyx  Zündapp CX 50  Honda P50
Monark M51  Monark M35  Lutz  Kuli  Kreidler  Rex  Solex  Mustang  Fram-King  Yamaha  Panther  Velmo  DKW  Victoria Andra mopeder  Links
sid 0

Skapad 131201

Tillbaka

Engelsk version

Björkenäs museum

Anders Arnesson museets ägare. Ref 1

Historiska verktyg som Arnesson hittade när han jobbade som lantbrukare. Ref. 1.

Länkar

Video

 

 Entré till Bjökenäs mopedmuseum. Ref 1

Om man svänger strax söder om Gränna mot Örserum på väg 133 kommer man strax efter till sjön Ören. Här följer man vägen söderut för att efter ca 5 km komma till Björkenäs gård. Allt ca 1,5 mil från Gränna. Här finns en fantastisk samling nostalgimaskiner.

Eller vad sägs om 250 mopeder, 50 motorcyklar, 60 gamla cyklar och en samling båtmotorer.

Det är för få besökare där och frågan är hur länge det här utflyktsmålet blir kvar i dessa trakter?

53-årige Anders Arnesson bytte ut korna mot dom här nostalgimaskinerna när han fick problem med benen och inte kunde fortsätta som lantbrukare.

I sex år har han samlat och i fyra somrar har han visat upp allting under maj till sista september elva timmar varje dag.

1400 besökare per sommar är för lite.
Det här är inget hastigt hopplock. Alla föremål är välputsade och försedda med tydliga skyltar.

Det hela är snyggt arrangerat och uppställt på en stor loge.
Man slås av den nästan pedantiska ordningen och renheten när man väl kommer in.

Hela logen högtyckstvättades innan Anders började inreda det stora museet, som även innehåller en cafeteria.

Problemen är istället marknadsföringen och att få de nostalgiska motorfantasternas kvinnor att också vilja besöka anläggningen.

Som det är nu räcker intäkterna knapp till brandförsäkringen, säger Anders.

Ett annat problem är skyltningen. Till exempel ”Åsens by” har fått sätta upp skyltar nästan två mil från anläggningen.

Myndigheternas motivering är att det inte handlar om kultur.
– "Som om inte det här vore kultur"?, säger Anders.

Jag håller med. Det här är ren och fin motorkultur och de som letar sig till museet i Björkenäs går runt i timmar och minns tillbaka. Nostalgi kallas det också.
Efter tidningsartikel i  Tranåsposten.


sid 1

Skapad 131201

Tillbaka

Engelsk version

Husqvarna Novolette

Info Novolette. Ref 1

Länkar

Novolette

 

 Husqvarna Novolette 3521 1956. Ref 1
Husqvarna Novolette Sport
Detta är modell 3521 44 cc 1 växlad moped. Även kallad Novolette Special från 1955.
Novolettes historia. Text från Teknik för alla Ref 48 se länk.
 

Den 1:a Juli 1952 möjliggörs genom lagstiftning försäljning av mopeder i Sverige. Husqvarnas första modell, 3311 lanseras som 1953:års modell och andra siffran i modellbeteckningen kommer fortsättningsvis att beteckna årsmodell. 3311:an var i stort sett en förstärkt cykel med påhängsmotor och bensintank. Motorn som tillverkades av RMW (Rex Motoren Werke) var på 0,62 hk och däcken var 26x1,75x1,5. Färgen var enbart blå med bengul dekor.

1954

I slutet på 1954 lanserades 3411:an. Novoletten hade nu genomgått stora förändringar. Motorn var nu av egen tillverkning med cylinder i gjutjärn (3311:an hade aluminiumcylinder) på 40 cc som gav 0,8 hkr vid 4100 v/min. Ramen var av centralrörstyp och ljuddämparen rektangulär. Hjulen var fortfarande 26 tum. Detta år fanns två modeller; dels 3411:an med ofjädrad framgaffel och 3421:an med fjädrad framgaffel av Webb-typ. Bägge modellerna hade lykta med fastsättning mitt under. Färgen var enbart blå med bengul dekor.

1955

I vanlig ordning lanserades modellerna på hösten året innan. Motorn var nu modifierad med ökad slaglängd till 39 mm (35 mm på -54) och sänkt kompression till 5,75:1 (6,5:1 på -54). Volymen var 44 cc och effekten 0,8 hkr vid 3600 v/min. Först kom 3511, som i stort sett var en 3411 dock med fjädrad "Webb" framgaffel, mer avancerad frikoppling och bensintank med nivårör. Senare under 1955 (troligen) presenterades 3521 som var ytterligare moderniserad med 24 tums hjul, lykta med sidofastsättning och kromat skydd på ovansidan ramen. Färgen var blå eller röd med bengul dekor.Under 1955 kom också 3531 (bilden är en annons från 1956), Sport Novoletten. Den hade ett mer motorcykel liknande utseende (jmf Silverpilen) med en hög ram med tank ovanpå, långt avgasrör med mc likande ljuddämpare och dyna ("limpa") i stället för sadel. Ramen var silverfärgad och tanken röd.

1956

Den stora nyheten för året var växellåda (2 växlar) som kunde fås på alla modeller. Nytt för året var också "fjädrande framgaffel av bottenlänkstyp". Grundmodellen var 3611 som kallades 3622 som 2-växlad. Både 3611 och 3622 kunde fås med "frontskydd", därav tillägget F. Sport Novoletten 3531 kallades 3632 som 2-växlad. Helt ny för året var också en transportmoped, 3642 som hade kraftiga pakethållare både fram och bak.

1956 var sista året för Novoletten som nu gick i graven till förmån för andra mopeder från Husqvarna Vapenfabriks AB.


sid 2

Tillbaka

Engelsk version

Husqvarna Populär
1958

Länkar

Husqvarna Populär

Husqvarna Populär. Ref 1
 
Husqvarna Populär 1958
Modell 3811. Tillhörde Roulettefamilljen. Fanns i 3 modeller, Standard, Populär, Lyx, mellan 1957-1959. Den hade enväxlad Husqvarna motor.

Text från Teknik för alla Ref 48 se länk.

En enväxlad moped till lågt pris har för många mopedåkare kommit att framstå som det idealiska fortskaffningsmedlet. För att tillmötesgå alla dessa mopedköpares önskemål presenterar Husqvarna i år en ny modell, Roulette Populär, som är byggd på samma ram som de övriga eleganta Roulette-modellerna och är utrustad med framhjulsfjädring av Husqvarnas välkända och beprövade bottenlänkstyp.

Roulette Populär har enväxlad Husqvarna-motor med kilremsdrift, vilket har visat sig vara det lämpligaste för enväxlade mopeder.

Roulette Populär är pålitlig i alla väder och så lättskött att även den minst motorkunnige utan vidare kan köra den.


sid 3

Tillbaka

Engelsk version

Husqvarna Roulette Lyx

Husqvarna Roulette Lyx 1960. Ref 1

Länkar


Roulette Lyx


 

Husqvarna Roulette Lyx 1960. Ref 1
 
Husqvarna Roulette Lyx 1960
Modell 3811. Tillhörde Roulettefamilljen. Fanns i 3 modeller, Standard, Populär, Lyx, mellan 1957-1959. Den hade enväxlad Husqvarna motor.

Text från Teknik för alla Ref 48 se länk.
Roulette LYX den exklusiva mopeden med ungdomlig accent.

Roulette Lyx är "eleganten" i Husqvarnas Roulette-serie, en moped som skänker sin ägare en verklig känsla av lyx i ägandet och åkandet. Roulette Lyx har bakhjulsfjädring av teleskoptyp, inbyggd strålkastare och hastighetsmätare. Andra detaljer som ytterligare förstärker det lyxiga intrycket är den eleganta färgsättningen i svart/ solgult, vita däckssidor och förkromade fälgar. Roulette Lyx kan erhållas i såväl 2- som 3-växlat utförande.


sid 4

Tillbaka

Engelsk version

Zündapp CX 50


Zündapp CX 50. Ref 1

Zündapp Sport TS 1964 - 1967. Ref 1

Zündapp Kompis 1978-. Ref 1

Länkar

Zündapp

Privat Zündapp


 


 

Zündapp CX 50. Ref 1
 
Zündapp CX 50
CX stod för cross, enduro utförande. 1980-1982

Redigerad text från Wikipedia. Se länk
I Sverige är mopeder från Zündapp fortfarande ganska populära, och trots att det gått över 20 år sedan tillverkningen upphörde, är en Zündappmoped i drift är ingen ovanlig syn. Dessa har länge varit populära bland mopedtrimmare, eftersom de är enkla att trimma, och håller för det.

Även andra mopedtillverkare använde sig av motorer från Zündapp. Ett välkänt exempel på detta är den svenska moped- och cykeltillverkaren Mustang, vars modeller "Mamba" och "Cobra" var ganska populära.

Alla Zündapp-mopeder som såldes i Sverige från 1960-talet och framåt hade en luftkyld 50 cm3 tvåtaktsmotor (aluminiumcylinder). Motorn var i stort sett den samma väldigt länge, och med få undantag passar delar från exempelvis en motor från 1960-talet i en från 1980-talet och vice versa. Zündapp-mopeder som importerades till Sverige var strypta, så att de skulle ha en enda hästkraft såsom lagen krävde för att ett fordon skulle klassas som moped. Exempelvis så var motorn till Mustang Cobra en 6-hästars motor, som alltså strypts till en hästkraft.


sid 5

Tillbaka

Engelsk version


Honda

Honda P50. Ref 1

Motor installation Honda P50. Finns på Falköpings MC museum.  Ref. 1

Honda P50. Ref. 1

Honda P50. Ref. 1

Honda P50. Ref. 1



Länkar

Honda P50

1967 Honda P50


 


 

Honda P50. Ref 1
Honda P50
Denna Honda moped är också känd som P25. Denna moped började säljas i juni 1966. Det är den sista mopeden som hade en hjälpmotor monterad inuti bakhjulet. Den är konstruerad av i första hand av Honda.

Den hade en leading link framfjädring, plast skärmar och kedjeskydd. Bensintanken är monterad i likhet med Victorias hjälpmotor under pakethållaren. 50 cc motorn är monterad på sidan just under vänster ramrör från bakhjulet. All drivmekanismen finns monterad i bakhjulet.

Motorn är en 4-takt vilket är ovanligt då alla mopeder med cykelpedaler brukar var 2-takt. Detta berodde på säger historien att Sochiro Honda inte tyckte om 2-takt ljudet. Dessustom behöver den inte oljeinblandad bensin.


Honda 1949 -

Soichiro Honda, 1906-1991. Hemma arbetade han i sin fars verkstad för cyklar och MC:s.

Han insåg efter WWII att det behövdes transportmedel och köpte ett upplag av mc-motorer. Till dessa byggde han sin första MC 1947 som kallades för Typ A.

1948 bildade han Honda Motor Company. När han slog sig ihop med sin partner Fujisawa som även kunde styra finanserna lyckades man att komma igenom de svåra åren efter kriget.

Mitten på 1950-talet kom man igång ordentligt och 1959 hade man ett ordentligt grepp om marknaden.
Han insåg att stor försäljning var kopplat till framgångar på tävlingsbanan och det såg han till att han fick.

1958 kom den riktigt stora supersäljaren. En moped med 50 cc motor. Just det som Asien behövde. 100000 st per månad tillverkades!!

1968 kom CB750 Four. En MC med många moderniteter som elstart och skivbroms. Honda hade nu marknaden i sin hand och producerade den ena utvecklingen efter den andra. Mycket beroende av att han aldrig gav ut en MC som gav honom dåligt ryckte.

Den 750 cc Honda på MC-museum i Surahammar är en motorcykel som slog värden med häpnad och utkonkurrerade den Engelska MC industrin fullständigt.
MC:n är tyvärr idag 2015 såld.


sid 6

Tillbaka

Engelsk version

Monark M51 1957



Länkar

Monark cykel

Monark detalj av motor. Ref. 1


 


 

Monark M51. Ref 1
 
Monark M51 1957
ILO motor 50cc 0,8 hk.

Monark koncernen


Monarks cykelhistoria startade i Varberg 1908 då Birger Svensson (1883-1944) inregistrerade firman "Svenska Cykeldepoten".

I liten skala startades en partiaffär för cyklar under våren 1909 med en anställd Carl Bartholdsson och en springpojke. Även om en verkstad fanns påbörjades ingen egentlig verkstadsdrift förrän 1912-13, då med ett tjugotal arbetare.

Framgångarna under och efter första världskriget fyllde lokalen på Kyrkogatan som köptes 1916 och 1925 var det dags att expandera med en ny fabrik i Varbergs närhet samt ett namnbyte till "Svenska Cykelfabriken".

Med filialutbyggnad och auktoriserade Monarkförsäljare expanderade Svenska Cykelfabriken till att bli en av de tongivande företagen i Sverige jämte Nymans Verkstäder och Husqvarna. Under 1934 firade man de 25 åren med ett namnbyte till Svenska Cykelfabriken Monark vilket kom att ändras till AB Cykelfabriken Monark 1939.

Vid samgåendet med Nymanbolagen i Uppsala den 1 september 1960 blev Nymanbolagen moderbolag, men Monarkgruppen var huvudägare.

De båda grupperna hade då ett aktiekapital på 6 miljoner respektive 10 miljoner kronor. År 1964 kom namnet att ändras till Monark Crescent AB eller MCB.

Monark hade som mest 2000 anställda. Dock kom Monark under 1960-talet att drabbas av ekonomiska kriser. De olika verksamheterna utanför cykeltillverkningen avyttrades efter hand.

Tobofabriken nedlades 1967, Uppsalafabriken såldes till Volvo 1973, fabrikerna i Sydamerika avyttrades 1979. Även sportsektionen, elektroniksektionen och båtsektionen avyttrades.

Idag ingår Monarks anläggning i Varberg i Cycleurope och i den arbetar ca 80 personer.

Text redigerad från Wikipedia. Ref  49


sid 7

Tillbaka

Engelsk version

Monark M35
1954 -


Länkar


 



 

Monark M35. Ref 1
 
Monark M35 1954 - 
Motor ILO
Beteckningarna M36, M50, M55 fanns också.
Kunde även ha motor Rex Pilot.

sid 8

Tillbaka

Engelsk version

Lutz M58



Länkar

Lutz GMBH

TFA Lutz

Panther Farradwerke

Lutz hjälmotor

Lutz, detalj av motor. Ref. 1

 


 

Lutz. Ref 1
 
Lutz M58

Otto Lutz hade studerat maskinteknik på högskolan i Stuttgart. Motorintresset blev så starkt efter kriget att han startade en motorfirma 1946.

Här konstruerade han en 49 cc motor med speciellt utseende. Denna tog han patent på och monterade i en cykel som salufördes fram till 1955. Tillverkningen lades ut på Panter Fahrradwerke AG. Han sålde ca 3000 st.

Hjälpmotortillverkarnas tid varade endast till 1955 för de mindre tillverkarna. Endast Cyclemaster kunda fortsätta fram till i början av 60-talet. Marknaden krävde riktiga mopeder efter 1955. 

Efter Lutz företagskonkurs återgick han till att undervisa i maskinteknik. Han anställdes senare som president för Luft och försöksanstalten i Braunschweig.

Otto Lutz privata cykel skänktes efter hans död till Braunschwigs stadsmuseum

Text från Teknik för allas test. Ref 48
Omdöme och provkörning: Av de mopeder som hittills redovisats på denna avdelning är Lutz den som mest till både styrka och utförande liknar en lättviktare. En lättviktare utan växlar. Provkörningen gav bevis för att Lutz motsvarar sitt rykte från kontinenten som alpbestigare. Provningsanstaltens protokollförda 0,62 hk är så pass effektiva i backe, att TfA:s mopedred. kunde inregistrera det hittills vassaste provet i en för dagen mycket snömoddig backe. Om Lutz till styrkan och utförandet liknar en lättviktare, så gör den det också beträffande utrustningen. Den går att slira igång på kopplingen, och denna kan i värsta fall - var nu denna branta backe kan uppletas - användas för att ytterligare höja styrkan i motluten för att rusa motorn. Den starka konkopplingen är ganska unik bland mopedernas anordningar, då man annars alltid avråder från att slira igång mopeder. Ska man anmärka på något hos Lutz, så är hypoiddrevet inte precis tystgående. Lutz rekommenderas till motorvant folk i första hand som en tålig bruksmaskin eller för montering i paket- och tandemcyklar, trehjulingar etc.
 


sid 9

Tillbaka

Engelsk version

 Kuli

Genomskärning Kuli motor 1952. Ref 48

Närbild Kuli motor på Hjorted museum. Ref 1

Kuli på Hjorteds museum. Ref 1

Kuli konstruktion av drivning. Ref 48

Kuli detalj. Ref. 1

Kuli drivrem. Ref. 1


Länkar

Kuli moped motor 1

Kuli moped motor 2




 

 

Kuli. Ref 1
 
Kuli.

Tänk en mopedmotor helt konstruerad och tillverkad i Sverige! redan 1947-48. Arbetsnamnet var först TFA motorn, fick sedan vid den första serietillverkningen namnet Rondo och såldes på Konsum och PUB.

Namnet Kuli användes av andra återförsäljare. Det sista namnet var en traversti på de rickshaws som finns i asiatiska länder. Kuli kallas personen som drar. Det var ett lämpligt namn till en mopedmotor.

Det var en konstruktör i Stockholm, Gottfried Darck, som tog sig an uppgiften i förhoppning att kanske tjäna lite pengar.

Hans utgångstes var att den skulle kunna monteras på nästan alla cyklar utan att behöva lämnas in till en verkstad.

Att skapa en sådan motor brukar gå lätt i början, men man kommer alltid till en punkt då problem uppstår. Först var det dock diskussion om hur motorn skulle monteras. Gottfried hade många förslag att ta ställning till.

Drivning av framhjulet, montera på styret, i ramen ovan vevpartiet, under vevpartiet, på pakethållaren och i bakre navet. Tillslut efter alla överväganden valde han att den skulle hänga på sidan och driva bakhjulet. Den idén fanns ju tidigare hos Victoria och Saxonet, som då 1947 ej hade börjat spridas i Sverige.

Allt gick bra ända tills drivningen skulle konstrueras. Hur få över drivkraften till bakhjulet utan att bygga om eller demontera bakhjulet.

Som alla lösningar syns denna var mycket enkel, men dock krävde den en längre tids fundering. Mellan ekrarna monterades en delad ring som hade, 2 + 1 utstick som nådde strax utanför ekrarna, på dessa monterades en remskiva. Nu kunde man montera drivning med en kilrem från motorns drivaxel.

Men vi har glömt hur de tre "utsticken" drev hjulet utan att påverka ekrarna. I centrum av hjulet sitter ju lagringen och den har en navhylsa. Kring denna klämdes de tre "utsticken" fast, skruvades ihop, och klämde då över navet. På detta sätt hade man fotbromsen intakt. Sedan var det bara att dra fram tre wires som styrde gas, pys-ventilen och koppling. Genialt. Se bild och utförligare förklaring i Kuli länken nr 1.

1950 började AB Allmotor i Örebro att tillverka KULI-motorn. Omkring 100 motorer tillverkas och de flesta användes för provning.

1951 blev det serietillverkning i mindre omfattning i Görtz verkstäder i Örebro och omkring 500 motorer tillverkades.

1953 blev det stora genombrottsåret för hjälpmotorer och KULI-motorn kom nu i serieproduktion hos Johnson-Verken som nu stod för hela produktionen.
Här tillverkades senare sintermetall i form av bussningar, som var indränkta med olja.

Den moderna, ej tillåtna, varianten idag på 2000-talet är en motorsågsmotor den har ju friktionskoppling, ändrats och monteras hängande i stagen på en cykels sida. På marknad i Eskilstuna år 2008 såg jag en sådan konstruktion. OBS "Däcknötare". Se bild

Jörgen Wågenberg har gjort en liknande med utgångspunkt från en Mantis motor för jordbruksredskap.

Mellan åren 1953 och 1956 tillverkas ca 4 000 motorer och priset var 450 kronor.


sid 10

Tillbaka

Engelsk version

Kreidler Florette



Länkar

Kreidler

Standard Kreidler


 


 

Kreidler RS 50. Ref 1
 
Kreidler Florette RS
Motor Kreidler 50 cc 1 hk.

Kreidler var en tysk tillverkare av små motorcyklar och mopeder.

Tillverkningen låg i närheten av Stuttgart. Kreidler bildades 1903 med namnet Kreidlers Metall- und Drahtwerke av Anton Kreidler.

Man började med att tillverka motorcyklar 1951. 1959 var 1/3 av alla motorcyklar Kreidler i Tyskland.

1970 hade firman stora framgångar i motorsport. De Holländska förarna Jan de Vries och Henk van Kessel var framgångsrika.

1982  lades tillverkningen ned och märket Kreidler såldes till Garelli Motorcycles i Italien. Garelli tillverkade mopeder med Kreidlers namn fram till 1988. Kreidler- namnet har sedan sålts till cykeltillverkaren Prophete.

 


sid 11

Tillbaka

Engelsk version

Rex Vicoped

Rex. Ref 1

Rex Scooter moped. Ref 1

Rex Sprint. Ref.1

Länkar

Rex Vicoped


 

Rex Vicoped. Ref 1
 

REX VICOPED
Artikel ur Teknik för Alla. Ref. 48
 

Lättviktarfabriken med tradition har utan tvekan åstadkommit en mycket vacker och stadig cykel, i vilken de så småningom valt att sätta in Victoriamotorn.
 

Men det exemplar jag provkörde började darra av motorvibrationerna redan vid ca 15 km/tim - det känns som elektricitet i händer och fötter.

 

Provkörningen visade finfina egenskaper. Acceleration och backtagningsförmågan hos Victoriamotorn är vida berömda och behöver knappast påminnas om i dessa spalter.

 

Vid backprovet klarade mopeden sig på högsta växeln med fem extra tramptag. Från den tidigare provkörningen av Victoriamotorn för ett år sedan kunde vi nu notera en förbättring av växelreglaget.

 

Den läckra ramkonstruktionen och Victoriamotorn är verkligen något att bygga vidare på, och vi väntar ivrigt på att Rex kommer med en framhjulsfjädring också i stället för den styva gaffeln med staget.

Motor: 38 cc tvåtakts luftkyld Victoria, cylinderdiameter 35 mm, slaglängd 40 mm, 0,8 hk vid 4 000 v/min.

Avtagbart cylinderlock av lättmetall.

Noris svänghjulsmagnet med belysningsspole för 3 W.

Victoria specialförgasare utan flottör.

Kraftöverföring och växlar: Kedja till bakhjulet, två växlar med frigång.

 

Motorplacering: i ramen över vevpartiet.

Reglage: Rullhandtag för gas, lyfthandtag för växling med tre lägen och spärr. Mellanläget är frikoppling.

 

Utrustning: Helpressad tank rymmande 5,5 liter oljeblandad bensin i förhållandet 1:20 (1: 16 under de första 500 km).

 

Växellådan sammanbyggd med motorn fylles med SAE 50 olja till nivåmärket.

 

Framgaffel med smidd kona och förstärkningsstag. Pakethållaren sammanbyggd med ramen. Verktygskasett.

Pris: Kr. 770:-.

 


sid 12

Tillbaka

Engelsk version

Velo Solex


Länkar

VeloSolex

Solex 2013





 


 

Velo Solex. Ref 1
 
Solex

I mitten hänger en VeloSoleX tillverkad av ett franskt företag som bildades 1946. Det var placerat i Paris. Företaget började med att producera radiatorer, förgasare och mikrometrar innan man gav sig på hjälpmotorer.

Själva cykeln utvecklades under WWII och började marknadsföras 1946. Fram till 1988 tillverkades den i 70 länder.

Ägarna var succesivt Dassault, Renault och MotoBecane/MBK. VéloSoleX sålde i mer än 7 millioner enheter över hela världen innan produktionen upphörde i Frankrike 1988.

Tillverkningen återupptogs i både Kina och Ungern efter 1988 men lades ned i Ungern 2002.

Tillverkning återupptogs i Frankrike 2005 med en ny modern version.


sid 13

Tillbaka

Engelsk version

Mustang Mamba 1979


Länkar

Teknik för alla

Trelleborg Velociped

Mustang Mamba. Ref 1
Mustang Mamba 1970- 1985
Motor Zündapp 49 cc 1 hk.
 
Trelleborgs velocipedfabrik höll till i en sedan 1954? nedlagd cykelfabrik i Trelleborg, som grundades år 1923 av Carl Liljeberg.

Ursprungligen skedde tillverkningen i liten skala och cyklarna som var av märket TV såldes i huvudsak i den egna affären i staden.

Man tillverkade också ramar m.m. till andra cykelfirmor. År 1940 ombildades firman till aktiebolag samtidigt som verksamheten byggdes ut.

År 1947 började man använda det välkända märket Mustang. Man tillverkade också cyklar av märket Royal som levererades till mindre cykelfirmor.

Det sistnämnda märket användes i senare tid som varumärke för importerade cyklar.

 

Under åren 1952-84 tillverkades också mopeder av märket Mustang.

Exempel på mopedmodeller som Mustang tillverkade är Mamba, Cross och Cobra. Cobran fanns i tre utföranden, Cobra 1000, 2000 och 5000.

Mustangs mopedmodeller var försedda med motorer från Zündapp. År 1989 köptes fabriken av den danska cykelfabriken Smith & Co (SCO) och nedlades år 1994.

Mamban tillverkades åren 1968-1983 och var en mycket populär moped på 1970-talet.

Mopeden hade en 2- eller 3-växlad Zündapp-motor på 1 hk.

Mustang mamba fanns både med och utan det undre motorfästet och "skruvtanklock" beroende på årsmodell
Text från Wikipedia.


sid 14

Tillbaka

Engelsk version

Fram King Clipper

Fram-King Fulda S7 på Arvika museum. Ref 1


Länkar

Fram King


Fram-King Fulda
Fulda S7

 

Fram-King Clipper. Ref 1
Fram King Clipper
1964-1970 Tillverkare AB Josef Eriksson Uppsala
Från 1958 Fram King Bolagen.
Motor Victoria/DKW EM 50
49 cc 1 hk 3 växlar fotväxel
 
Firma Bernhard Öberg & Co grundades av Bernhard Öberg 1897 och började tillverka cyklar av märket Fram alldeles i närheten av konkurrenten Nymanbolagen.

Namnet Fram kom troligen från Fridtjof Nansens skepp med samma namn.

Tillverkningen övertogs av AB Josef Erikssons Cykelfabrik (senare AB Josef Eriksson) år 1905 och bolaget köptes sedan upp av Industrikompaniet King i Helsingborg, som börjat tillverka cykelmärket King år 1932.

Företaget bytte namn till Cykelfabriken Fram 1955 och två år senare tillverkade man den trehjuliga mikrobilen Fram-King-Fulda som slutmonterades på Helsingborgsfabriken, men efterfrågan var dålig.

I stället var man under en tid agenter för de tyska trehjulingarna Messerschmitt Kabinenroller och Heinkel Trojan.

År 1973 flyttades tillverkningen nästan helt till Helsingborg. Cyklarna hette nu Fram-King, för att tyna bort helt under 1980-talet.

Monark Crescent som övertog Fram-King 1986 har sporadiskt använt sig av cykelmärket King. Cykelmärket Fram hör däremot till historien.

Bernhard Öberg & Co hade lokaler vid Svartbäcksgatan 14 Uppsala. Josef Eriksson kom att ta över en stallbyggnad vid Österplan där fabriken kom att vara från 1917 fram till 1960-talet då en ny anläggning vid Verkstadsgatan 8 i Bolandsområdet utanför Uppsala togs i bruk.

Efter att produktionen lämnat Verkstadsgatan kom vissa ramdelar att under en tid tillverkas i Brunna i närheten av Uppsala.

Frams gamla fabriksbyggnad, eller "Joffes" som den kallades, vid Österplan finns kvar och inrymmer idag bl.a. teaterverksamhet.

Likaså står den modernare fabriksbyggnaden vid Verkstadsgatan 8 kvar och inrymmer verkstadföretag.
Text från Wikipedia.


Fram King Fulda S7 1959
Delvis avskrift av museum info på Arvika museum.

Efter andra världskrigets var behovet av billiga småbilar stort. Tysken Norbert Stevenson konstruerade i slutat av 1940-talet en liten enkel trehjulig bil, som han kallade Fulda efter orten där den byggdes.

Den första prototypen stod klar 1950. Den hade byggts med ekonomisk hjälp av en Boschhandlare vid namn Karl Schmidt. Senare användes korrugerad plåt och 1953 kom en rundare variant klädd med aluminiumplåt. Plastkarossen som våra bilar har kom först 1957.

I Sverige fick man köra dessa trehjuliga bilar med mc-körkort varför det även kom att säljas rätt många.

De första bilarna som kom till Sverige 1954-1955, var licensbyggda av Nordwesdeutcher Fahrseugbau, NWF, och importerades av Sica-Import. NWF gick i konkurs 1955.

1957 började den svenska motorcykeltillverkaren Fram King i Helsingborg att bygga Fuldamobil på licens.

Man hade anställt en av tyska Fuldas konstruktörer, Adolf Sandler. Han hade just konstruerat en kaross i plast till Fulda och föreslog svenskarna att man skulle använda denna.

Ramen tillverkades av Fram i Uppsala. Karossen i glasfiber gjordes av en firma på ön Ven i Öresund, som hette Venplast, tills dess att företagets lokaler brann ned. Tillverkningen togs då över av Fibres i Roskilde.

Den svenska bilen blev lite annorlunda och var bättre byggd an den tyska. Tillverkningen av Fram Fulda i Sverige pågick mellan
1957 - 1962. Totalt byggdes 411 bilar.

 


sid 15

Tillbaka

Engelsk version

Yamaha FS 1

Yamaha FS 1. Ref 1

Länkar

Yamaha





 


 

Yamaha FS 1. Ref 1
Yamaha FS 1
Motor Yamaha, 49 cc0,8 hk
4 växlar med fotväxel.
Svensk agent Hallman & Enequist Motor AB
 
Yamaha FS1 är en moped från japanska Yamaha. Den började tillverkas och säljas runt 1968.

Från början hade FS1:an ventil styrt insug dvs en slidmatad motor, men man bytte till

membranstyrt insug när den modernare versionen kom ut 1975.

Från det året har inte FS1:an förändrats nämnvärt, man har dock bytt baklykta och en del andra detaljer. Den har fyra växlar och en stark och bra motor på 49 cc.


sid 16

Tillbaka

Engelsk version

Panther


Länkar

Panther

Panther i England


 


 

Panther. Ref 1
 
Pantherverken i Braunschweig Braunschweig 1946 – 1962

Efter WWII 1946 började civila produktionen bra. 1951 skaffade man en licens på att tillverka Panther-Baby.

1953 startade produktionen av 50 cc mopeder och man tillverkade också riktiga motorcyklar och hade 150 cc och 175 cc motorer på programmet.

1953 kunde man även få ett vindskydd som extra tillbehör. Dessutom erbjöd man en scooter och sidovagn.

Från 1954-1959 såldes mopeder och motorcyklar under namnet Anker och 1956 övertog Panther verken tillverkningen av Rex mopeder.

1957 såldes också den demonterbara Pfiff. Med sin enrörsram och 20" rör blev den en trendsättare på 60-talet och på 70-talet utvecklades det en hopfällbar cykel.

När ytterligare en produkt med hög exportandel lades ned 1959 kunde Panther verken inte undvika att påverkas av den allmänna nedgången i försäljningen av mopeder i den nu allmänna tvåtaktskrisen.

Omsättningen sjönk dramatiskt och som sista försök att rädda företaget började man tillverka barnmöbler.

1962 köptes Panther verken av Bad Wildungen och från 1 mars 1963 lades all tillverkning i Braunschweig ned.

Tills nu hade man såld 1,3 millioner fordon.


sid 17

Tillbaka

Engelsk version

Velmo

Velmo som visas på Hjorteds museum. Ref 1


Länkar

Velmo Nordap

Velmo




 


 

Velmo motorenhet. Ref 1
 
Velmo

Charles Gustaf Valdemar Kroon i Vansbro, började som expedit, cykelreparatör och senare återförsäljare.

Han byggde också sin första motorcykel redan 1909. Vid sidan om den vanliga cykeltillverkningen, gjordes motorcyklar under slutet av 30-talet, men framför allt under 50-talet.

Vad beträffar cyklarna, provade Kroon både bak och framhjulsfjädring 1936 - 1940.

Velmo påhängsmotor tillverkades från 1952. Den importerades från Tyskland från Velmo-Motoren Hamburg och och Charles Kroon blev återförsäljare.
Namnet Velmo användes på exportmodellen medan de som såldes i Tyskland kallades Nordap.

Den lanserades som "Det flygande tefatet" och var en ganska originell konstruktion monterad i framhjulet.

Driften var med kugghjul. När marknaden för påhängare dog, lär Velmo ha reats för 95 kr.

Meningen var att man skulle konkurera med Cyclemaster som tillverkades av Rabineick.

Motor: 1 cyl. tvåtakt, egen tillverkning. 32 cc 0,37 hk/4400 v.min. Toppfart: 25,9 kmh. Vikt: 8 kg motor.
Pris motor: 465 kr.


sid 18

Tillbaka

Engelsk version

DKW 115

 


Länkar

DKW Hummel
 



 


 

DKW 115. Ref 1
DKW 115
I Tyskland hade mopedtillverkarna DKW, Victoria och Express slagit sig samman till "Zweirad Union".

Dessa tre marknadsförde mopeden på bilden i olika färger. Den fick folknamnet "plåtbananen". Modellen fann dock inget stort intresse under perioden 1961-1972, då 13551 st tillverkades.

De flesta av dessa mopeder, som kom till Sverige privatimporterades.

Man fick svårigheter med inregistreringen främst pga vikten som var 78 kg.

Gränsen för lätt motorcykel gick i Sverige vid 75 kg. Dessutom var motoreffekten 2 hk resp. 3,7 hk. Gränsen för dagens EU moppe är vid 2 hk. Denna kräver registrering och körlicens. 3.7 hk blev klart en motorcykel.

Alla extra plåtar som formar designen var så utformade att de lätt kunde skruvas av.


sid 19

Tillbaka

Engelsk version

Victoria Hummel
super luxus

 


Länkar

Vicky historia 1

Victoria 3

Victoria motor

Victoria modeller

DKW Hummel



 

Victoria Hummel. Ref 1
 
I Tyskland hade mopedtillverkarna DKW, Victoria och Express slagit sig samman till "Zweirad Union".

Dessa tre marknadsförde olika modeller av mopeder och för att skilja namen åt hade mopederna olika färger. Samtliga hade gemensam DKW motor som kallades för Hummel.

Denna motor var utrustad med en 3 växlad växellåda.

Ramen var av pressad plåt. Framgaffeln var avfjädrad med en lång svängarm och dämpare med fjädrar samt gummi stopp.

De såldes i två modeller Standard och Luxus. Dessa skilde såg åt genom olika många krom tillbehör.

Motorn hade pedaler med vilka man även kunde kickstarta motorn.


sid 20

Tillbaka

Engelsk version

Övriga mopeder

 


Länkar

Casal

Montesa

Rusch

Riga

Follis

Kärnan

ABG



 

Casa. Ref. 1
Casal
Casa. Ref. 1
Casal
Montesa. Ref. 1
Montesa
Montesa. Ref. 1
Montesa
Rusch. Ref. 1
Rusch
Rusch. Ref. 1
Rusch
Riga. Ref. 1
Riga
Riga, detalj. Ref. 1
Riga
Follis, Lyon Frankrike 1953. Ref. 1
Follis 1953
Follis, detal av motor. Ref. 1
Follis
Kärnan. Ref. 1
Kärnan
Kärnan, detalj. Ref. 1
Kärnan
ABG detalj. Ref. 1
ABG 1952
 

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti

Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp Museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dalenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norbergs jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping fordonsmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
National MC Museum Australia
Malmö Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Regnsjo, SAF mfl bilar
Scania Industrimuseum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt
Till Salu


Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina


Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:   
Referens 1:
©Björn Bellander   bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 48:
Hämtad från webbsida

Referens 49: ©Bild/text från Wikipedia
Webbsida om Björkenäs Moped museum
20 sidor.


© Copyright Björn Bellander 2006-