Entré till museet. Ref. 1 Åssa fabriksmuseum Åtvidabergsbilen
Text och bild Björn Bellander.
Bilder aktuella 2012, 2015
Tillbaka  English version  Officiell webbsida
sedan 121111
Uppdaterad
2017-04-11
© Björn Bellander
web counter
web counter
I serien om Åssa museet titta också på följande webbsidor.
Motorcyklar, Galleri bilar, Galleri raknemaskiner, Links

Jag har tagit fram en bok om Åssa fabriksmuseum. Den innehåller bilder och text från denna webbsida på 22 sidor.

Åtvidabergsbilen 1911. Ref 1

Åtvidabergsbilen 1911.

Redan i slutet av 1800-talet byggdes det självgående fordon. Benz första bil som enligt historien provkördes av Kopia av Benz första bil. Ref 6hans dotter Clara 1886. Vägarna på den tiden var endast uppkörde häststigar. Städerna hade ingen stenbeläggning och gatorna bestod av torkad eller decimeterdjup lera uppblandad med hästspillning. När nu de första motorerna kom fram byggde man fordon med hjul lika stora som för finare hästvagnar och persontransporter. Ute på landsbygden var vägarna mycket ojämna och säkert steniga. Därför blev de första motorvagnarna försedda med stora hjul och mjuk fjädring. Notera att luftgummihjul uppfanns inte förrän 1888. Då konstruerade engelsmannen John Boyd Dunlop luftgummihjulet. Som du ser har Åtvidabergs sk High Wheeler endast en gummiring som slityta. Detta hade de flesta liknande bilar från 1886 och framåt till 1899, då luftgummihjulen gjort sin entré i stor skala.

Varför blev inte denna bilkonstruktion modern för sin tid 1911?
Var personerna i Åtvidaberg alltför oinitierade när det gällde bilkonstruktioner?

Så här gick det till.
1902 emigrerade/flyttade en svensk ingenjör Martin Åtvidabergsbilen. Ref 1Eriksson till USA för att arbeta med bilkonstruktioner. Här kom han i kontakt med de kvarvarande High Wheelers som fanns att köpa av Holsmans fabrikat i Chicago mellan 1900 till 1909. Han Olds Curved Dash 1903 på Motala museum. Ref 1uppfattade att de amerikanska vägarna var jämförbara med de Svenska. Därför var han säker på att bilar med höga hjul var bra. Märkligt nog kom han troligen aldrig i kontakt med Olds Curved Dash

Åssa motormuseum. Ref. 1som började levereras 1902 i Detroit/Lansing. Han kom dock i kontakt med bilar som en firma Holsman i Chicago byggde. Det var High Wheelers. De kallades även för Buggy-cars. Denna typ blev han mycket intresserad av.
När Martin senare 1908 kom hem till Sverige hade han en Holsam bil med i bagaget och turen att bo i närheten av Åtvidaberg. Den här bilen provkördes flitig bl.a. i Hälsingland och befanns klara sig bra. Det finns inga belägg, men man kan ana att han ritade av denna bil och skaffade alla papper som gick att få tag i.

De industrier som låg här var under omstrukturering. En sammanslagning gjordes av alla vekstäder i området och Åtvidabergs Förenade Industrier skapades. En fristående del fick bli Åtvidabergs Vagnfabrik. Här skulle den blivande kopian av Holsman tillverkas. Sedan tidigare fanns Åtvidabergs hjulfabrik. Allt detta spelade i händerna på Martin Eriksson som nu bara hade kvar att övertyga ägaren Baronen Theodor Adelswärd att satsa pengar i tillverkning av en bil. Denna hade Martin nu allt underlag till och det låg som grund för en tillverkningen.

Alla detaljer skulle tillverkas i Sverige.Holsman 2 cylinders fyrtakts motor. Ref. 50
Meningen var att alla detaljer skulle tillverkas i Sverige. Den 2- eller 4- cylinders fyrtaktsmotorn vars vevhus skulle gjutas av Överums bruk och man använde sig av myrmalm. Hjulen togs fram av Kedjedriften. Ref 1Hjulfabriken medan kaross byggdes av Vagnfabriken. Bilen styrdes med styrspak. Motorn var av liggande typ och luftkyld. Den låg mitt under bilen och över två "kedjeremmar" drev den var sitt bakhjul på vardera sidan. Växellåga saknades och för att variera hastigheten kunde motorn skjutas framåt eller bakåt
med en spak och på så sätt reglera hastigheten över en fjäderbelastad remskiva, liknande DAF. Fram och "back" växel. Variatorn. Ref 1Motorn kunde också skjutas ännu längre bakåt så att ett annan remskiva gick direkt emot bakhjulet och på så sätt gick det att backa. Se bild.
 

Den fyra cylinders fyrtaktsmotorn. Ref 1Man hade lagt upp för tillverkning av 35 bilar. Men tyvärr var köpmotståndet stort och endast 12 (14?) bilar lyckades man bygga och sälja. Hade bilen kunnat

Detalj av avgasventilen. Ref. 1 komma ut på marknaden 10 år tidigare kanske det gått bättre. Detta motstånd berodde på att Fords T modell nu fanns till försäljning och dessutom billigare. De bilar som inte blev sålda Ram och motorinstallation. Ref.1konverterades om till motordressiner. De förenade industrierna hade ju nära kontakter för system till järnvägen. Man ser på bilden att dressinen fått en motorhuv. Troligen byttes originalmotorn snabbt ut och kanske
kom det i en tidig Ford motor i Motordressin. Ref 1stället. Nedan dokument om Åtvidabergsbilen som fotograferats ur en pärm på museet. Båda renskrivna för att lättare kunna läsas.


Artikel om Åtvidabergsbilen av Svante Kolsgård. Renskriven. Ref. 1  Artikel om Åtvidabergs Vagnfabrik av Gert Ekström m.fl. Ref.1

Båda dessa artiklar överförda till separat text. då foton ej gav bra läsbarhet. Klicka på respektive artikel.

Bommar tillverkades och även växelsystem. Ref. 1Bilden visar att  man  har tillverkat tillbehör till järnvägsbyggen. En viktig del var konstruktion av växelsystem.


Teodor Adelswärd. Ref 48 Två gånger har industriledare bedömt tiden fel i Åtvidaberg. Den första var Theodor Adelswärd när han inte förstod att bilen Holsman, som var förlagan, var alldeles föråldrad. Tänk om Eriksson hade tagit med sig en Olds Curved Dash istället. Men det var nog för sent för den också.
Den andra var när Facit ledningen med Elof Ericsson inte förstod elektronikens insteg för de räknare man producerade. Nedläggningen av Holsman (kopia) bilen blev ej allvarligt för industrierna medan den mekaniska räknaren blev katastrofal.

Men kanske man kan skylla på att Sverige inte hade några ingenjörer med datakunskap i tillräcklig mängd.

Ett antal bilar från fotografier på museet samt några några foton som är avfotograferade.

En  mini Åtvidabergare, som jag inte kom åt att studera närmare. Ref 1

Kan det vara baronens familj under provkörning? i en 4 cylindrig modell. Ref 1

De pedaler som fanns till hands. OBS 2 st. Ref 1

En leveransklar 4 cylindrig vagn utanför fabriken. Ref 1
Notera att det står en bil bakom. En familj och turistvagn. OBS 2 kyktor. Ref 1

Schacht på Rydaholms museum. Ref 1På bilmuseet i Rydaholm finns en höghjuling som heter Schacht 1904. Läs texten i länken.



Holsman 1908 på Arvika museum. Ref 1 Holsman 1908 på Arvika museum.
 

  

 


Sista ägaren av sista existerande bilen. Ref. 1  4 sidor om Tekniska museets köp av sista ägaren. 

Ovan första dokumentet om sista ägaren Arthur Olsson. Andra om Tekniska museets förvärvande av bilen. 4 sidor. sid 2, sid 3, sid 4.
Brev till Åssa Industrier från Brita Vighagen vars morfar ägt bilen.
Åtvidabergs Vagnsfabriks Motorvagnsinstruktion 1911.
Sid 1, sid 2, sid 3, sid 4, sid 5, sid 6, sid 7, sid 8, sid 9, sid 10, sid 11, sid 12, sid 13.

2 cylinders motor till en Holsman. Ref 50 Åssa fabriksmuseum Volvo bilar
Sid 2
 Tillbaka  English version Officiell webbsida
Volvo takgök. Ref 49
Austin Seven. Ref 1
 
På museet står det också några andra intressanta bilar.

Den första är en Austin Seven Cab i mycket fint skick. Det är säkert en klubbmedlem som har garagerat den här. Den står mycket lägligt och är lätt att köra ut när sommaren kommer. En annan Austin Seven entusiast är Ahlkvist som driver museet i Rydaholm.

Volvo PV 444 cab. Ref 1Nästa bil är en Volvo PV 444 Cab. Volvo själva gjorde aldrig någon cab utan sålde bilar utan kaross. Det blev någon privat händig person som byggde om. Det fanns flera karossmakare i Sverige, där bl.a. Nordbergs är välkänt. De byggde några cabbar och en sport cab. För närmare info bläddra i de två länkarna.

Träkaross till Volvo. Ref 1Lastbilshytt nder byggnad. Ref 1

Åtvidabergs vagnfabrik tillverkade själva karossen. Beställningar kom förstås från Volvo redan 1928. Bilden visar en färdig kaross till Volvo samt en lastbilshytt.

Volvo Lastbil 1930. Ref 1
I raden av bilar finns även 2 lastbilar. Jag visar den ena här.
Också en tidig Volvo personbil från 1928. Tittar man noga kan man se att den har bromsar på framhjulen. En annan sak är att motorhuvan har många gälar. Detta tyder på att det måste vara en 6 cylinders bil.
Volvo 1928. Ref 1

Andra museer i denna webbsida
Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp Museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dalenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Koping bilmuseum
Karlskrona Bilsportmuseum
Krylbo-Norbergs jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Mina Fordon
Malmkoping fordonsmuseum
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Regnsjo, SAF mfl bilar
Scania Industrimuseum
Skokloster bilmuseum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt
Till Salu


Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander 
bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 49: Bild från Wikipedia.
Referens 50: mtfca.com/discus/messages/179374/181521.html?1302947898
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-