Entré till museet. Ref. 1
Entré till museet. Ref. 1
Åssa fabriksmuseum Åtvidabergsbilen
Text och bild Björn Bellander.
Bilder aktuella 2012, 15, 17
Tillbaka  English version  Officiell webbsida
sedan 121111
Uppdaterad
2018-11-08
© Björn Bellander
web counter
web counter
Jag har tagit fram en bok om Åssa fabriksmuseum. Den innehåller bilder och text från denna webbsida på 22 sidor.
I serien om Åssa museet titta också på följande webbsidor.
Motorcyklar, Galleri bilar, Galleri raknemaskiner, Links

Åtvidabergsbilen 1911. Ref 1
Åtvidabergsbilen 1911. Ref 1

Åtvidabergsbilen 1911. Redan i slutet av 1800-talet byggdes det självgående fordon. Benz första bil som enligt historien provkördes av hans dotter Clara 1886.

Kopia av Benz första bil. Ref 6
Kopia av Benz första bil. Ref 6
Vägarna på den tiden var endast uppkörde häststigar. Städerna hade ingen stenbeläggning och gatorna bestod av torkad eller decimeterdjup lera uppblandad med hästspillning. När nu de första motorerna kom fram byggde man fordon med hjul lika stora som för finare hästvagnar och persontransporter. Ute på landsbygden var vägarna mycket ojämna och säkert steniga. Därför blev de första motorvagnarna försedda med stora hjul och mjuk fjädring. Notera att luftgummihjul uppfanns inte förrän 1888. Då konstruerade engelsmannen/Skotten John Boyd Dunlop luftgummihjulet. Som du ser har Åtvidabergs sk High Wheeler endast en gummiring som slityta. Detta hade de flesta liknande bilar från 1886 och framåt till 1899, då luftgummihjulen gjort sin entré i stor skala.

Varför blev inte denna bilkonstruktion modern för sin tid 1911?
Var personerna i Åtvidaberg alltför oinitierade när det gällde bilkonstruktioner?

Så här gick det till.
1902 emigrerade/flyttade en svensk ingenjör Martin
Åtvidabergsbilen. Ref 1
Åtvidabergsbilen. Ref 1
Olds Curved Dash 1903 på Motala museum. Ref 1
Olds Curved Dash 1903 på Motala museum. Ref 1
Åssa motormuseum. Ref. 1
Åssa motormuseum. Ref. 1

Eriksson till USA för att arbeta med bilkonstruktioner. Här kom han i kontakt med de kvarvarande High Wheelers som fanns att köpa av Holsmans fabrikat i Chicago mellan 1900 till 1909. Han uppfattade att de amerikanska vägarna var jämförbara med de Svenska. Därför var han säker på att bilar med höga hjul var bra. Märkligt nog kom han troligen aldrig i kontakt med Olds Curved Dash
som började levereras 1902 i Detroit/Lansing. Han kom dock i kontakt med bilar, som en firma Holsman i Chicago, byggde. Det var High Wheelers. De kallades även för Buggy-cars. Denna typ blev han mycket intresserad av.

När Martin senare 1908 kom hem till Sverige hade han en Holsam bil med i bagaget och turen att bo i närheten av Åtvidaberg. Den här bilen provkördes flitig bl.a. i Hälsingland och befanns klara sig bra. Det finns inga belägg, men man kan ana att han ritade av denna bil och skaffade alla papper som gick att få tag i. De industrier som låg här var under omstrukturering. En sammanslagning gjordes av alla vekstäder i området och Åtvidabergs Förenade Industrier skapades. En fristående del fick bli Åtvidabergs Vagnfabrik. Här skulle den blivande kopian av Holsman tillverkas. Sedan tidigare fanns Åtvidabergs hjulfabrik. Allt detta spelade i händerna på Martin Eriksson som nu bara hade kvar att övertyga ägaren Baronen Theodor Adelswärd att satsa pengar i tillverkning av en bil. Denna hade Martin nu allt underlag till och det låg som grund för en tillverkningen.

Alla detaljer skulle tillverkas i Sverige.

Holsman 2 cylinders fyrtakts motor. Ref. 50
Holsman 2 cylinders fyrtakts motor. Ref. 50
Kedjedriften. Ref 1
Kedjedriften. Ref 1
Meningen var att alla detaljer skulle tillverkas i Sverige. Den 2- eller 4- cylinders fyrtaktsmotorn vars vevhus skulle gjutas av Överums bruk och man använde sig av myrmalm. Hjulen togs fram av Hjulfabriken medan kaross byggdes av Vagnfabriken. Bilen styrdes med styrspak. Motorn var av liggande typ och luftkyld. Den låg mitt under bilen och över två "kedjeremmar" drev den var sitt bakhjul på vardera sidan. Växellåga saknades och för att variera hastigheten kunde motorn skjutas framåt eller bakåt med en spak och på så sätt reglera hastigheten över en fjäderbelastad remskiva, liknande DAF.
Fram och "back" växel. Variatorn. Ref 1
Fram och "back" växel. Variatorn. Ref 1
Den fyra cylinders fyrtaktsmotorn. Ref 1
Den fyra cylinders fyrtaktsmotorn. Ref 1
Detalj av avgasventilen. Ref. 1
Detalj av avgasventilen. Ref. 1
Ram och motorinstallation. Ref.1
Ram och motorinstallation. Ref.1
Motordressin. Ref 1
Motordressin. Ref 1

Motorn kunde också skjutas ännu längre bakåt så att ett annan remskiva gick direkt emot bakhjulet och på så sätt gick det att backa. Se bild.

Man hade lagt upp för tillverkning av 35 bilar. Men tyvärr var köpmotståndet stort och endast 12 (14?) bilar lyckades man bygga och sälja.

Hade bilen kunnatkomma ut på marknaden 10 år tidigare kanske det gått bättre. Detta motstånd berodde på att Fords T modell nu fanns till försäljning och dessutom billigare. De bilar som inte blev sålda konverterades om till motordressiner.

De förenade industrierna hade ju nära kontakter för system till järnvägen. Man ser på bilden att dressinen fått en motorhuv. Troligen byttes originalmotorn snabbt ut och kanske
kom det i en tidig Ford motor i stället. I detta fal med en Svea-motor på 12-14 hk.

Nedan dokument om Åtvidabergsbilen som fotograferats ur en pärm på museet. Båda renskrivna för att lättare kunna läsas.



Artikel om Åtvidabergsbilen av Svante Kolsgård. Renskriven. Ref. 1 Artikel om Åtvidabergs Vagnfabrik av Gert Ekström m.fl. Ref.1
Båda dessa artiklar överförda till separat text. då foton ej gav bra läsbarhet. Klicka på respektive artikel.
Bommar tillverkades och även växelsystem. Ref. 1
Bommar tillverkades och även växelsystem. Ref. 1
Teodor Adelswärd. Ref 48
Teodor Adelswärd. Ref 48
Bilden visar att  man  har tillverkat tillbehör till järnvägsbyggen. En viktig del var konstruktion av växelsystem.

Två gånger har industriledare bedömt tiden fel i Åtvidaberg. Den första var Theodor Adelswärd när han inte förstod att bilen Holsman, som var förlagan, var alldeles föråldrad. Tänk om Eriksson hade tagit med sig en Olds Curved Dash istället. Men det var nog för sent för den också.

Den andra var när Facit ledningen med Elof Ericsson inte förstod elektronikens insteg för de räknare man producerade. Nedläggningen av Holsman (kopia) bilen blev ej allvarligt för industrierna medan den mekaniska räknaren blev katastrofal.

Men kanske man kan skylla på att Sverige inte hade några ingenjörer med datakunskap i tillräcklig mängd.
Ett antal bilar från fotografier på museet samt några några foton som är avfotograferade.

En  mini Åtvidabergare, som jag inte kom åt att studera närmare. Ref 1
En mini Åtvidabergare, som jag inte kom åt att studera närmare. Ref 1
Kan det vara baronens familj under provkörning? i en 4 cylindrig modell. Ref 1
Kan det vara baronens familj under provkörning? i en 4 cylindrig modell. Ref 1
De pedaler som fanns till hands. OBS 2 st. Ref 1
De pedaler som fanns till hands. OBS 2 st. Ref 1
En leveransklar 4 cylindrig vagn utanför fabriken. Notera att det står en bil bakom. Ref 1
En leveransklar 4 cylindrig vagn utanför fabriken. Notera att det står en bil bakom. Ref 1
En familj och turistvagn. OBS 2 kyktor. Ref 1
En familj och turistvagn. OBS 2 kyktor. Ref 1

Schacht på Rydaholms museum. Ref 1
Schacht på Rydaholms museum. Ref 1
Holsman 1908 på Arvika museum. Ref 1
Holsman 1908 på Arvika museum. Ref 1
På bilmuseet i Rydaholm fanns en höghjuling som heter Schacht 1904. Läs texten i länken.



Holsman 1908 på Arvika museum.
 

  








Sista ägaren av sista existerande bilen. Ref. 1 4 sidor om Tekniska museets köp av sista ägaren.
Ovan första dokumentet om sista ägaren Arthur Olsson. Andra om Tekniska museets förvärvande av bilen. 4 sidor.

sid 2, sid 3, sid 4.
Brev till Åssa Industrier från Brita Vighagen vars morfar ägt bilen.
Åtvidabergs Vagnsfabriks Motorvagnsinstruktion 1911.
Sid 1, sid 2, sid 3, sid 4, sid 5, sid 6, sid 7, sid 8, sid 9, sid 10, sid 11, sid 12, sid 13.

Styrspaken. Ref. 1
Styrkolumnen
Drivkedja. Ref. 1
Drivkedja
Backningsfunktionen. Ref. 1
Backningsfunktonen
Vad man gjorde av lagret eftr konkursen. Ref. 1
Vad man gjorde av lagret efter konkursen.

2 cylinders motor till en Holsman. Ref 50
2 cylinders motor till en Holsman. Ref 50
Åssa fabriksmuseumVolvo bilar
Sid 2
 Tillbaka English version Officiell webbsida
Volvo "takgök". Ref 49 Volvo "takgök". Ref 49
Austin Seven. Ref 1
Austin Seven. Ref 1
På museet står det också några andra intressanta bilar. Den första är en Austin Seven Cab i mycket fint skick. Det är säkert en klubbmedlem som har garagerat den här. Den står mycket lägligt och är lätt att köra ut när sommaren kommer. En annan Austin Seven entusiast är Ahlkvist som driver museet i Rydaholm.

Volvo PV 444 cab. Ref 1
Volvo PV 444 cab. Ref 1
Nästa bil är en Volvo PV 444 Cab. Volvo själva gjorde aldrig någon cab utan sålde bilar utan kaross. Det blev någon privat händig person som byggde om. Det fanns flera karossmakare i Sverige, där bl.a. Nordbergs är välkänt. De byggde några cabbar och en sport cab. För närmare info bläddra i de två länkarna.

Träkaross till Volvo. Ref 1
Träkaross till Volvo. Ref 1
Lastbilshytt under byggnad. Ref 1
Lastbilshytt under byggnad. Ref 1
Åtvidabergs vagnfabrik tillverkade själva karossen. Beställningar kom förstås från Volvo redan 1928. Bilden visar en färdig kaross till Volvo samt en lastbilshytt.
Volvo Lastbil 1930. Ref 1
Volvo Lastbil 1930. Ref 1

I raden av bilar finns även 2 lastbilar. Jag visar den ena här.
Också en tidig Volvo personbil från 1928. Tittar man noga kan man se att den har bromsar på framhjulen. En annan sak är att motorhuven har många gälar. Detta tyder på att det måste vara en 6 cylinders bil.
Volvo 1928. Ref 1
Volvo 1928. Ref 1

Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti 2002
Bugatti 2018
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Karlskrona bilsportmuseum
Koping bilmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping Militarmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
Museumresan 2018
National MC Museum Australia
NSU 2018
Besok VM Otto Walz

Porsche 2002
Porsche 2018
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster museum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim 2002
Sinsheim 2018
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min slakt


Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander 
bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 49: Bild från Wikipedia.
Referens 50: mtfca.com/discus/messages/179374/181521.html?1302947898
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-